Några hemvärnssoldater som såg den på håll uppfattade att den var lika stor som personbil, berättar en av dem för SvD. Liknande rapporter inkom samma år från Öland och andra delar av Östersjön.

– Utvecklingen av drönarvapen går mycket fortare än vi föreställde oss innan kriget i Ukraina började, säger Joakim Paasikivi vid Försvarshögskolan.

Det skjuts ner över 20 000 drönare i månaden över slagfälten i Ukraina. Svenska försvarsmakten hade i slutet av förra året knappt hundra egna drönare i drift, enligt uppgifter i DN. Drönarhotet hör till försvarets mest eftersatta områden, enligt flera försvarsexperter som SvD talat med.

De större drönare som USA använde i kriget i Afghanistan är inte längre det största hotet, säger Joakim Paasikivi.

– Till och med små hobbydrönare kan användas för spaning och artillerieldledning i dag.

Han anser att det har förändrat förutsättningarna på moderna slagfält.

Flera civila drönarmodeller som finns på marknaden används i dag som vapenbärare i Ukraina. Granater och pansarbrytande stridsspetsar monteras på de obemannade farkosterna med hjälp av delar som kan tillverkas i en vanlig 3D-skrivare.

Det är som eldledning åt det tunga artilleriet drönarna visat sig allra mest effektiva. Det är också artilleriet som åstadkommer störst skador på den civila bebyggelsen i Ukraina. Och de mindre drönarna ses inte länge som en budgetlösning för dåligt utrustade arméer.

– I Ukraina har båda sidor insett drönarnas effektivitet och använder dem i lika stor utsträckning, säger Joakim Paasikivi.

Det Sverige behöver göra är att utveckla nya motmedel mot drönare, anser han. De luft- och robotförsvar som köpts in – till exempel det amerikanska Patriotsystemet – är till för att möta andra typer av hot.

– Man kan plocka ner en mellanstor eller mindre drönare med en patriotrobot. Men robotarna kostar och det vore inte kostnadseffektivt.

Priset försvarsmakten betalar för patriotrobotar är hemligt, men en enda missil kan kosta mångmiljonbelopp, enligt de öppna källor om systemet som finns. Försvarsmakten har beställt fler drönare för att kunna utveckla egna drönarstrategier, men leveranserna väntas först 2028.

De nya drönarna kommer att stationeras på K3 i Karlsborg som är försvarets ”drönarregemente”.

– Drönarna kommer i slutänden att hamna inom armén och hemvärnsförbanden, säger Försvarsmaktens presschef Therese Fagerstedt.

2. Livsmedlen: Siffran som måste höjas

Sverige har inte haft beredskapslager för livsmedel sedan kalla kriget slutade. När bristen uppmärksammades några år före Ukrainakriget konstaterade dåvarande landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) att de spelat ut sin roll.

– Den typ av lager man hade förr med burksoppa, konserver och spannmål som fick brännas var sjätte månad. Det tror jag inte är vad vi behöver i första hand, sa ministern till SvD på våren 2020.

Jennie Nilsson räknade med att Coop, Ica och Willys skulle ha så stora lager att maten räckte till alla.

Det har förblivit Sveriges linje även efter krigsutbrottet i Ukraina, enligt Ica-gruppens vd Nina Jönsson, som själv kommer att prata om livsmedelsberedskap vid Folk och försvar i Sälen.

– Ica och resten av livsmedelsbranschen är beredda. Det är staten som måste växla upp, säger Nina Jönsson.

Det finns flera beredskapsfrågor som måste lösas om butikerna ska ersätta beredskapslager i krig. Transporterna måste garanteras över hela landet och det måste finnas säker reservkraft till beredskapsbutikerna.

Två statliga utredningar i rad har konstaterat att staten antagligen måste finansiera infrastruktur runt flera livsmedelsbutiker som drivs i privat regi. Och liknande problem finns i flera sektorer. Till exempel kring läkemedels- och drivmedelstillgången.

Men om finansieringen ska ske genom avgifter, en beredskapsskatt eller på något annat sätt har förblivit en obesvarad fråga.

– Det måste fattas beslut om finansieringen. När ska det ske och hur ska allt samordnats praktiskt efter det? säger Nina Jönsson.

Frågan är prioriterad men kommer inte att vara utredd förrän i slutet av januari i år, uppger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i mejl till SvD: ”Jag ser fram emot att ta del av slutsatserna.”

Oavsett om vi pratar om livsmedel eller andra varor så har Sverige en stor utmaning i att skydda transportvägarna till och från landet, enligt försvarsledningen. Orsakerna stavas Östersjön och Atlanten.

– Av allt gods som går till Sverige kommer 90 procent på köl. Vi tog emot 75 000 fartyg i svenska hamnar förra året, summerar Sveriges marinchef Ewa Skoog Haslum.

Marinchefen beskrev de utmaningar Försvarsmakten ser på beredskapsområdet vid ett seminarium som Stockholms handelskammare anordnade i december. Den som kontrollerar svenska territorialvatten reglerar samtidigt åtkomst till Finland, Estland, Lettland och Litauen, vilket gör Sverige extra utsatt.

– Sveriges engagemang för Ukraina gör oss till en möjlig måltavla redan i dag. Lägg därtill vårt stundande Natomedlemskap. Den ryska östersjömarinen är i stort sett opåverkad av kriget i Ukraina, fortsatte Ewa Skoog Haslum.

Det är ett exempel på ytterligare ett beredskapsproblem som livsmedelsbranschen inte kan lösa internt. Nina Jönsson, som har finskt påbrå, tycker att Sverige kan lära sig mer av hur man ser på livsmedelsberedskap i grannlandet:

– Den svenska självförsörjningsgraden på mat är runt 50 procent. Den är för låg. Att öka självförsörjningsgraden är en viktig prioritering för oss.

3. Skyddsrummen läxa från Kiev

Drönar- och artilleriattackerna mot Kiev aktualiserar ytterligare en viktig beredskapsfråga: bristen på tillgängliga svenska skyddsrum. Redan de första ryska attackerna mot Kiev fick svenskarna att googla på skyddsrum för två år sedan.

Resultatet blev nedslående för många. Sverige hade få tillgängliga skyddsrum. Av de som fanns kvar låg många i äldre privata bostadsrättsfastigheter. En del hade förvandlats till cykelkällare eller förråd.

Trots att många av förråden rensats i dag är skyddet av civilbefolkningen fortfarande eftersatt, konstaterade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i ett yttrande till regeringen i höstas.

Skyddsrummen måste därför ges hög prioritet, uppger civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) i mejl till SvD:

”Erfarenheterna från Ukraina talar sitt tydliga språk. Sverige har ett unikt högt skyddsrumsbestånd spritt över hela landet. Regeringen konstaterar dock att skicket på dessa många gånger är allt för eftersatt och gör därför en särskilt riktad satsning i budgeten för 2024 på 100 miljoner kronor för att påskynda upprustning.”

Drönarkriget i Ukraina har gjort det betydligt svårare för både soldater och civila att skydda sig mot angrepp.

– Ska man generalisera så har drönarna gjort hela det moderna stridsfältet transparent. Det är svårare att gömma sig och röra sig idag utan att bli bekämpad, säger Joakim Paasikivi."