Arktis Som Nästa Oroshärd I SvD
2024-02-11
https://www.svd.se/a/8JgjpW/arktis-putin-rustar-upp-kan-utmana-nato
"Nästan två år efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina rustar president Putin ett annat område – Arktis. Utbyggda baser, vapentester och nya attackubåtar tvingar såväl Sverige som Nato att vända blickarna norrut.
Arktis nästa oroshärd när Ryssland rustar
Budskapet från den ryska marinchefen var tydligt.
– Utvecklingen av vår militära närvaro i Arktis anses vara en nödvändig åtgärd för att möta hot mot Ryssland och trycka tillbaka andra länders aggressiva beteenden.
Det här var på den stora Arktis-konferensen i ryska Sankt Petersburg i december 2023.
Inför de 2 000 åhörarna slog Amiral Nikolaj Jevmenov fast att hotet från väst nu tvingade Ryssland att göra en ”fullskalig expansion bortom gränsen” för landets ekonomiska zon. Alltså bortanför Rysslands internationellt accepterade intressesfär som sträcker sig 37 mil från land, rakt ut i Norra ishavet.
I strid mot FN:s havsrättskonvention.
Rustar upp norr om polcirkeln
Satsningen på Arktis är inte ny. Redan i slutet av sommaren 2022 – när omvärlden fortfarande var chockad över Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina – varnade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg för att president Putin sagt sig beredd att skydda Arktis vatten ”med alla medel”.
Och för att Ryssland så kraftigt rustat upp norr om polcirkeln.
”På senare år har Ryssland ökat sin militära aktivitet väsentligt[...] De har öppnat hundratals nya, och före detta sovjetiska, arktiska militära anläggningar, inklusive flygplatser, djuphamnar och använder nu regionen för att testa nya vapensystem” skrev Stoltenberg i en text där han också konstaterade att det snabbaste sättet för Ryssland att nå USA med långdistansrobotar, är att skjuta dem över Nordpolen.
Och så kallade han det ryska agerandet för ”en strategisk utmaning” för försvarsalliansen.
Smältande isar ersätts med vapen
Här är det värt att stanna upp. Nato-chefen pratar alltså om en tydlig rysk upprustning. Samtidigt skyllde den ryske marinchefen i början av den här texten Rysslands militära satsning på att landet är hotat av väst. Hur går det ihop?
Det hela går att förklara med ett enda ord: Klimatförändring.
– När Arktis var fruset så var risken att Ryssland skulle bli attackerat norrifrån ganska låg. Isen var ett skydd. Men när isen smälter så upplever Ryssland att den norra kusten, där deras Norra flotta är baserad och viktiga naturresurser finns, är hotad.
Stefan Lundqvist är kommendörkapten, Arktisforskare och lärare i krigsvetenskap vid
Försvarshögskolan i Stockholm. Han förklarar att när temperaturhöjningen norr om polcirkeln gått fyra gånger så fort som i resten av världen, så har isarna smält snabbt.
– Ryssarna har då gjort en enorm upprustning längs hela sin norra kust för att få kontroll. Så att ingen annan ska få för sig att använda det här området.
När vi talas vid befinner sig han på det ansedda US Naval War College i Newport, på den amerikanska östkusten.
Skapar försvarsbubbla i Murmansk
Anledningen till att han är på plats i USA är ett projekt om just Arktis, där Stefan Lundqvist är Sveriges representant. Syftet är att ta fram strategiska råd till de deltagande ländernas marinchefer om hur Ryssland ska kunna avskräckas militärt.
Stefan Lundquist beskriver hur Putin nu håller på att dubblera den ryska militära förmågan i norr och skapa en slags försvarsbubbla runt Norra flottans bas i Murmansk på Kolahalvön.
Samtidigt har resten av landet i till stor del dränerats på vapen och soldater, eftersom de istället skickats till fronten i Ukraina.
