Ericsson Response & Haiti
2024-03-12
Ericsson Response är en global ideell verksamhet som stödjer naturkatastrofhjälp och humanitära operationer utan kommersiella mål. Det grundades i april 2000 och är en nyckelkomponent i Ericssons verksamhet för företagsansvar.
Till denna dag har Ericsson Response stöttat mer än 40 hjälpinsatser i mer än 30 länder.
Ericsson Response arbetar i partnerskap med FN för samordning av humanitära angelägenheter (OCHA), FN:s världslivsmedelsprogram (WFP), FN:s barnfond, Unicef och andra internationella och ideella organisationer som International Federation of Red Cross, Röda Halvmånen och Rädda Barnen.
2010 var Ericsson Response en del av hjälpinsatsen efter den stora jordbävningen i Haiti. Ericsson samarbetade med WFP och Unicef i sex månader, med 19 volontärer som arbetade i skift för att täcka kommunikationen i det 40 km2 stora området. Ett bärbart containerbaserat GSM-nätverk, som hostades av Office for the Coordination of Humanitarian Affairs (OCHA), utplacerades på begäran från FN för att förse flera av dess organisationer med telekommunikation och IKT-stöd. Biståndsarbetare på plats ringde cirka 3 000 samtal dagligen och insatsen var en av de största i Ericsson Responses historia.
Ericsson Response stöder också initiativet "One UN" i Tanzania, Moçambique och Rwanda, ett projekt som syftar till att göra FN till en mer effektiv partner till regeringen med bättre samordning för att maximera effekten av dess arbete i landet.
Under 2011 åkte två Ericsson Response-volontärer till Tanzania för att ge support på plats för integration av datorsystem under en månad. Under den tiden analyserade de FN-organisationernas behov när det gäller vilken information som är kritisk i humanitärt arbete. De satte också upp applikationerna från FN för kunskapsdelning och informationsinsamling och utbildade organisationens personal.
Som en del av sin långsiktiga strategi har Ericsson Response etablerat ett Ericsson Response Logistics and Training Center i Linköping, Sverige. 2012 begärde FN att Ericsson Response skulle leverera ett nätverk som erbjöd ytterligare funktionalitet. Ericsson utvecklade sedan en ny container för mobil kommunikation och fleråtkomstteknologier som avsevärt kommer att förbättra kommunikationen i katastrofområden. Den nya containern är baserad på den senaste tekniken för radioaccessnätverk med möjlighet att inkludera alla tre standarderna i framtiden: GSM/EDGE, WCDMA/HSPA och LTE.
Långt före Response hade Ericsson en historia av att hjälpa länder som drabbats av krig och katastrofer. I slutet av 1800-talet hade till exempel Ericsson etablerat tillverkningsverksamhet i Ryssland och spridit kunskap om telefoni där. I länder som Argentina, Mexiko och Turkiet byggde företaget telefonnät, vilket bidrog till att uppmuntra kommunikation och att utveckla infrastrukturen.
Under årens lopp har enskilda Ericsson-anställda också gjort betydande insatser under krigstid. 1911 skyddade Sigfrid Mohlström sina anställda när telefonstationen i Mexico City bombades under revolutionen. Och Sigfrid Häggbergs motstånd mot nazisterna i Polen 1942 resulterade i att han arresterades och fängslades av Gestapo i två och ett halvt år.
Ericsson Response – en höjdpunkt under uppdragen 2000-2012
2000 –Ericsson Response grundades av anställda som ville göra skillnad.
2000 – Extrema översvämningar i Algeriet och svår torka i Tadzjikistan.
2001 – Översvämningar i Ungern och jordbävningar i Pakistan, Peru, El Salvador.
2002 – Järnvägskatastrof i Tanzania och livsmedelskris i Lesotho. Humanitärt bistånd till Afghanistan.
2003 – Jordbävningar drabbar Algeriet och Iran. Orkan i Karibien. Hjälp till Liberia.
2004 – Tsunamin ödelägger Indonesien och Sri Lanka.
2005 – Orkanen Katrina drabbar USA. Jordbävningar i Pakistan.
