Försvarsministern & Försvarspengar
2024-03-10
..och oavsett hur mycket som befolkningen tror sig vilja betala, så är dels det ekonomiska systemet skuldmättat och dels har dagens militära teknologiska utvecklingsklimat gjort förstörelsekapaciteten så stor att allt annat än lågintensiva regionala miliskonflikter är omöjliga.
Man kan säga att nu skall optiken göra sitt jobb - det skall bli fred med Donald Trump.
https://www.svd.se/a/y6kd1J/pal-johnson-vill-ha-uppemot-2-5-procent-av-bnp-till-forsvaret
"Försvarsförmågan är inte tillräcklig, trots stora tillskott. Mer pengar behövs. Det säger försvarsminister Pål Jonson (M) bara timmar efter Natointrädet. ”Uppemot 2,5 procent av BNP”, är hans egen bedömning.
Dagen efter Sveriges Natointräde medger Pål Jonson att han är lite trött. Han har hållit sig vaken under natten för att på distans hemifrån se USA:s president Joe Biden, i kongressen i Washington, välkomna Sverige som Natomedlem och den svenske statsministern Ulf Kristersson högtidligt resa sig och tacka för applåderna. I entrén till försvarsdepartementet är nu Sveriges flagga flankerad av både försvarsalliansen Natos och EU:s. En nöjd försvarsminister har tagit emot välkomsthälsningar från sina kolleger runt om i världen.
Pål Jonson har arbetat länge för ett medlemskap och anser att det stärker Sveriges säkerhet. De ömsesidiga försvarsgarantier som Natomedlemmarna ger varandra gör att Sverige kan känna sig tryggare, tycker han, men säger att det inte räcker.
Sveriges egen försvarsförmåga behöver stärkas.
Sverige behöver snabba på upprustningen av det svenska försvaret, säger försvarsminister Pål Jonson.
– Vi kommer att behöva investera mer. Vi får nog börja med de resurser och förmågor vi behöver. Då är det bara att konstatera att det säkerhetspolitiska omvärldsläget har försämrats. Vi måste förhålla oss till ett Ryssland med högt uttalade ambitioner att återuppbygga sin förmåga.
Vad innebär det?
– Vi har fördubblat försvarsinvesteringarna mellan 2020 och 2024, från 60 miljarder till 119 miljarder för det militära försvaret. Det har varit helt nödvändigt efter årtionden av underinvesteringar, men vi kommer att behöva snabba på upprustningen. Vi har också lämnat ett stort stöd till Ukraina som försvarsmakten måste ersättas för.
Enligt regeringen motsvarar försvarsanslaget för 2024 på 119 miljarder två procent av BNP enligt Natos sätt att beräkna. Kan du kvantifiera hur mycket du tycker behövs?
– Utan att föregripa Försvarsberedningen, som ska lämna sitt förslag snart inför nästa försvarsbeslut, så bedömer jag det till uppemot 2,5 procent av BNP.
Den svenska upprustningen ska alltså fortsätta, enligt försvarsministern, trots Natomedlemskapet och de ömsesidiga försvarsgarantierna. I och med medlemskapet blir Sverige fullt ut delaktigt i den gemensamma försvarsplaneringen inom Nato.
– Nato kommer att komma med förväntningar på att vi anpassar förmågan och har bättre strategisk rörlighet och militär mobilitet, med robustare infrastruktur i alla dess delar. Att vi har bättre balans mellan verkansförband och stödförband och att vi har förmåga att ge värdlandsstöd med snabb förmåga att ta emot militära resurser, som exempel.
Hur ska Sverige bidra?
– Sveriges geografiska område kommer att vara till del ett uppmarschområde där man kan använda det för att förstärka försvarbarheten av de baltiska länderna och även Finland.
Nordkalotten och Östersjön är områden där Sverige ska kunna bidra och till Natos stående maritima styrkor.
Försvarsministern utesluter inte att svenska värnpliktiga ska kunna strida utomlands.
Enligt försvarsministern kommer Sverige att få delfinansiering från EU för några projekt att förbättra infrastruktur. Det är också möjligt att Nato, inom ramen för sin gemensamma budget, kan bidra till investeringar. Det har skett i Norge, säger Pål Jonson.
Hur bedömer du risken för ett ryskt anfall riktat mot något Natoland?
– Nato har en stark förmåga att avskräcka och ingen allierad har blivit angripen än. Det vi kan konstatera är att Rysslands resurser är starkt uppbundna i Ukraina. Men Ryssland har också höga, uttalade, ambitioner att skapa en starkare militär förmåga. Därför är det viktigt nu för Sverige och övriga allierade att se till att vi fyller försvarsplanerna med nödvändiga militära resurser och förmågor för att se till att Natos avskräckningsförmåga är stark.
Hur bråttom är det?
