Vårdepression I SvD
2024-03-14
https://www.svd.se/a/q1GKjz/vad-ar-vardepression-anders-hansen-om-arstidsbunden-depression
"Det starka solen ger en efterlängtad lättnad efter vinterns mörker, men för vissa är våren inte synonym med glädje. För den som lider av vårdepression kan det bli precis tvärtom.
Sol, fågelkvitter och längre dagar. Snart blommar körsbärsträden. Den hemska vintertröttheten börjar avta och energin stiger uppåt, det är vad många upplever, men inte alla. Vi talar ofta om vinterdepression och mörkrets inverkan, men få har koll på vårdepression.
Båda typerna av nedstämdhet faller in under begreppet årstidbunden depression som inträffar vid en specifik tidpunkt på året, vanligtvis under höst eller vinter. Risken att drabbas är högre för dem som har depression i släkten, för kvinnor och unga vuxna.
Särskilt i Skandinavien kan vinter- och vårdepression härledas till den extrema förändringen i ljusförhållanden. Psykiatrikern Anders Hansen förklarar att vår hjärna är evolutionärt anpassad för en mer konstant ljusnivå, vilket påverkar vår dygnsrytm och produktionen av hormonet melatonin. När ljuset minskar, ökar produktionen av melatonin och därför känner vi oss oftare trötta och nedstämda på vinterhalvåret.
– Melatonin talar om att nu är det mörkt, nu ska du sova. Man räknar med att det är ungefär en till två procent av befolkningen som drabbas av vårdepression och det är just för att den här biologiska klockan i oss blir felreglerad, säger Anders Hansen.
När vi ställer om klockan till sommar- eller vintertid behöver vår biologiska klocka anpassa sig. Läkaren och dygnsrytmsforskaren Jonatan Cedernaes förklarar att senare kronotyper, med andra ord, utpräglade kvällsmänniskor, och tonåringar, vars dygnsrytm är naturligt försenad, upplever större svårigheter att anpassa sig till sommartid.
Enligt en studie i Michigan, i USA år 2014, visade det sig att risken för att drabbas av en hjärtinfrakt ökar under måndagen efter omställningen till sommartid. Detta påvisar att vissa människor kan vara väldigt känsliga för de här variationerna i dagsljus.
Cirka 40 procent av risken att drabbas av en depression beror på genetik, visar forskning om depression. Troligtvis gäller det för risken att få vårdepression också. Anders Hansen poängterar att det faktiskt är konstigt att inte fler drabbas med tanke på de extrema skiftningarna i ljusförhållanden i Skandinavien.
– I och med att hälften av risken är genetisk så måste den andra halvan bara haft tur, att de inte har en sådan genetik. Vad gäller vinterdepression har man kunnat se att de som har en förstagradssläkting med det har en ökad risk, säger Anders Hansen.
Studier i USA har visat att vinterdepressioner förekommer mer i delstater som ligger längre norrut. Det innebär att om man bor långt från ekvatorn och har en släkting som har vinterdepression kan risken för att drabbas öka.
– Det måste ha återkommit i två år vid samma tid och klingat av i takt med att ljuset förändras. Det kommer i olika grader, från nedstämdhet till totalt mörker, säger Anders Hansen.
Hur ska man förebygga vårdepressioner och vinterdepressioner?
– Man behöver rutiner. Man ska motionera, prioritera sin sömn, försöka stressa så lite som möjligt, skära ned på alkohol och om man kan åka bort på vintern så är det naturligtvis bra men alla kan inte göra det.
Vad gör man om inget av det hjälper?
– Man ska söka hjälp för det finns att få. Antingen får man kbt-terapi som brukar bestå av beteendeaktivering. Det handlar om att komma runt den bristande motivationen genom att göra saker som känns jobbiga. Att motionera är en bra metod. Eller antidepressiva medicin, som kan vara livräddande. Den funkar inte hos alla dock men på en del.
Årstidsbunden depression kan vara svårt att särskilja från vanlig hängighet. Vissa känner sig bara lite nere medan andra drabbas hårdare. Vårens ljus kan både höja och sänka humöret, vilket visar naturens makt att påverka vår glädje och nedstämdhet."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.