Men att betrakta dem som ett direkt betalningsmedel verkar svårt, de bör snarare ses som en tillgång.

– Att sträcka fram en guldtacka i en Ica-butik skulle inte fungera, eftersom ett fungerande betalningsmedel kräver ömsesidigt förtroende och acceptans, säger han."

"I ett land där bara 1 procent av betalningarna görs med sedlar och mynt väcker det frågan: Vad händer om det blir krig och våra digitala betalningssätt slås ut?

”Får ut mer av tio stockar snus som bytesvara”

Om Sverige hamnar i krig eller en allvarlig kris är det inte säkert att alla betalsätt fungerar. Då är det bra att ha olika alternativ. Det konstaterar Markus Morian, beredskapsspecialist på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

– Även om andra betalningssätt har blivit mycket vanligare, så har kontanter fortfarande en viktig roll i samhället. Kontanter är det enda betalningsmedlet som alla har tillgång till där inga mellanhänder krävs, säger Markus Morian.

MSB uppmanar alla invånare att ha en hemberedskap för att klara sig i en vecka. Med det som utgångspunkt kan man räkna på hur mycket pengar man brukar lägga på en vecka på sådant som man verkligen behöver. Till exempel livsmedel, mediciner och drivmedel.

Spring inte till bankomaten

Men trots uttalanden de senaste dagarna från ledande politiker och militärer, om att svenskarna ska förbereda sig på krig, finns det ingen akut anledning att springa till uttagsbankomater, understryker Markus Morian.

Hemberedskapen är dock viktig att kontinuerligt se över.

– Du behöver utifrån din situation se över vad som behövs göras för att du ska känna dig bekväm med din hemberedskap. För vissa kan det innebära ett besök på en bankomat och för andra inte, säger han.

Samtidigt visar siffror för november att svenskarnas användning av kontanter fortsätter att minska i snabb takt. Bara 1 procent av våra pengar utgörs av kontanter, resten är digitala kronor, enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB).

Det finns dock anledningar till att inte bli ett helt kontantfritt samhälle, menar Robert Bergqvist seniorekonom på storbanken SEB. Dels handlar den om folks olika förutsättningar. Alla har inte tillgång till en mobil, en dator eller internet.

– Det ska inte behöva hindra dem från att genomföra köp.

En annan handlar om just kriser och krig.

– Vad händer om någon drar ur sladden? Kommer vi inte åt de digitala pengarna måste vi upprätthålla ett annat betalningssätt, säger han.

I centrala Stockholm går vännerna Joseph Hanosh och Wilhelm Gisberg ut från en galleria. Ingen av dem har på sig kontanter och inte heller har de några hemma.

– Jag har inte ens ett kort på mig utan kör bara med mobilen, säger Wilhelm.

Joseph är från Irak och hade nyss en kusin från hemlandet på besök, som snabbt lade märke till hur lite svenskarna använde sig av kontanter.

– ”Det verkar som att ni svenskar verkligen ogillar kontanter” sa min kusin, berättar Joseph och tillägger:

– Helt ärligt minns jag inte ens när jag såg en sedel senast.

De har inte planerat inför ett eventuellt krig och har inte funderat på hur pengar skulle överföras om internet slås ut. Det har däremot Anna-Lena Viklund som står och väntar på sin buss med en vän.

Hon har alltid ett par sedlar på sig, trots att hon oftast använder sig av bankkort, och hemma finns några till i en gömma. Där finns också ett litet kit med konservburkar, en radio med solceller och mycket annat som finns med på MSB:s checklista för hemberedskap.

– Det såg jag till att ordna när kriget i Ukraina satte igång, säger hon.

Tio stockar snus som bytesvara

Ragnar Olofsson en av sekreterarna för ”Staten och betalningarna”, en utredning från mars 2023 för att se över statens roll på betalningsmarknaden.

Enligt Olofsson är det klokt att hämta ut kontanter av olika valörer för att ha i beredskap inför ett eventuellt krig eller kris, så länge det sker successivt.

– Infrastrukturen klarar inte av om alla i landet hämtar ut stora mängder kontanter under en eller ett par dagar, säger han.

I utredningen undersöktes bland annat hur Rysslands invasion av Ukraina fick kontantuttagen i Sverige att öka kraftigt. Samma vecka som invasionen ökade kontantuttagen med 28 procent.

– Bankomaterna nyttjas normalt inte så pass mycket. Kontantinfrastrukturen har minskat i takt med minskande användning och skulle bli ansträngd om alla svenska medborgare tog ut en stor mängd kontanter på kort tid, säger Olofsson.

Vad tycker du om att lagra värdesaker, som guld?

– Jag vet inte riktigt. Själv tänker jag att jag kanske får ut mer av tio stockar snus som bytesvara, säger Ragnar Olofsson och skrattar lite.

Guld som alternativ till kontanter

Robert Bergqvist påpekar att det kan vara bra att hålla tillgångar som guld och metaller, särskilt under oroliga tider. De visar motståndskraft mot inflation genom att öka i värde när inflationen stiger.

Men att betrakta dem som ett direkt betalningsmedel verkar svårt, de bör snarare ses som en tillgång.

– Att sträcka fram en guldtacka i en Ica-butik skulle inte fungera, eftersom ett fungerande betalningsmedel kräver ömsesidigt förtroende och acceptans, säger han.

I ett läge där Sverige drabbas och det svenska betalningssystemet kollapsar, kan det däremot vara en idé att ha tillgångar i utlandet, som amerikanska dollar, enligt Robert Berqqvist.

– Men det ställs ändå inför utmaningen att få dessa utländska valutor att fungera som substitut i ett samhälle som bygger på kronor, särskilt när det gäller genomförande av betalningar, säger han.

Sprida riskerna är en tanke som centralbanker som Riksbanken också omfattar genom att hålla guld och ha en valutareserv för kriser, betonar Bergqvist.

Men att ha kontanter och guld hemma kommer även med risker.

Peter Stark, jurist på Konsumenternas Försäkringsbyrå, poängterar att det är viktigt att hålla koll på vad som täcks av hemförsäkringen när man har värdefulla föremål, eller kontanter i hemmet. Till exempel vid brand eller stöld.

– Vissa bolag ersätter bara 3 000 kronor och andra 6 000 kronor vid förlust av rena kontanter, det är det högsta jag vet. För smycken och klockor ligger maxbeloppen ofta på antingen 200 000 eller 250 000, beroende på försäkringsbolag, säger Peter Stark och fortsätter:

– Har du smycken värda mer än så kan du behöva en tilläggsförsäkring.

Svårare att få bankfack

Att ha kontanter, eller ädelmetaller, i ett bankfack kan vara en alternativ strategi, enligt Robert Bergqvist. Men han understryker att det finns nackdelar som transportrisker och fysiskt utrymme.

– Dessutom kan inflationen påverka värdet över tid. Att ha en viss summa kontanter hemma för att klara korta betalningsbehov kan vara förståeligt, men det medför också risken för stöld beroende på var de förvaras, säger han.

Och även om man vill ha ett bankfack för att lagra värdesaker på ett säkert ställe utanför hemmet är det inte helt enkelt. Det är tydligt enligt en rundringning som SvD gjort till de ledande svenska storbankerna.

Swedbank meddelar att man är i slutfasen av att avveckla tjänsten. Bakgrunden är att allt fler värdehandlingar kan lagras digitalt på ett säkert sätt och efterfrågan på bankfack minskat kraftigt. Liknande beslut har även fattats av Nordea, som stängde sitt sista bankfack i januari 2022."