Krigspengar
2024-01-20
https://www.dn.se/ledare/amanda-sokolnicki-overbefalhavaren-visar-uselt-omdome-i-helt-fel-lage/
"Varningarna om krig är till för att gynna militärerna själva, hävdar flera vänsterröster efter att svenskarna uppmanats att öka sin beredskap.
Därför blir det så förödande när det nu visar sig att ÖB registrerat ett eget konsultbolag – på Försvarsmaktens högkvarter.
Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
DN:s chefredaktör Peter Wolodarski väljer ut veckans mest läsvärda artiklar.
Skaffa nyhetsbrev
Samtidigt som överbefälhavaren berättar att Sverige behöver förbereda sig för krig avslöjar Expressen att Micael Bydén förbereder sig för annat.
Bydén Ops heter konsultbolaget som han har bildat tillsammans med den tidigare underrättelsechefen på Noa, Linda Staaf, som nu också är hans fästmö. Tillsammans ska de bland annat ägna sig åt ”strategisk omvärldsanalys” när hans förordnande som överbefälhavare går ut i september.
Det hela framstår väldigt praktiskt: på så sätt kan Bydén sömlöst övergå till att tjäna pengar på det kontaktnät och den makt, tyngd och insyn som följer med hans nuvarande roll. I bolagshandlingarna syns också företagets adress: Försvarsmaktens högkvarter.
Att uppmana svenskar att vara omdömesgilla inför det allvarliga säkerhetsläget och själv bete sig så här gränslöst, är inte bara att sätta sin egen trovärdighet på spel, utan hela Försvarsmaktens.
På så sätt kan Bydén sömlöst övergå till att tjäna pengar på det kontaktnät och den makt, tyngd och insyn som följer med hans nuvarande roll.
Och det i helt fel läge. För Sverige behöver rusta – tillsammans. Och om det är något vi lärt oss de senaste veckorna är det att försvaret inte kan räkna med att alla litar på att det har goda intentioner.
”Ärligt talat har jag ju alltid misstänkt att många utbildade militärer faktiskt hyser en hemlig längtan efter krig”, skriver Göran Greider i DN efter att överbefälhavaren har varnat för att även Sverige kan drabbas. Sven-Eric Liedman tycker det är viktigt att komma ihåg att ”militären talar av purt egenintresse. Ju högre de ropar desto fler miljarder får de av den annars så luspanka högerregeringen.” Stina Oscarson håller med i Svenska Dagbladet, och förklarar att det rör sig om ren populism: ”Politiker väljer helt enkelt ofta sina prioriteringar utifrån vad man ser kommer att ge kortsiktig vinning”, skriver hon.
Som om tiotals miljarder nedplöjda i ett försvar som förhoppningsvis aldrig kommer till användning vore ett exempel på något som ger ”kortsiktig vinning” för politiker. ”Det finns alltid pengar för krig”, förklarar hon också. I ett land där försvarsmakten monterats ner till oigenkännlighet.
Ja, argumenten är inte de starkaste som tryckts.
Ändå utgjorde de här vänsterskribenterna alldeles nyss mittfåran i svensk politik. Nu, i Natotider, är de plötsligt i minoritet. Och det är förstås ovant: ”Ingen får säga någonting, det är bara hökar, hökar, hökar”, klagar Arbetets kulturredaktör Johannes Klenell i podden ”Kommentariatet”.
Men duvorna flaxar ju för fullt? De... lyfter bara inte?
Som Göran Greider när han förvånas över att många är så rädda för Putin ”trots att Rysslands imperialistiska krigsmaskin inte lyckats besegra ett svagare land…”. Vi ska alltså titta på förödelsen i Ukraina och dra slutsatsen att det inte är så mycket att oroa sig för – eftersom kriget fortfarande pågår?
”Det finns alltid pengar för krig”, förklarar Stina Oscarson. I ett land där försvarsmakten monterats ner till oigenkännlighet.
Eller som Stina Oscarson, när hon kritiserar att pengar nu läggs på försvaret: ”Tänk om vi satsat lika mycket på konfliktförebyggande arbete. Tänk om vi utbildat lika många diplomater som soldater”. Ja, tänk – vad hade hänt då? Hade Ukraina talat sin förövare tillrätta? Skickat en hord av män av Pierre Schori-snitt för att charma Putin?
Om man tycker att upprustningen av Sverige är en dålig idé behöver man i dag formulera bättre argument än så. Det är väl egentligen det stora skiftet mot tidigare.
”Låt oss åtminstone fantisera”, avslutar Sven-Eric Liedman. Och det är förstås fritt fram. Men vi ska vara glada att de fantasierna inte styr säkerhetspolitiken längre.
Samtidigt ska vi vara tacksamma för att vi har ett politiskt samtal som är friskt nog att rymma också de här rösterna. Under många år var uppfattningen att Nato var skadligt för Sverige så självklar att den inte ens behövde diskuteras. Alliansfria var vilka vi var, en identitet. Ord var överflödiga.
Men ett tyst samförstånd är en bra väg till dåliga beslut, det lärde oss åren med alliansfrihet.
Och det lär oss dagens blocköverskridande överseende med att gränserna mellan makthavare, deras ämbeten och konsultjobb suddas ut. När överbefälhavaren ber svenskarna att köpa vevradio samtidigt som han registrerar konsultbolaget på högkvarteret vet vi: vår beredskap mot lobbyism är inte god."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.