Fängelseutbyggnation
2024-02-05
Det krävs tiotusentals nya platser – och om tio år kan antalet fångar vara lika många som invånarna i Strängnäs.
– Det här är den avsedda effekten, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) till DN under ett besök på landets största fängelse – Kumlaanstalten.
– Hey, Gunnar är här mannen!
En av de intagna blir överförtjust när Gunnar Strömmer med följe kommer in på riksmottagningen på Kumlaanstalten. Den unge mannen och några andra fångar står bakom en glasdörr och vinkar frenetiskt att justitieministern ska komma närmare. Gunnar Strömmer hinner vinka tillbaka innan en av kriminalvårdarna drar för gardinen.
Hit till riksmottagningen kommer de intagna för bedömning innan de får plats på anstalt, antingen på Kumla eller någon annanstans. Och trycket är hårdare än någonsin tidigare. Antalet fångar växer rekordartat. Enligt Kriminalvårdens egna prognoser kan så många som 35 000 människor sitta inlåsta om tio år. Det är lika många som bor i statsministerns hemkommun Strängnäs och ska jämföras med dagens drygt 6 000 intagna.
Redan nu är det fullt på landets fängelser och häkten. Kriminalvården står därför inför en massiv utbyggnad. Nya anstalter ska byggas, fler dömda ska övervakas elektroniskt och regeringen utreder även att hyra fängelseplatser utomlands.
Fångarna måste också vänja sig vid att dela cell för att alla ska få plats. Senare i år kommer Kumlaanstalten att ha 765 intagna och de allra flesta platserna kommer att dubbelbeläggas. Det är det nya normala, konstaterar fängelseledningen.
– Vi har inte börjat dubbelbelägga på isoleringen ännu men tanken har slagit oss. Vi utnyttjar redan alla lokaler och det finns ingen luft, säger Linda Fridholm, säkerhetschef på Kumla.
Bakgrunden till utbyggnaden är att allt fler döms till fängelse och att straffen blir längre. Det är en utveckling som kommer att förstärkas de kommande åren. Men enligt Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren är läget svårbedömt.
– Vi har en enormt stor platsbrist och det här skulle kunna bli en effekt av alla reformer i Tidöavtalet sammantaget. Men även om vi har gjort vårt bästa är siffrorna osäkra, säger han.
Kriminalvården bedömer att man inte klarar av att få fram så många fängelseplatser som krävs fram till 2033. Myndighetens beräkning är att det går att åstadkomma totalt 27 000 platser, inklusive häktesplatser, de kommande tio åren. Generaldirektören har pekat på möjligheten att skjuta fram vissa förändringar för att myndigheten ska hinna med.
– Det går väldigt fort i det lagstiftande tempot i dag. Vi har efterlyst att man kan titta på om viss lagstiftning kan träda i kraft senare för att vi ska få bättre förutsättningar för att klara uppdraget, säger Martin Holmgren.
Dubbelbeläggning är på väg att bli det nya normala på fängelserna. Fångarna delar rum och sover i våningssängar.
På Kumlaanstalten skyndar vi fram genom kulvertarna på väg till fängelsets verkstäder. Där tillverkar de intagna bland annat möbler, gardiner och annan inredning till landets anstalter. Vi stannar till vid en grupp fångar som på förhand fått veta att det kommer besök och då tagit chansen att förhandla till sig varsitt wienerbröd för att lova att hålla sig lugna. Kriminalvårdsinspektör Mikael Schyrman är nöjd med förhandlingen och pekar belåtet på en stomme till en våningssäng som börjar bli färdigställd.
– Det där är en storsäljare just nu, säger han.
Sysselsättning blir en allt viktigare del i och med att det blir trängre på fängelserna. På Kumlaanstalten är ledningen inte i första hand bekymrad över att fångarna behöver dela cell. Det är i de gemensamma utrymmena som konflikterna uppstår och med så många intagna på så liten yta ökar riskerna. Den senaste tiden har våldet mellan fångar ökat liksom hoten mot personalen, enligt Kriminalvården.
