"Det säkerhetspolitiska läget har skärpts och flera ministrar har sagt att det kan bli krig i Sverige. Det har lett till en diskussion om vilka plikter vi som medborgare har om den väpnade konflikten kommer.

Det säger lagen om kriget kommer

Ilagen om totalförsvarsplikt från 1994 sägs följande:

”Totalförsvarsplikt gäller för varje svensk medborgare från början av det kalenderår när han eller hon fyller sexton år till slutet av det kalenderår när han eller hon fyller sjuttio år. Totalförsvarsplikten gäller också under motsvarande tid för var och en som utan att vara svensk medborgare är bosatt i Sverige.”

Det är alltså inte bara medborgare utan även personer som bor i Sverige som omfattas av totalförsvarsplikt. Det gäller för både män och kvinnor och plikten inträder förhållandevis tidigt – redan vid 16 års ålder.

I lagen står vidare:

”En totalförsvarspliktig är skyldig att 1. medverka vid föreskriven utredning om sina personliga förhållanden [mönstringen], 2. tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som hans eller hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter, och 3. iaktta de föreskrifter i övrigt som meddelas i denna lag.”

De plikter som följer av lagen omfattar ”värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt”. Värnplikt handlar om tjänstgöring inom det militära försvaret och civilplikt på till exempel sjukhus eller barnomsorg. Den allmänna tjänsteplikten är nog mindre känd.

Den innebär att regeringen vid höjd beredskap kan bestämma att den som omfattas av totalförsvarsplikt har särskilda skyldigheter. Det kan till exempel innebära att man beordras stanna kvar på sitt jobb men det kan också innebära att regeringen förpliktar någon att utföra ”arbete som anvisas honom eller henne av den myndighet som regeringen bestämmer”.

Lagen om totalförsvarsplikt innehåller också regler om straff, som är förhållandevis milda. Att utebli från mönstring kan medföra penningböter. Den som avviker eller uteblir från värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt kan få fängelse i upp till ett år – vid grovt brott upp till fyra år. Reglerna i totalförsvarspliktslagen kompletteras med regler i allmän straffrätt.

I brottsbalkens 21:a kapitel finns regler om brott av krigsmän. Kapitlet gäller enbart när Sverige är i krig, eller – om regeringen föreskriver det – om riket är krigsfara.

Här finns regler om när en krigsman, en person som i krigstid är tjänstgöringsskyldig i Försvarsmakten, underlåter eller dröjer med att följa en order.

Detta benämns som lydnadsbrott och ger upp till två års fängelse. Här finns även regler om när en krigsman olovligen avviker från tjänstgöring. Brottet kallas för rymning och ger också upp till två års fängelse. Straffen för att vägra order eller desertera framstår som beskedliga, men det finns i båda fallen regler om grovt brott och i dessa fall är straffet fängelse till tio år eller – lagens strängaste straff – livstids fängelse. Här finns också regler om angrepp på förman eller krigsmän som har kontakter med fienden.

Krigstemat fortsätter i lagens 22:a kapitel som innehåller regler om landsförräderi. Även dessa gäller alltså enbart i krig.

Här finns regler som kriminaliserar olika sätt att förråda landet, till exempel genom att hjälpa fienden. Detta kan medföra livstids fängelse. Andra regler har lindrigare påföljder. Ryktesspridning till fara för rikets säkerhet ger som mest två års fängelse.

De flesta reglerna i 21:a och 22:a kapitlen har inte ändrats sedan 1980-talet. Dessa kapitel sticker ut. Sedan 1980-talet har mycket hänt i svensk straffrätt.

Åtskilliga brott har försätts med skärpta påföljder. Även om de allvarligaste fallen av brott av krigsmän och förräderi kan ge livstids fängelse framstår straffen för många andra brott som riskerar att skada ett Sverige i krig som beskedliga."