https://www.expressen.se/ledare/karin-pihl/doda-svenskar-finansierar-gangen/ Skriv ett testamente. Annars går dina pengar till PK-projekt och brottslingar. Arvsfonden lockar till sig kriminella bidragssökare. Kontrollen över var pengarna går till brister. År 1928 beslutade riksdagen att kusiner, sysslingar och andra mer avlägsna släktingar inte skulle ha någon arvsrätt. I stället inrättades Allmänna Arvsfonden, som förvaltar arv från människor som saknar närmare familjemedlemmar kvar i livet eller som inte skrivit testamente. I snart 100 år har fonden via myndigheten Kammarkollegiet delat ut avlidna svenskars förmögenheter till välgörande ändamål. Successivt har definitionen av vad som är ett sådant ändamål utökats. I början gick merparten av pengarna till barnhem och barnavårdscentraler, men i dag ryms allt möjligt i begreppet ”välgörenhet”. Och ja, ni gissar rätt om vad det betyder i 2020-talets Sverige. Pengarna går till PK-projekt, extremister och ekonomiska brottslingar. En ny granskning från Riksrevisionen drar slutsatsen att det är så illa att Allmänna Arvsfonden helt enkelt bör avskaffas. På 1920-talet fanns det knappt någon offentlig välfärd. Så är det inte längre. När det gäller bidrag till civilsamhället är den svenska välfärdsstaten som en överjäst bulldeg. Detta är något som utnyttjas av två grupper: Turnerande bidragsentreprenörer och gängkriminella. Organisationer och personer som fått pengar från Arvsfonden förekommer i ”avsevärt högre” utsträckning i Finanspolisens penningtvättsregister, jämfört med ett snitt. Detsamma gäller polisens register över misstänkta brott kopplade till organiserad brottslighet och demokratihotande verksamhet. Man kan ju undra hur det kan komma sig. Jo: när organisationer ansöker om projektstöd kontrolleras inte sökandes identitet, folkbokföringsadress, skuldstatus eller om det finns näringsförbud. Även småfifflare kan dra nytta av döda svenskars pengar. Korruption förekommer. Ett vanligt tillvägagångssätt är att en anställd i bidragsprojektet fakturerar sitt eget eller en nära släktings bolag. Är någon förvånad? En ny granskning från Riksrevisionen drar slutsatsen att det är så illa att Allmänna Arvsfonden helt enkelt bör avskaffas. Mindre allvarligt men likväl stötande är att pengar, som på papperet ska gå till projekt för utsatta grupper, i praktiken ofta går till att avlöna personer som satt i system att leva på olika former av stöd från bidragsmyndigheter. Riksrevisionen konstaterar att projekten som beviljats medel generellt har förvånansvärt få deltagare. Pengarna går till att anställa folk. Ett exempel som nämns är en organisation som fick 4,7 miljoner för att skapa ”separatistiska mötesplatser”. Lönerna utgjorde två tredjedelar av budgeten. Så här kan vi inte ha det. Berättelsen om Allmänna Arvsfonden är en liten berättelse om Sverige. För 100 år sedan beslutade politikerna i sann semi-totalitär 30-talsanda att staten ligger människor närmare hjärtat än de egna släktingarna. I stället skulle pengarna gå till det kollektiva bästa. I dag är systemet en bidragsapparat för politiska lobbyorganisationer och kriminella. Regeringen måste lyssna på Riksrevisionens uppmaning. Avskaffa Arvsfonden och låt pengarna gå till statsbudgeten. Utöver det måste arvsrätten utökas, och det bör bli enklare att skriva och förvalta ett testamente. De organisationer som faktiskt gör nytta har fortfarande ett 40-tal andra bidragsgivande myndigheter att luta sig emot. Riksrevisionens slutsats kommer att leda till stora protester från bidragstagare. Bara Tidö-förslaget att återinföra arvsrätten för kusiner har orsakat ramaskri från bland andra RFSL. Men regeringen får hålla emot. Avlidna svenskar förtjänar större respekt.