2006 – IKT-stöd till biståndsarbetare i Sydsudan. Jordbävningsoffer i Pakistan.
2007 – Upprätta förbindelser för hjälparbetare i Centralafrikanska republiken och i Peruansk jordbävning.
2008 – Upprätta förbindelser för Rädda Barnen i Sydsudan.
2009 – Utvärdering av IKT-behov i Filippinerna. IKT-stöd vid minröjningsuppdrag i DRC.
2010 – Jordbävning drabbar Haiti.
2011 – ”One UN” initiativ.
2012 – IKT-stöd i Sydsudan, Moçambique, Tanzania och Uganda
https://www.svd.se/a/76Eea4/usa-lovar-pengar-till-haitiinsats
"Haitis premiärminister Ariel Henry avgår.
Beskedet kommer sedan karibiska ledare och USA hållit krismöte om läget i det kaos- och våldsplågade landet. Omvärlden varnar för att Haiti står vid randen av fullskaligt inbördeskrig.
Sent på måndagen kom beskedet från mötet på Jamaica: Haitis tillförordnade president Ariel Henry avgår.
– Vi kan nu presentera stöd för en övergångslösning som kan bereda väg för ett fredligt maktskifte, sade Guyanas president Irfaan Ali på en pressträff.
Timmar senare bekräftade Henry via sociala medier att han lämnar sin post så fort en övergångslösning är formad.
”Som jag alltid sagt, ingen uppoffring är för stor för vårt hemland Haiti”, skrev han och tillade att Haiti behöver fred, stabilitet och hållbar utveckling.
Våldsamma gäng har kastat in den karibiska nationen – en av världens fattigaste – i ett tillstånd av så gott som total anarki. De senaste veckorna har situationen blivit alltmer kaosartad, med plundringar och förstörelse, döda kroppar utspridda på gatorna och ökad oro för en stundande svältkatastrof.
Ariel Henry har lett landet sedan president Jovenel Moïse mördades i juli 2021.
För snart två veckor lämnade Henry Haiti för Kenya, för samtal om den internationella polisstyrka som Kenya med mandat från FN:s säkerhetsråd ska leda i Haiti. Efter hans avresa ökade de kriminella gängen ytterligare trycket på regeringen. Henry är nu strandsatt i Puerto Rico efter att flygplatsen i Haitis huvudstad Port-au-Prince angripits och oroligheterna stegrats.
Under krismötet på Jamaica utlovade USA:s utrikesminister Antony Blinken 100 miljoner amerikanska dollar för den internationella polisstyrkan. USA kommer också att stötta Haiti med 33 miljoner dollar i omedelbart humanitärt stöd. Även Kanada har utlovat närmare 100 miljoner dollar för att vända utvecklingen.
Mötets värd, Jamaicas premiärminister Andrew Holness, varnade för ett fullskaligt inbördeskrig på Haiti.
– Det är tydligt att Haiti befinner sig vid en brytpunkt, sade han.
Vålds- och katastrofhärjat
Med drygt 11 miljoner invånare är Haiti Karibiens mest folkrika nation. Landet ligger i Karibiska havet, där det delar ön Hispaniola med grannlandet Dominikanska republiken.
Ön delades redan på 1600-talet i två delar – en del som hölls av Frankrike och en av Spanien. Efter ett slavuppror utropades 1804 Haitis självständighet. Det nya landet blev det första som avskaffade slaveri.
Men någon långvarig stabilitet har Haiti aldrig lyckats uppnå. 1800-talet präglades av fortsatta krig och under 1900-talet avlöste de grymma regimerna varandra.
Den senaste epoken kan sägas ha inletts med det katastrofala jordskalvet 2010, med hundratusentals offer. Det följdes tio månader senare av ett storskaligt och dödligt kolerautbrott.
Flera val hölls under åren därpå, men resultaten ifrågasattes kraftigt. När president Jovenel Moïse mördades i sitt hem den 7 juli 2021 förvärrades situationen ytterligare. Mordet förblir olöst och i oroligheterna har kriminella gäng tagit kontroll över stora delar av landet."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.