"”Det kan bli krig i Sverige”, sade ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i söndags. ”Förbered dig för krig”, manade ÖB Micael Bydén lite senare alla svenskar.

Utspelen på Folk och Försvars rikskonferens fick många reaktioner. Barnens rätt i samhället, Bris, skickade till exempel pressmeddelande på tisdagen om att deras hjälptelefon tagit emot många samtal från oroliga barn.

– Vi säger som det är, försvarade sig statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff på Sälens högfjällshotell på måndagen.

En finländsk journalist hade just frågat honom varför regeringen talar om att förbereda sig för krig. ”I Finland skulle vi kalla det för hysteri”, tillade reportern.

– Det är ett allvar man ska bejaka, det är på riktigt, svarade statsministern.

Många av Rysslands grannländer ser samma illavarslande tecken som den svenska regeringen gör. Ukraina har inte lyckats avgöra kriget och kasta ut angriparen Ryssland, men stödet i EU och USA börjar svikta. Det är inte för sent för Ukraina att vinna, men det krävs att länderna som står bakom Ukraina ökar vapenproduktionen och donerar ännu mer pengar och militärt materiel.

EU lovade att skänka en miljon granater förra året, men det blev inte ens 400 000. Nordkorea klarade däremot att skänka en miljon granater till angriparen Ryssland. Och Ryssland har ställt sin ekonomi på krigsfot och eldar nu på för fullt i vapenfabrikerna.

– Rysslands krig mot Ukraina är ett steg, inte ett slutmål, sade ÖB Micael Bydén på försvarskonferensen.

Rysslands grannländer förbereder sin befolkning för det hotfulla läget på olika sätt. I Finland talar man inte om att förbereda sig för krig, man rustar upp.

Estlands försvarsstabschef sade i somras att landet räknar med att det kommer att ta två till tre år för Ryssland att bygga upp sin militärmakt igen efter kriget, även om det skulle kunna ske mindre ryska anfall innan dess. Då hade landet just beslutat att öka sina försvarsanslag till över tre procent av BNP. I Sverige sade ÖB Micael Bydén på tisdagen att det tar några år för Ryssland att återuppbygga sin styrka.

I Sverige vill politikerna inte precisera vad som skulle kunna hända, utan talar om beredskap för alla scenarier. Men det är förstås en sak att förbereda sig för en kärnvapenattack i en storstad, en annan för ett konventionellt anfall från havet mot östra Gotland.

Kriget i Ukraina har visat att enskilda människors försvarsvilja är ovärderlig för ett land som utsätts för en invasion.

Men innan dess finns det en risk att politikerna ropar vargen kommer så många gånger att människor har slappnat av när vargen väl är där.

Regeringen har höga förväntningar på att enskilda svenskar ska handla snabbt, både på jobbet och privat, utan några centrala direktiv eller styrning. Men det är nog många som funderar över riskerna med att i så fall göra fel och bryta mot regler, kanske rent av att förstöra sin yrkeskarriär när de hör maningarna.

I Sälen började Försvarsberedningen sitt arbete med en slutrapport som ska ligga grund för ett försvarsbeslut i slutet av året. Försvarsberedningen är ett samrådsorgan mellan regeringen och alla åtta riksdagspartierna.

Den ska föreslå hur mycket pengar som ska avsättas för att bygga upp det civila försvar som i politiskt samförstånd revs ner efter Kalla krigets slut. Att bygga och renovera skyddsrum och bygga beredskapslager för bränsle, mediciner och livsmedel kostar tiotals miljarder, och då är inte någon förstärkning av det militära försvaret ens medräknad.

Allt talar för att försvarsanslagen ökar om ett år. Till dess är det betydligt billigare att uppmana medborgarna att förbereda sig för krig."