Över 90 000 soldater, 130 land- och luftfarkoster och över 1 100 stridsfordon deltar i Natos övning Steadfast Defender 2024. Övningen är Natos största sedan kalla krigets dagar. Scenariot för övningen som inleddes denna vecka är en avvärjning av ett anfall från öster mot ett Natoland. Enligt general Christopher Cavoli, kommendör för Natos trupper i Europa, ligger tyngdpunkten på att förstärka det europeiska försvaret. – Det här görs genom truppförflyttningar från Nordamerika till Europa. Cavoli uttalade sig i samband med Natos militärkommittés två dagar långa möte som avslutades på torsdagen. Pågår hela våren Övningen är inte bara den största sedan 1988 då 125 000 soldater deltog i en och samma Natoövning, också den ovanligt lång. Övningen pågår till maj och äger rum åtminstone i Tyskland, Polen och de baltiska länderna. Förutom alla 31 Natoländer deltar också Sverige vars medlemsansökan fortfarande inte har ratificerats av Turkiet och Ungern. Super Tuesday är USA:s presidentvals dag i februari eller mars då det största antalet amerikanska delstater håller primärval och valmöten. Ungefär en tredjedel av alla delegater till presidentens nomineringskongresser kan vinnas på Super Tuesday, mer än någon annan dag. Wikipedia Nästa datum : tisdagen den 5 mars 2024
"Efter Erdogans godkännande återstår bara Ungern – som ännu inte röstat om saken men gjort en tvärvändning kring Sveriges Natoansökan. Var det Turkiet som övertalade Ungern att släppa motståndet mot Sverige i Nato? Eller USA? Vad låg bakom Orbáns vändning? BRYSSEL Den som ändå kunde läsa Viktor Orbáns tankar för att för att förstå hans saltomortaler kring Sveriges Natoansökan. För de är minst sagt förvirrande. Vad var skillnaden som gjorde en skillnad? Först krävde hans regering att statsminister Ulf Kristersson (M) skulle komma till Budapest och förhandla villkoren för Sveriges Natoansökan, trots att man redan i juni förra året sällade sig till hela Natos beslut att släppa in Sverige, och trots att man inte ens ställt några konkreta krav att förhandla om. Dagen efter, i onsdags, sade Ungerns premiärminister Orbán att man stod bakom Sveriges ansökan. Men på torsdagen meddelade parlamentets talman i Budapest att man kan vänta lite till. Men med en bekväm majoritet i parlamentet kan Orbán och hans parti Fidesz driva igenom ett godkännande, om han bara vill. Kan Ungerns täta band med Turkiet vara en orsak till att Orbán nu ser ut att göra en tvärvändning kring Sveriges Natoansökan? På pressbilder inifrån ett möte mellan Europas ledare i Prag förra året syntes Orbán vid flera tidpunkter sitta i intensiva samtal med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan – den andra ledaren av ett Natoland som då inte hade ratificerat Sveriges ansökan. I december välkomnades Erdogan i Budapest av militärmarscher och pompa. Ungern och Turkiet slöt nya miljardavtal inom försvar, energi och infrastruktur. Ungern är till och med hedersmedlem i Turkiska rådet, en världsorganisation för turkiskspråkiga länder. Och när Erdogan sade att han hade flera krav på Sverige innan han kunde ratificera Natoansökan slöt Orbán strax upp vid hans sida. Kanske var det ett telefonsamtal från Ankara, och en uppmaning från Erdogan om att han ska sluta trilskas när nu han och turkarna gjort det, som var skillnaden som gjorde en skillnad för Orbán. Nu när Erdogan ser ut att kunna få köpa F16-plan från USA – det som han tros ha varit ute efter hela tiden, med sin blockering av Sverige i Nato. Ett ungerskt ja till Sveriges Natoansökan ställer däremot Orbán på kollisionskurs mot en annan ledare han setts föra intensiva samtal med på sistone: Vladimir Putin. Ryssland har under krigsåren som gått hyllat Orbáns regering för dess "oberoende politik" gentemot Moskva, samtidigt som resten av EU drivit på för ekonomiska sanktioner och drastiskt minskat sina importer av rysk gas och olja. Eller var det ett telefonsamtal från Washington som gjorde skillnad? En tillsägelse från USA om att Ungern inte längre kan gömma sig bakom det större och i Nato mer strategiskt betydelsefulla Turkiet och hålla Nato gisslan i Sverige-frågan, kan ha satt press på Orbán. USA har under de 18 månader som gått sedan Sverige ansökte om Natomedlemskap förhandlat med Turkiet för att få Erdogan att byta fot. Däremot har USA inte öppet pressat Ungern. Antagandet har varit att Ungern inte ensamt skulle stå kvar vid sin ståndpunkt om Turkiet ändrade sig – något som Viktor Orbán också lovade. Att Ungerns regering vacklat fram och tillbaka under veckan har inte heller undgått amerikanska politiker. – Jag vet att kollegor på båda sidor av gången delar min förväntning att Ungern – den sista allierade att godkänna Sveriges anslutning – snart kommer att agera för att slutföra jobbet, sa Mitch McConnell, republikan och minoritetsledare i amerikanska senaten, och tillade: – Washington ser på. I mitten av februari ska Natos försvarsministrar träffas i Bryssel. Förhoppningen är då att den svenska flaggans ska kunna hissas utanför militäralliansens högkvarter. Det ungerska parlamentet, som måste ratificera Sveriges ansökan innan Ungern formellt kan sägas ha godkänt den, öppnar först 26 februari. Men parlamentet kan extrainkallas för en omröstning i tid till Natomötet."