Barnhandlaren Om Sveriges Nato-Väg
2024-03-01
https://www.dn.se/sverige/ulf-kristersson-om-vagen-in-i-nato-sveriges-mote-med-realpolitiken/
"Statsminister Ulf Kristersson ser inte att Sverige har gjort några långtgående eftergifter för att blidka andra länder att godkänna Natoansökan.
– Jag har inte gjort något som har varit förödmjukande, varken för mig eller för Sverige.
När Ulf Kristersson (M) tillträdde som statsminister hösten 2022 förklarade han att den enskilt viktigaste frågan för hans regering är att Sverige blir medlemmar i Nato. Nästan 18 månader senare är vi fortfarande inte med, även om det mesta pekar mot att det bara återstår dagar innan vi tar steget in i försvarsalliansen.
I Strömsalen i det nyrenoverade Rosenbad är Natoflaggan redan hissad och Ulf Kristersson känner sig säker på att Ungern snart gör de sista underskrifterna.
– Jag tvivlar inte på att det här kommer ske, men exakt vilken dag det blir kan jag inte svara på. Men alla de stora besluten är fattade, säger han.
Vad tänker du om att Ungern ännu inte har gjort de sista underskrifterna?
– De råkar byta president mitt i allt detta. Det är en inrikespolitisk sak som inte har något med oss att göra över huvudtaget.
Fick du några löften från Viktor Orbán när du var i Budapest om när det ska ske?
– Nej, när jag var där hade de inte ens valt den nya presidenten. Men som sagt, jag lägger mig inte i de där interna frågorna i Ungern.
”Det som förvånat mig är att Finland kunde ha den här diskussionen långt tidigare utan att den tog fart i Sverige”
Det fanns en förväntan hos många att den svenska ansökan skulle hanteras snabbt, hur ser du på det i dag?
– Jag har systematiskt sagt att varje land fattar sina egna beslut. Sverige lägger sig inte i hur andra länder fattar sina beslut. Vi tar en sak i taget, men vi ligger nära nu.
Vad har förvånat dig mest under den här processen?
– Ärligt talat är det inte så mycket som har förvånat mig. Det som förvånat mig är att Finland kunde ha den här diskussionen långt tidigare utan att den tog fart i Sverige. Men den kom till slut och det var gott så. Sedan kunde både Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna i ordnade former byta uppfattning.
Trodde du att det skulle ta nästan två år från att vi lämnade in ansökan till att det sista landet skrev under?
– Tittar man bakåt på andra länder så är det ju ingen lång tid. Varje land har sin egen tidtabell.
– Det här är också Sveriges möte med realpolitiken. Olika länder tycker och tänker olika och har olika egna intressen. Då får man också respektera att olika länder har olika intressen som man ibland inte förstår fullt ut.
Har Sverige gjort några misstag under resans gång som har gjort att det dragit ut på tiden?
– Inga som jag kan överblicka. I Madrid skrev den förra regeringen på en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet. Jag tyckte att den var rimlig. Turkiet hade legitima frågetecken, framför allt när det gäller PKK-finansiering, som Sverige inte hade tagit på tillräckligt stor allvar. Låt oss vara ärliga med det.
Det finns en bild av att Sverige har förödmjukat sig för att blidka Turkiet under den här processen, hur ser du på det?
– Jag har inte gjort något som har varit förödmjukande, varken för mig eller för Sverige. Att man åker och samtalar med ledaren för ett land vars beslut man behöver, det hade närmast varit ett skämt att man vägrade prata med dem som ska fatta ett beslut om Sverige.
Statsministern framhåller samtidigt att man måste stå upp för olikheter. Där det finns gemensamma åsikter och intressen kan man göra gemensam sak, menar han.
– Det betyder ju inte att vi tycker lika om alla andra saker.
– Det här är Sveriges möte med en värld som inte alltid är som Sverige önskar. Det är en värld som är svårare i dag. Vill man vara en del av den och ha gemensamt skydd så måste man acceptera de spelregler som finns i den världen.
Skulle Sverige ha hävt förbudet att sälja vapen till Turkiet om det inte hade funnits en Natoansökan?
– Om man är med i en gemensam försvarsallians så är det ju väldigt märkligt att man inte ska kunna sälja vapen till varandra för att kunna försvara sig. Ungern är ett ännu bättre exempel. Vi har jobbat tillsammans i 20 år i ett gemensamt flygvapensystem. Nu fördjupas det ytterligare. Det är bra för svensk industri, det är bra för Saab och det är bra för det svenska flygvapnet också.