– Norra flottan är ju inte bara en flotta, utan en hel försvars- eller krigsmakt, där både flygvapen- och de marina resurserna växer. Antalet ubåtar som kan attackera med kryssningsmissiler eller avancerade hypersoniska missiler ökar. Det kommer fler, det levereras nya sorters ubåtar, säger Stefan Lundqvist.
Anna Wieslander Nordeuropachef för Atlantic Council
Anna Wieslander menar att Kolabasen blir viktigare för Ryssland när både Finland och Sverige snart kan vara medlemmar av Nato.
Även Anna Wieslander lyfter fram den ryska satsningen på Murmansk och Norra flottan. Hon är Nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council och har de senaste åren fokuserat mycket på säkerheten i Arktis.
Hon tar hjälp av kartan för att förklara varför Kolahalvön är så viktig för Ryssland, med sitt strategiska läge intill Nordnorge och Finland. Det handlar bland annat om ryssarnas tillgång till Nordatlanten och att de vill ha fri lejd att möta amerikanerna om det värsta skulle inträffa.
Omringade av Natoländer
Men det handlar också om Östersjön, som snart nästan helt kommer att omges av Natoländer.
– För Ryssland så hänger Kolahalvön militärt ihop med Östersjön och deras bas i Kaliningrad. När nu både Finland och Sverige snart är med i Nato känner de sig trängda i Östersjön, och då blir Kolabasen viktigare, säger Anna Wieslander.
Hon jämför med Gotland som med sin geografiska placering länge lyfts fram som ett möjligt ryskt mål för att kontrollera Östersjön.
När basen på Kolahalvön nu växer i betydelse i ryska ögon blir också de norra delarna av Finland, Sverige och Norge särskilt utsatta för en möjlig rysk attack, menar hon. Allt för att säkra Kolahalvön och ”skära av oss uppe i norr”.
–Om ryssarna tänker göra något mot oss kan det mycket väl börja i Arktis. Det har de visat i övningar, där de till exempel startar uppe i Arktis och flyger ner över hela Europa för att markera.
En kamp om naturresurser
Men kampen om Arktis handlar inte bara om säkerhet. Det finns en annan viktig faktor också.
Pengar.
Eller snarare naturresurser.
Under Arktis havsbotten tros 30 procent av världens gasreserver och 13 procent av oljan finnas. I höstas slog president Putin fast att han vill tredubbla produktionen av flytande naturgas, LNG, i Arktis.
Dessutom har de smältande isarna och uppvärmda haven gjort att det nu är två planktonsäsonger i Arktis, i stället för som tidigare en. Det har fått stora mängder fisk att söka sig norrut, och därmed också det internationella industrifiske som följer i dess spår.
En tredje viktig förändring är att det under stora delen av året numera är möjligt för fartyg att ta Nordostpassagen genom Arktis, och på så sätt få en genväg från Atlanten till Stilla havet.
Vilket för oss till nästa problem.
Som återigen handlar om Ryssland.
För det Ryssland nu gör är att kräva att fartyg som vill använda Nordostpassagen anmäler det till ryska myndigheter 90 dagar innan. Något som skapat stor irritation internationellt.
– Nordostpassagen går på ryskt territorialvatten på några ställen, men utgörs huvudsakligen av internationellt vatten. Fartyg har rätt att trafikera där, om de anmäler det i tid. Men några veckor innan är rimligt, säger Stefan Lundqvist, som kallar det ryska kravet på tre månaders förvarning för ”absurt”.
Kina får fritt spelrum av Ryssland
Han menar att ryssarna beter sig som en feodalherre. De tar inte enbart för betalt för passagen, de ställer dessutom orimliga krav.
Som att ett passerande fartyg helst ska vara byggt i Ryssland. Eller att en rysk isbrytare – eller två – ska eskortera skeppet. Allt givetvis till en av Ryssland bestämd kostnad.
