Föga förvånande så fick alltså DN på sin lott att hålla grytan kokande...
https://www.dn.se/ledare/putin-ar-livradd-for-rysslands-forfattare-och-konstnarer/ "Det var tidigt i februari i år som en arresteringsorder utfärdades mot den ryska författaren Boris Akunin. Med titlar som ”Vinterdrottningen”, ”Turkisk gambit” och ”Leviathan” är han en av landets populäraste och översatt till en mängd språk, däribland svenska. Hans brott? Han motsatte sig Ukrainakriget och kritiserade Vladimir Putin. Därför anklagades han först för terrorism och extremism och klassades sedan som utländsk agent. I februari skulle han till sist alltså ha gripits av polisen, om han inte befunnit sig i exil i Storbritannien. Boris Akunin är bara en i en mycket lång rad författare, konstnärer och intellektuella som angripits av Putinregimen. Många, som Masha Gessen och Valerij Panjusjkin, har liksom han drivits i exil. En del har dödats, andra slängts i fängelse efter fabricerade anklagelser. Regimen gör också vad den kan för att sätta ekonomiskt tryck på sina intellektuella motståndare. Den slår mot annonsintäkter och royalties och utövar påtryckningar mot utländska stater att inte låta exilryska presidentkritiker uppträda. Men Vladimir Putins förföljelsekampanjer mot den ryska litteraturen, musiken och konsten innebär ingen ny riktning. Tvärtom följer han bara en rysk tradition med månghundraåriga rötter. En del har dödats, andra slängts i fängelse efter fabricerade anklagelser. På onsdagen hölls ett seminarium om läsande i Stockholm, arrangerat av Bokförlaget Stolpe samt Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse. Bland talarna fanns Bengt Jangfeldt, en av Sveriges stora auktoriteter på den ryska kulturen och litteraturen. Vi må beundra den stora myllan av ryska författare, var hans budskap, men måste veta att de under hela landets moderna historia arbetat i kamp mot regimen. ”Från första början har de förföljts”, berättar Jangfeldt. Till och med ”upplysningsmonarken” Katarina den Stora lät bränna böcker och skicka författare i exil i Sibirien, en även fortsättningsvis vanlig metod. Aleksandr Pusjkin censurerades och förvisades. Ivan Turgenjev dömdes för brott mot censurlagarna och förvisades till sitt gods. Fjodor Dostojevskij deltog i en socialistisk studiecirkel, skenavrättades och dömdes till tio år i Sibirien. Maxim Gorkij – dömd till fängelse och förvisad till Krim. Och då har vi inte ens nått fram till kommunistperioden och förföljelserna under massmördare som Lenin, Stalin och Brezjnev. Hundratals författare avrättas, hetsas till självmord, drivs i landsflykt, döms till psykiatrisk tvångsvård, censureras. Det handlar om Nobelpristagare som Solzjenitsyn, Bunin och Pasternak, om giganter i litteraturhistorien som Mandelstam, Bulgakov och Achmatova. Vi måste lyssna på de ryska intellektuella. ”Motståndet mot Putin måste arrangeras från exilen”, konstaterar Bengt Jangfeldt och drar likheter med den exiltyske författaren Thomas Mann och hans syn på nazismen i sitt hemland: ”Det fanns en naiv syn på Tyskland då, liksom ibland på Ryssland i dag.” Thomas Mann förespråkade vad han kallade ”militant humanism”, där han tog kraftigt avstånd från Hitler och västvärldens försök att blidka honom och gå honom till mötes. Det enda sättet att nå en varaktig fred var att krossa Hitlerregimens barbari. Vi måste lyssna på de ryska intellektuella, stötta dem, hålla dem i ljuset, se till att deras budskap sprids långt in över landets gränser. ”Något som detta har inte skett sedan tiden för Stalins stora terror”, konstaterade Boris Akunin när han stämplats som terrorist av Putins livrädda regim. Efter det har han drabbats av en arresteringsorder, Aleksej Navalnyj har mördats och diktatorn Putin fuskat till sig ytterligare en valseger."