Succéserien vegan-pr förklädd till forskning

Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Dela upp 22 par friska enäggstvillingar så att den ena genetiska kopian får äta en vegansk kost, medan den andra äter en blandkost med kött, ägg och mejerivaror.

Följ sedan experimentet i realtid i åtta veckor och klipp in kritiker som dömer ut dagens livsmedelssystem, med allt från fabriksfarmer där djuren trängs till miljöförstörande odling av monokulturer.

Lägg till en vegansk träningscoach med svällande muskler och krydda anrättningen med den kittlande frågan om hälften av tvillingarna faktiskt kommer att bli mätbart biologiskt yngre än sina genetiskt identiska syskon.

Låter det som en ny Netflix-serie så är svaret ja. Den heter ”You are what you eat”, ligger just nu på topp tre bland tittarna i Sverige, och är bitvis ganska underhållande. Men är detta vetenskap eller pr, om än för en sak som kan tyckas godhjärtad?

9 av 10 gynnar egna produkten

Att en växtbaserad kost lagad från grunden är bra för hälsan är belagt sedan förr. Liksom följderna av rovdriften på djur och natur. Men måste man bli vegan för att ändra på den saken? Måste vi alltid dras till ytterligheter? Kan vi inte fortsätta att äta åtminstone lite kött, fisk, ost och yoghurt?

Forskningen kring kost och hälsa brukar på goda grunder kritiseras för att ofta vara en förlängd arm till företagens marknadsavdelningar. Matprofessorn vid New York University, Marion Nestle, har i kartläggningar visat att mer än nio av tio studier sponsrade av partsintressen kommer fram till ett resultat som gynnar den egna produkten.

Ett uppmärksammat exempel var då rekommendationen att äta mindre rött kött och i synnerhet processat kött ifrågasattes av forskare med band till den amerikanska köttbranschen.

Men det kan också vara valnötsodlare som vill framhäva sig i konkurrensen mot hasselnötter och mandlar. Eller mejeribranschen och dess utmanare som vill framställa sina varor som hälsokost i stället för helt vanlig halvtrist mat.

”Vegan-maffian” ligger bakom

Den här gången är det tvillingstudien i Netflix-serien, gjord vid Stanford-universitetet, som reser frågetecken.

Christopher Gardner håller i trådarna. Han är en etablerad forskare, men också sedan 40 år uttalad vegan som gärna propagerar för nödvändigheten av en sådan livsstil främst med tanke på djuren och naturen, något mindre på hälsan.

I den här studien – och Netflix-satsningen – har han backats upp av Kyle Vogts investeringsfond. Vogt är känd som entreprenören bakom GM:s förarlösa bilar, men ingår också i den grupp av Silicon Valley-miljardärer som lokala medier döpt till ”Vegan-maffian”. De har genom åren stöttat utvecklingen av såväl Impossible foods som Beyond Meat, som tar fram köttsubstitut. Vogt var dessutom med och producerade filmen ”The game changers” som lyfte fram veganska elitidrottare.

Forskaren Christopher Gardner är själv numera ordförande i Stanford plant based diet initiative, PBDI, som sedan 2021 har ett femårigt anslag från just Beyond meat.

Minskning av ”onda kolesterolet”

Netflix-studien var designad för att undersöka effekten på ”det onda” LDL-kolesterolet. Allt annat kom i andra hand. Syftet med en studie ska anmälas i förväg så att forskare i efterhand inte kan plocka russin ur kakan eftersom godbitarna kan ha hamnat där av en ren slump.

Som erfaren forskare kan Gardner självklart lista ut vad som händer med LDL-kolesterolet om han låter en grupp äta helt veganskt och en annan serveras både kött och grönsaker. Varför? Jo, kolesterol finns nästan bara i kött och mejeri­varor. Inte i grönsaker. Så utgången är given på förhand och särskilt när kött­gruppen dessutom serveras mindre baljväxter och andra fibrer och extra många kolesterolhöjande ägg.

LDL-kolesterolet sjönk mycket riktigt i vegangruppen, vilket är bra. För allätarna låg det kvar på en lite högre men inte alls alarmerande nivå. Vilket möjligen var mer förvånande eftersom de fick äta mycket mer kolesterolhöjande mat än de var vana vid.

Ändå mest dramaturgi

Enligt forskarna visar resultaten att risken för hjärtsjukdomar minskade i vegan­gruppen. Det är fullt möjligt att vegansk kost har en sådan effekt, men det är svårt att dra den slutsatsen utifrån den här studien. Den är alldeles för kortsiktig och fokuserar på en biomarkör där ingen av grupperna hamnade i riskzonen och inte alls på verkliga sjukdomsfall.

Dessutom serverades vegangruppen mindre portioner och gick ner mer i vikt, så minskningen av LDL kan lika gärna förklaras av vikttappet och att de åt färre kalorier.

Upplägget med enäggstvillingar är fyndigt och gör att forskarna kan räkna bort genetiska förklaringar, och just LDL är mer genetiskt betingat än andra mått. Men den genetiska faktorn bakom hjärt- och kärlsjukdomar totalt sett är ganska låg, så det framstår ändå mest som ett dramaturgiskt grepp för att göra en fängslande tv-serie.

Vitamin B12-brist hos veganer

Däremot finns andra riskfaktorer för hjärtsjukdomar. I gruppen med vegankost sjönk fasteinsulinet, vilket är bra, men även intaget av vitamin B12. Det senare misstänks motverka de fördelar för hjärthälsan som en växtbaserad kost annars tycks bidra till. Det är också ett skäl till att veganer uppmanas av myndigheter att ta tillskott av B12 hela livet.

I dag äter många mat som är växtbaserad men låter också kött, fisk, ägg och mejerivaror finnas med på tallriken. Det krävs inte särskilt mycket mat från djurriket för att säkra tillförseln av de näringsämnen som det lätt blir brist på för en vegan. Därför hade det varit mer spännande om Netflixserien jämfört en sådan växtbaserad blandkost typ medelhavskost med en helt vegansk kost.

Då hade vi kanske fått veta om en vegansk livsstil är onödigt extrem, eller inte. Nu blev det inte bara forskning som pr, utan också förklätt till underhållning."