Vad säger det om Nato som organisation, att Turkiet kunde utnyttja den här processen för sina egna intressen i stället för att snabbt släppa in en strategisk medlem i ett läge där det är krig i Europa?
– Alla har spelat med de spelregler som finns. De är rätt glasklara och enkla. Det krävs ett beslut i varje land för att komma med. Om man inte kan acceptera att olika länder fattar beslut på lite olika sätt, då kan man inte vara med i internationella sammanhang.
När Sverige blir medlemmar i Nato omfattas vi av artikel 5 i Natofördraget. Det innebär att ett väpnat angrepp mot ett medlemsland ses som en attack mot alla, också Sverige.
Artikel 5 har aktiverats en gång, under ett dygn efter terrorattackerna i USA den 11 september 2001. Hur trygga kan vi vara med att artikel 5 verkligen kommer att omsättas i praktiken?
– Syftet med att ha en försvarsallians är ju inte att behöva utkämpa ett krig, utan det är att förebygga risken för krig. Det vore bättre med en värld utan krig men så ser inte världen ut. Så jag tycker att Sverige blir tryggare som en del i den här gemenskapen. Sverige blir tryggare och säkrare i en rätt otrygg och rätt osäker tid.
Fakta.Natos Artikel 5
Artikel 5 i Natofördraget fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ska ses som en attack mot alla medlemsstater. Varje medlemsstat ska därför ge det stöd som anses nödvändigt till den attackerade medlemmen.
Varje medlemsland beslutar själv vad det ska bidra med. Men trovärdigheten i Natos säkerhetsgaranti vilar inte på Natofördraget utan på alliansens gemensamma försvarsplanering och medlemsländernas engagemang.
Källa: FOI
Vad skulle det betyda för Nato om Donald Trump blir återvald som president?
– Det kan ingen just nu överblicka. Jag tror att alla Natoländer har respekt för att varje demokrati fattar sina egna beslut. Men har man sagt det ska man också säga att alla europeiska Natoländer sätter stort värde på att USA bryr sig om vad som händer i Europa.
– Samtidigt säger många amerikaner till mig att vi i Europa också måste visa intresse för amerikanska säkerhetsintressen. Vi måste också visa att vi kan försvara oss själva och inte åka snålskjuts på någon annan. Det är därför vi i Sverige nu stärker vårt försvar. Vi kan inte lita på att någon annan står för både kostnaderna och för soldaterna.
Hur reagerade du på Trumps uttalande om att uppmuntra att anfalla Natoländer som inte betalar?
– Jag tycker man ska vara väldigt varsam i en tid som denna. För Ryssland tar det här på allvar, det har de bevisat att de både kan och vill. Det här är inte en tid för breda penseldrag utan en tid för försiktighet.
”Hittills tycker jag att Rysslands reaktioner har varit rätt förväntade”, säger Ulf Kristersson.
”Hittills tycker jag att Rysslands reaktioner har varit rätt förväntade”, säger Ulf Kristersson. Foto: Roger Turesson
Vilken höjd tar Sverige för ryska reaktioner i samband med Natointrädet?
– Hittills tycker jag att Rysslands reaktioner har varit rätt förväntade. Det låter ungefär som när Finland gick med. De markerar att de inte gillar detta och det visste vi.
– Men vi ser reaktioner redan nu. Mest i ord, men vi kommer sannolikt att se ytterligare cyberattacker. Samtidigt har medvetenheten om de här hoten aldrig varit större än de är just nu.
I samband med Natoansökan höll du och Magdalena Andersson en gemensam presskonferens. Kommer du att bjuda in henne när vi blir Natomedlemmar?
– Självklart och det har jag redan gjort. Jag tänker inte gå in på exakt hur det ska ske formellt men vi har haft löpande kontakt under hela den här perioden. Jag tycker det har varit ett stort värde och en styrka för både Sverige och våra partier att det har kunnat fungera.
Fakta.Sveriges Natoansökan
Den 15 maj 2022 meddelar Socialdemokraterna att partiet vill att Sverige ska söka medlemskap i Nato.
Den 16 maj fattar S-regeringen beslut om att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato.
Den 5 juli undertecknar samtliga Natos medlemsländer Sveriges och Finlands respektive anslutningsprotokoll till Nato. Sverige och Finland får därmed status som inbjudna länder (invitees).
Under perioden 5 juli - 27 september ratificerar 28 av Natos 30 medlemsländer Sveriges och Finlands anslutningsprotokoll i sina nationella parlament. Endast Turkiet och Ungern kvarstår.
Den 4 april 2023 blir Finland medlem i Nato.
Den 26 februari 2024 godkänner Ungern som sista land den svenska Natoansökan.
Källa: Regeringen"
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.