Anstaltschefen Jacques Mwepu beskriver hur ett litet uppehållsrum samtidigt kan inrymma ett gäng som tittar på tv på högsta volym medan några andra gymmar och spelar högljudd hårdrock, och ytterligare andra försöker få i sig en bit mat. Då behövs det inte mycket för att det ska bli bråk och ledningen befarar att trängseln kan leda till att det blir en hårdare miljö.
– Ännu är det inte som i Latinamerika där det är gäng som äger avdelningarna. Vi är inte där nu men vi kan hamna där om vi inte är på vår vakt, säger Jacques Mwepu.
Kriminalvårdens viktigaste uppgifter är att verkställa straff – och att minska återfall i brott. Joachim Danielsson, avdelningsordförande för ST inom Kriminalvården, är övertygad om att en ökad trängsel kan leda till försämringar för återfallsarbetet.
– Det är enormt viktigt att den som börjar avtjäna ett straff i fängelset får insatser för att inte på nytt hamna i missbruk och kriminalitet. Risken med förtätning är att den som avtjänar sitt första straff för ett mindre brott sugs in i en kriminell miljö, säger Joachim Danielsson.
Sysselsättning blir en allt viktigare del på landets fängelser för att hålla konfliktnivån nere.
Sysselsättning blir en allt viktigare del på landets fängelser för att hålla konfliktnivån nere. Foto: Magnus Hallgren
Christer Hallqvist, ordförande i Seko Kriminalvård, ser en risk för att en framtida svensk kriminalvård enbart handlar om att låsa in de kriminella.
– Vi går mot förvaring helt enkelt. Vi har varit en föregångare i Sverige när det gäller kriminalvård. Nu känns det som att vi är på väg att bli som USA. Det är väl bra att vi låser in dem, men förr eller senare ska de ut i samhället och då är det väl bra om de är vettigare än när de kom in, säger han.
För justitieminister Gunnar Strömmer är det ökade trycket på Kriminalvården en naturlig och på många sätt önskvärd utveckling.
– Man kan konstatera att i framtiden kommer fler personer att sitta i fängelse och sitta under längre tid. Det är ju en bekräftelse på att vår politik också får avsedd effekt, för det här är den avsedda effekten, säger Gunnar Strömmer.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) ser trängseln på landets fängelser som en bekräftelse på att regeringens politik får avsedd effekt.
Han framhåller att det stora tillflödet av fångar kommer att kräva nytänkande och omprövning av arbetssätt. Det går visserligen inte att med säkerhet säga att Kriminalvårdens prognoser kommer att infrias men de ger ändå en tydlig bild av färdriktningen.
– Nu måste vi hantera den här situationen. Det är en krävande uppgift men jag tror att den är möjlig att klara av. Det kommer att bli fler fängelser, men det speglar ju egentligen en stor framgång i vårt samhälle. Nämligen att polis och åklagare kan klara upp brott och ge brottsoffren upprättelse.
Vad säger det om ett samhälle att vi behöver låsa in så många?
– Kriminalvårdens situation återspeglar förstås en situation i vårt samhälle som vi inte vill ha. Vi vill att det ska vara tryggt, att det ska vara säkert, att det ska vara fritt. Vi vill ha en låg grad av kriminalitet. och där är vi inte i dag. Det här är en ofrånkomlig del i att återupprätta den friheten och tryggheten.
Finns det något alternativ till att låsa in så här många?
– Det finns alltid alternativ. Ett är att inte låsa in men det tror jag är ett dåligt alternativ.
Fakta.Prognos och planer
● Kriminalvården har tittat på Tidöpartiernas reformer och reformförslag och försökt skatta vad det betyder i antal klienter 2033.
● Enligt myndighetens senaste prognos kan så många som 35 000 personer sitta i fängelse 2033, medan 4 500 personer sitter häktade.
● Kriminalvården planerar för att utöka till cirka 27 000 anstalts- och häktesplatser till 2033, från cirka 9 000. Det är vad myndigheten har kapacitet för att få fram.
● På anstalt blir det egentliga platsbehovet något lägre än antalet klienter, eftersom alla inte upptar en plats hela tiden, på grund av till exempel utslussning och permissioner.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.