– Det här stämmer inte med internationell rätt. Men vi ser hur Ryssland jobbar hårt för att göra den europeiska delen av Arktis till sitt territorium.
Men det finns ändå ett land som Ryssland behandlar bättre än de övriga. Kina.
Precis som i övriga världen står de två länderna varandra nära. För Peking är Nordostpassagen dessutom en högst välkommen snabbrutt till Europa. Inte minst när den jemenitiska Huthimilisen attackerar skepp i Röda havet, och många rederier istället måste ta den flera veckor längre rutten runt Afrika.
Kina insåg tidigt möjligheterna när isen smälter. 2018 deklarerade landet att man är en ”Near Arctic state”, alltså att man nästan är en arktisk stat. Och det trots att Kina inte ens ligger i närheten av polcirkeln.
Har station på Svalbard
På det följde ett intensivt försök att etablera sig i regionen. Kinesiska företag har bland annat försökt få köpa gruvrättigheter och bygga flygplatser på Grönland, något som stoppades av USA och Danmark genom att utöva påtryckningar på grönlänningarna.
Men Kina är ändå närvarande i Arktis. Det handlar främst om vad de hävdar är vetenskaplig verksamhet. Som den forskningsstation som ligger på Svalbard, eller de ballonger och satelliter, eller för den delen akustiska bojar som är utplacerade i Norra ishavet.
Såväl Anna Wieslander som Stefan Lundqvist påpekar att den kinesiska utrustningen är så kallade ”dual use”. Det innebär att den alltså kan användas för inhämtning av vetenskaplig data.
Men lika gärna i militära syften.
– Kinas akustiska bojar kan lyssna på sälar, vågrörelser – och efter amerikanska attackubåtar, säger Stefan Lundqvist.
Men vad ska väst då göra? Eller frågan är kanske snarare: gör Nato, USA och för den delen Sverige tillräckligt för att möta Rysslands och Kinas satsningar?
Ryssland har 40 isbrytare – Nato 2
För Anna Wieslander på Atlantic council är svaret ett ”Nja”. 2019 skrev hon en artikel på nyhetssajten Defense One, som uppmärksammades i försvarskretsar. Den gick ut på att Nato, men även USA, måste ta de ryska och kinesiska satsningarna på allvar och engagera sig mer i Arktis.
Som exempel nämnde hon hur amerikanerna då enbart hade två isbrytare, varav en var redo att pensioneras, medan Ryssland hade 40 stycken och höll på att bygga fler.
Sedan dess anser Anna Wieslander att medvetenheten har ökat, men att det fortfarande finns rum för förbättring.
– Det har väl ändrat sig till viss del. Natos nya regionala försvarsplaner gör det som kallas för ”High north” mer sammanhängande, säger Anna Wieslander och syftar på den nya försvarsstrategi Nato tagit fram efter Rysslands anfall 2022.
En samlad röst för Arktis
Hon tillägger att försvarsalliansen haft flera stora övningar uppe i norr och att Sverige och Finland nu bidrar med nya pusselbitar, som sin vinterträning.
– Men svårigheten med Arktis är att det är enorma ytor. Det gäller att signalera att man engagerar sig och visa närvaro, och då behövs fartyg och isbrytare, och de har inte varit helt lätt att få ihop, säger Anna Wieslander.
Det viktigaste tycker hon ändå är att alla Natoländer nu förstår vad som står på spel. Intresset för Arktis kommer knappast att minska.
Stefan Lundqvist håller med. Han menar att det för Sverige nu gäller att Natomedlemskapet blir klart, så att vi blir del av alliansens försvarsplaner. Och att de skandinaviska länderna talar med en röst när det gäller satsningar på Arktis.
– Vi har ett allvarligt säkerhetsläge och en begränsad tid att hantera det eftersom vi började så sent. Nu måste vi stärka Sverige förmågor för att vara relevanta. Det gäller vår infrastruktur och vårt totalförsvar, inte minst i norr."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.