Kallas Utan Annat Val Än Politiskt Självmål

2024-03-22
Ja nu gäller det att bedöma vilket som är vad och varför med vilket opinionsbildande syfte.

https://www.svd.se/a/0QeqdE/estlands-kaja-kallas-jag-begar-politiskt-sjalvmal
"”Problemet med försvar är att när man väl behöver det så är det för sent”.
Det är varningen som Kaja Kallas, Estlands 46-åriga premiärminister, upprepar gång på gång i en intervju med Svenska Dagbladet och en liten grupp andra medier i Bryssel. Hon ger intervjun inför ett EU-toppmöte på torsdagen, där hon återigen kommer att försöka pressa på för mer vapen och mer stöd till Ukraina.
– Jag har hört så många gånger att jag är en krigshetsare. Men vi vill ha fred, fast inte på Rysslands villkor, säger Kaja Kallas.
– För ett litet land som Estland betyder krig alltid förstörelse, alltid mänskligt lidande. Vi har inte erövrat någon grannes territorium. För ett stort land kan krig också betyda ära. Och när det gäller Ryssland kan det betyda att man har fler territorier, fortsätter hon.
”Investeringar i försvaret måste öka”
Estlands premiärminister säger att en fred på Rysslands villkor inte skulle bli varaktig. Det skulle kanske bli en paus på några år, och sedan skulle ledarna i Kreml – provocerade och triggade av motståndarnas svaghet – gå ännu längre, och vara intresserade av ytterligare territorium.
– Det är därför jag också förespråkar på europeisk nivå att göra mer för försvaret, öka försvarsinvesteringarna, så att angriparen inte tar ett ytterligare steg, säger Estlands premiärminister.
Hon föreslår till exempel att den så kallade Ramstein-koalitionen – de 31 Natomedlemmarna och 23 andra länder som är Ukrainas allierade, som Australien, Japan och Sydkorea – avsätter 0,25 procent av sin BNP i militärt bistånd till Ukraina.
Hon vill också att alla Natoländer spenderar minst 3 procent av sina BNP på försvar. I dag finns ett krav på att de ska spendera 2 procent av BNP på försvar.
– Ryssland är rädda för att gå i krig med Nato, säger Kallas och tillägger att Ryssland inte skulle fortsätta kriga om det såg att Europa var starkt.
Ökade satsningarna – men för sent
Kallas förklarar att problemet med att investera i försvaret är att det är väldigt svårt för ledare som har ”bättre” grannar än Estland har, att få sin medborgare att förstå varför. I fredstid finns det andra, brännande områden att spendera skattebetalarnas pengar på: utbildning, sociala frågor ...
– Problemet med försvar är att när du väl behöver det, då är det redan för sent att börja investera, säger Kallas.
Hon tar i huvudet fram sitt eget, lilla lands historia. 1933 var Estlands försvarsinvesteringar rekordlåga. Det var fredstid, och Estland var ett neutralt land. Men 1938, när det började bli tydligt att kriget kunde komma, ökade man försvarsinvesteringarna med 100 procent. Men då var det för sent, berättar Kallas.
– Och när en aggression lönar sig någonstans, då fungerar det som en inbjudan att använda den någon annanstans. Vi såg samma sak under andra världskriget: när nazisttyskland gjorde framsteg i Europa, så gick Japan snart efter sin grannes territorium i Asien, exemplifierar Kallas.
På det toppmöte som inleddes på torsdagen i Bryssel förväntas de 27 EU-ländernas ledare fatta ett beslut om att använda ryska pengar som frusit inne på bankkonton runtom i Europa, till att upprusta Ukrainas försvar.
Att frysa bankkonton för personer som direkt eller indirekt tros bidra till den ryska krigskassan, är en del i de många ekonomiska sanktioner som EU infört mot Ryssland. Andra åtgärder är att drastiskt minska inköpen av rysk olja och gas i Europa.
Kaja Kallas varnar för desinformation som Ryssland sprider, om att EU:s olika sanktionspaket varit verkningslösa. Hon säger att det är något ryssarna säger för att EU-länder ska börja vackla om sanktionerna.
– Det är ett narrativ som ryssarna vill få oss att tro: ”Åh, de där sanktionerna skadar er mer än de skadar oss”. Men det är inte sant.
Kallas: Ryska ekonomin går back
Kallas läser högt ur mappar med uppgifter från underrättelsetjänster och ekonomiska institut: Den ryska budgeten har ett underskott på 20 procent, och till skillnad från länder i västvärlden som dras med underskott kan Ryssland inte längre skaffa kapital, på grund av sanktionerna. Kina vägrar också att låna Ryssland pengar. Den ryska centralbankens ränta ligger på 15 procent.
Ett annat exempel som Kallas tar upp är att Ryssland bara har lyckats hitta nya köpare för 5 procent av den gas som ryssarna sålde till Europa.
