Nu krattas det för det vilda, för nu kommer det att gå undan..
https://www.svd.se/a/KnOaE4/jan-hallenberg-trumpseger-skapar-problem-for-sverige "I år hålls det sextionde presidentvalet i USA. Efter alla de primärval som nu hållits till och med supertisdagen verkar det nu stå helt klart, om inte något verkligen oförutsett inträffar, att striden än en gång kommer att stå emellan Joe Biden och Donald Trump. Valet är ovanligt spännande, bland annat för att det gäller så många viktiga frågor, kanske främst demokratins framtid i USA. Här är dock fokus ett annat: Washingtons framtida utrikespolitik. Allt tyder på att supermaktens internationella agerande kommer att skilja sig väsentligt åt beroende på om presidenten från den 20 januari 2025 heter Joe Biden eller Donald Trump. Den allmänna opinionen har under de senaste decennierna förändrats från ett tydligt stöd för en aktivistisk amerikansk utrikespolitik med stort engagemang i transatlantiska frågor och ett allmänt omfattande stöd till allierade över världen, till en större tveksamhet i breda väljarkretsar avseende en fortsatt aktivistisk utrikespolitik. Två stora och långa krig i Irak och Afghanistan medförde stora kostnader för USA och en brist på tillit till att den politiska ledningen verkligen kunde uppnå målen med interventionerna. Detta tillsammans med en tveksamhet till de federala myndigheternas förmåga att fatta beslut i samband med den svåra finanskrisen – 2008–2009 – har bidragit till denna förändring. Till detta kommer Trumps politiska karriär där ett av hans huvudslagord America first indikerar en utrikes- och säkerhetspolitik där supermakten i varje läge vill få direkta fördelar av ett internationellt engagemang. Trumps förhållningssätt brukar kallas transaktionalistiskt – om USA ger någonting till en annan stat, förväntar sig landets ledning direkt en gentjänst. Detta till skillnad från det mer traditionella förhållningssättet då USA för att få och behålla sitt inflytande i olika regioner erbjuder stöd och allianser till olika länder och där själva inflytandet är det som eftersträvas. Tankesmedjan Chicago Council on Global Affairs finner i en opinionsundersökning från februari 2024 att för första gången på de nästan 50 år organisationen har utfört denna typ av opinionsundersökning vill en majoritet av de republikanska respondenterna inte att USA skall spela någon aktiv roll i global politik. Detta är något annat än Ronald Reagans internationalistiska republikanska parti. De båda ledande presidentkandidaterna har i många utrikespolitiska frågor olika hållning. Trump vill minska USA:s engagemang i många internationella frågor, samtidigt som han hävdar att han kommer att genomföra en kraftig ökning av försvarsbudgeten. Ett inslag i Trumps internationella politik är en stor skepsis inför Nato och den transatlantiska länken. Det är osäkert hur långt han skulle gå här, en del bedömare menar att Trump skulle lämna Nato, medan andra hävdar att hans uttalanden är avsedda att förmå de europeiska Natoallierade att spendera mer på sitt försvar. Trump kan också förväntas minska hjälpen till Ukraina, om inte helt avskaffa den. Den republikanske kandidaten kommer också att kräva att länder där USA har trupper stationerade – som Sydkorea och Japan – skall betala Washington betydligt mer för detta. Trump har vidare radikala förslag avseende internationell handel: 10 procent tullar generellt på all import, upp till 60 procent på import från Kina. Till detta kommer en stor skepsis mot internationella organisationer och internationella avtal, som FN och Parisavtalet. Mot Trumps i flera avseenden radikala förslag till ändringar i USA:s förhållande till den internationella omgivningen, står Bidens mer traditionella, alliansbaserade, hållning. Biden kommer inte att hota Natoallierade som Trump gör och han kommer knappast heller att kräva nya stora penningsummor från Sydkorea eller Japan som betalning för att USA har militära styrkor där. En punkt där de båda politikerna dock har närmat sig varandra gäller internationell ekonomisk politik och inställningen till handel. Trump införde ett antal tullar mot bland annat Kina och EU. Biden har tagit bort en del av dessa tullar, men behållit andra. Dessutom har det stora Bidenpaketet Inflation Reduction Act från 2022 klara protektionistiska inslag, med ett stöd till amerikansk industri bland annat gällande grön omställning som oroar bland annat de europeiska allierade. Biden är dessutom, liksom för övrigt Trump, också kritisk mot världshandelsorganisationen WTO. Ingen av dem verkar villig att återinträda i USA:s traditionella roll som frihandelns väktare. I övrigt har Biden en jämfört med Trump mycket positiv inställning till internationellt samarbete och till internationella avtal. En svår fråga är vilken roll utrikes- och säkerhetspolitiska frågor kommer att spela vid väljarnas val mellan de båda kandidaterna. Traditionellt har dessa frågor haft marginell betydelse vid presidentvalen i USA, men det är möjligt att deras roll ökar vid årets val. I vilket fall kan vi vara säkra på att den segrande kandidaten på traditionellt vis kommer att hävda att hans seger är ett bevis på att väljarna stöder hans utrikespolitik. Som antytts ovan kommer en seger för Trump innebära i flera avseenden stora förändringar i USA:s utrikespolitik jämfört med vad som varit fallet traditionellt. Det hävdas ibland att Trump under sina första presidentår inte alls förändrade USA:s utrikespolitik i den utsträckning man kunde vänta sig. Det står dock klart att denna gång är Trump verkligen beredd att se till att hans idéer får genomslag i praktisk politik. Det finns omfattande förberedelser inom olika republikanska tankesmedjor där många programpunkter konkretiseras. Dessutom planerar Trump att på ett sätt som saknar motstycke i historien sparka i storleksordningen 50 000 byråkrater vid olika departement som inte betraktas som tillräckligt Trumpvänliga. Vi kan med andra ord vänta oss att Europas säkerhet och den transatlantiska länken kommer att behandlas med mycket mindre omtanke än under Biden. Hjälpen till Ukraina kommer sannolikt att drastiskt minska, då den nye presidenten kommer att ha en betydligt större förståelse för Putins önskemål. Slutligen kan de förslag till nya tullar på internationell handel som Trump framfört genomförda i praktisk politik komma att leda närmast till kaos i den internationella handeln. Detta senare skulle vara utomordentligt olyckligt för en liten handelsberoende nation som Sverige. Likaså skulle det försvagande av Nato som Trump med all sannolikhet skulle genomföra riskera att skada Sveriges säkerhet. Sverige och det övriga EU får med Trump vid makten än en gång anpassa sig till en situation där USA inte längre är den pålitliga allianspartnern. Utan USA, eller med ett USA som är klart mindre engagerat i transatlantisk säkerhet, minskar Natos avskräckningsförmåga. Det kommer att kräva stora ansträngningar att i en sådan situation bygga upp en egen europeisk avskräckning, för Sverige och för övriga medlemmar i EU och för de europeiska medlemmarna i Nato." Alla reaktioner: 13Reine Evensson, Sven Andreas Eriksson och 11 andra