– Hur snabbt det kommer gå för Ryssland att uppnå sina ambitioner styrs till stor del av vad som händer i Ukraina och det beror också på leveransförmågan i den ryska försvarsindustrin. För närvarande finns ett fönster när Ryssland är kraftigt försvagat. Jag uppfattar att det finns en ”sense of urgency”, en känsla av brådska inom alliansen, att höja den krigsavhållande förmågan.
De ömsesidiga försvarsgarantierna i Natos artikel 5 innebär att svenska soldater också kan skickas att försvara andra länder.
Försvarsministern har inte uteslutit att svenska värnpliktiga ska kunna strida utomlands, men inget beslut är fattat. Han väntar på Försvarsberedningens uppfattning och understryker att det är viktigt med bred politisk enighet.
Vad är det som avgör för dig om svenska värnpliktiga ska kunna skickas ut i strid i andra Natoländer?
– Dels är det en juridisk fråga, där vi tittar på lagen om totalförsvarsplikt som stipulerar att värnpliktiga kan få användas för försvaret av Sverige. Det byggde på att vi var militärt alliansfria och nu är vi inte det. Då måste man tolka var försvaret av Sverige börjar och slutar när man är med i en försvarsallians.
Ni brukar säga att medlemskapet innebär att Sverige ska vara berett att bidra för hela Nato. Varför skulle det inte gälla värnpliktiga?
– Ytterst är det alltid riksdagen som beslutar om vi ska delta och med vilka förband och resurser i så fall. Att vi kommer att försvara Sverige även utanför Sverige gränser är naturligt och också önskvärt. Åtminstone inom de regionala planerna utanför vårt eget territorium är det möjligt att det också kan innefatta de värnpliktiga, men vi behöver titta på de juridiska förutsättningarna.
Ett av Natoförespråkarnas argument för Sverige att gå med i alliansen har varit att Sverige blir säkrare av att kunna göra sin röst hörd där besluten fattas.
Vad vill Sverige använda sin röst till?
– Vi vill få genomslag för prioriteringar som är viktiga för vår säkerhets- och försvarspolitik. Till exempel att Nato bygger upp en starkare krigsavhållande förmåga. Att man har en balans mellan sydflanken och nordflanken. Vi kommer att verka för att det är viktigt med ett effektivt samarbete mellan EU:s försvars- och säkerhetsarbete och Natos försvarsplanering. Vi har förmågor när det kommer till innovationer att bidra med för att Nato ska bibehålla sitt teknologiska övertag. Vi har en unikt stark försvarsindustriell bas. Vi kan spinna in civil teknik till militär förmåga. Vi vill att Nato är fortsatt medveten om det hot som Ryssland utgör.
Sverige kommer, som medlem, att också ingå i Natos ”nuclear planning group” som behandlar hemlig information om kärnvapenplanering. På den högsta nivån är det försvarsministern som representerar Sverige.
Vilket förhållningssätt kommer Sverige att ha i Natos ”kärnvapengrupp”?
– Det är för tidigt att säga. Vi har ännu ingen insikt i vad den gruppen arbetar med. Det är också frågor som omges av försvarssekretess.
Hur påverkar det Sverige som förespråkare av nedrustning av kärnvapen?
– Det finns fortsatt förutsättningar för oss att kunna arbeta med de frågorna, precis som Nederländerna, Norge och Tyskland gör.
Tänker Sverige arbeta för nedrustning av kärnvapen?
– Ja för rustningskontroll. Det har vi en lång tradition av. I det avseendet finns det inte begränsningar för oss, men det är en fråga för utrikesministern, snarare än för mig som försvarsminister.
Rustningskontroll och nedrustning är inte samma sak?
– Både rustningskontroll och nedrustningsarbetet är behäftat med stora svårigheter, men det beror framförallt på Rysslands agerande. Rysslands agerande både i Ukraina och det sätt på vilket Ryssland hotar med kärnvapen är något vi kraftfullt fördömer. Nato har ju den linjen att så länge andra länder har kärnvapen, så kommer inte Nato att avhända sig den möjligheten.
Sveriges väg mot Natomedlemskap har kantats av krav från de båda Natoländerna Turkiet och Ungern, som tog längst tid på sig att godkänna Sverige som medlem. Ambitionen att få ja också från Ungern och Turkiet har fått både den S-ledda och den M-ledda regering som förhandlat att tona ner sin kritik mot demokratibrister i båda länderna. Frågan är om regeringen, nu när Sverige är medlem i Nato, känner sig friare att säga vad den tycker.
– Vi har väl sagt vad vi tycker under hela tiden. Det är min uppfattning, säger Pål Jonson.
Ligger regeringens kritik av demokratiutvecklingen i Turkiet och Ungern fast?
– Vi har inte, under den här processen, ändrat position. De synpunkter som har framförts, har ju hela EU framfört, framförallt är det kommissionen som har haft synpunkter, i Ungerns fall kopplat till rättsstaten.
Har Sverige någon annan uppfattning än kommissionen?
– Nej, men det är kommissionen som representerar och för den processen."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.