Men rent militärt – vilket hot utgör Ryssland idag mot ditt eget land, Estland?
– Exakt samma hot som för ditt land. Exakt samma sak, eftersom vi är i Nato tillsammans. Vi har inte första och andra klassens länder i Nato. Vi har bara Nato-länder. En attack på ett är en attack mot alla. Det här är något jag förklarat för barn – hur litet Europa är, och hur snabbt en konflikt sprider sig.
– Polen höll inte ut lika länge som Ukraina hållit ut nu, säger Kallas, fortfarande med liksom en osynlig historiebok om andra världskriget i famnen.
”Jag begår politiskt självmord – har inget val”
Hon säger att hon också har tvingats förklara mycket för sin egen befolkning, esterna, eftersom hon har höjt skatterna för att täcka nya försvarskostnader. Det är svårt för henne som liberal politiker, säger hon.
– Jag har alltid varit för låga skatter, och nu höjer jag dem. Jag begår politiskt självmord, men jag har inget val för att jag vet att om några år, om det hela utvecklar sig verkligen negativt, så kommer mitt folk att se tillbaka och tänka att ”kanske skulle jag ha betalat 10 euro mer i skatt varje månad för att undvika detta”, säger premiärministern.
Kallas säger att inte alla länder i Europa verkar vara fullt medvetna om den existentiella risk som kan komma med ett ukrainskt nederlag – något som speglas i deras vilja eller ovilja att spendera mer på försvar.
– När kriget startade 2022 var jag säker på att alla Natoländer skulle ökar sina försvarsinvesteringar eftersom krigshotet var verkligt. Men till min förvåning hände det inte.
– Många löften gavs, men om man läste det finstilta så handlade det om ”ja, vi kommer att spendera 2 procent men först år 2030... Kom igen! Jag kommer inte att vara premiärminister 2030, jag kan lova allt i världen om vad Estland ska göra år 2030, utan att sedan behöva ta ansvar för det, säger Kallas upprört.
- Jag ser det runt förhandlingsbordet; jag ser och jag hör orden. Men ibland, i vissa länder, ser jag sedan ingen handling. Och försvarsindustrin säger detsamma. De säger att de inte får in några ordrar, trots alla löften. Den största ammunitionsköparen i Europa – och jag pratar inte om procent, utan om absoluta tal – är Estland.
På toppmötet förväntas EU:s ledare komma överens om gemensamma inköp och produktion av vapen. Men en stor stötesten är hur man ska få in pengarna till uppköpen.
Estland har ställt sig jämte exempel Frankrike, och driver på för att EU-länderna ska ta gemensamma lån, eller börja sälja försvarsobligationer för att samla in pengar.
Men förslaget kommer sannolikt att motarbetas av EU:s sedvanligt ”sparsamma” länder, som Tyskland, Nederländerna och kanske även Sverige, som inte vill att de 27 EU-länderna skaffar sig fler, gemensamma skulder. Inte minst för att man redan gjorde det för att få de ekonomiska hjulen att rulla efter pandemin.
”Skuggkriget pågår redan”
SvD frågar estniskan om hon har funderingar över om och hur Sveriges inträde i Nato för två veckor sedan kan påverka den annars hårda linje som andra länder runt Östersjön, som hennes Estland och övriga Baltikum men också Polen, har hållit gentemot Ryssland sedan kriget inleddes.
Finns det en rädsla att den hårda linjen mjukas upp?
Kallas undviker att svara på frågan om huruvida Sverige kan stå för en annan linje än Estland i frågor om kriget, Ryssland och Ukraina. Hon svarar istället att de båda nya medlemmarna – Finland och Sverige – förflyttar alliansens gravitationscentrum norrut, mot Östersjön.
Och hon skojar om att det känns skönt att för en gångs skull vara ”storebror” som kan förklara ett och annat om hur Nato fungerar för det nära grannlandet Finland, inte minst.
– Så lyssna på oss. Idag pågår det konventionella kriget i Ukraina, men också ett ”skuggkrig” som pågår i cyberrymden, i rymden, i informationsrymden. Det kan vara hybridattacker vid de finska gränserna, eller attacker mot kritisk infrastruktur, som kablar och rörledningar, förklarar Kallas.
Hon nämner sprängningen av Nord Stream, den rysk-tyska gasledningen i Östersjön, som man först inte visste om det var en olycka eller ett sabotage.
– Hur Nato fungerar då är att omedelbart visa sin närvaro, visa att vi finns där. ”Tänk inte ens på det här: om det var sabotage så är vi där, och redo att agera”. Men de länder som inte har varit med i Nato menar att allmänheten kan bli rädd av detta, när de ser militärfartygen, säger Kallas.
– Men det betyder inte att kriget börjar. Det betyder att vi är med, säger Kaja Kallas."

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram