"Den fruktansvärda händelseutvecklingen i Israel-Palestinakonflikten sedan 7 oktober gör att förutsättningarna för en fred är mer avlägsna än någonsin. Utsikterna är i dag så mörka att de riskerar att inte bara dra ner de israeliska judarna och palestinierna i evig fiendskap utan också kan leda till ett storkrig där flera arabländer samlas i ett flerfrontskrig mot Israel.

Omvärlden är maktlösa vittnen till våldet som eskalerat sedan Hamas terrorattack mot Israels samhällen längs sydvästra gränsen.

Det är som om jag befinner mig i en avgrund sedan 7 oktober då nyheterna nådde oss om en attack mot Israel som vi aldrig trodde skulle vara möjlig. Samtidigt som vi under första delen av 2023 engagerat oss i Israels kamp mot en inre fiende som gjorde allt för att avveckla landets demokrati och fördriva palestinierna från Västbanken, lämnades Israels gränser vidöppna för ett angrepp från sin yttre fiende.

Israel traumatiserades av massakern på de civila och bortförandet av män, kvinnor och barn till den grad att landet i dag är oförmöget att se det enorma lidande och förstörelse som äger rum i Gaza. Det totala kriget krossar, eller åtminstone försvagar Hamas, men hundratusentals överlevande präglas av lidande, övergivenhet och maktlöshet i en pågående mardröm som gör dem till oförsonliga fiender till en framtid i fred sida vid sida med Israel.

Vi judar som lever utanför Israel är vittnen till det som sker och påverkas djupt i våra relationer till dem som kommit hit från Mellanöstern och identifierar sig med palestiniernas sak och den smärta som de just nu genomlider.

Vår oro för vår gemensamma framtid i Sverige är djup för vi ser just nu en grogrund för fördomar, konspirationer och våldsbejakande extremism riktad mot judar, växa i miljöer där det finns risk att judar i allmänhet blandas samman med de mörka krafter i Israel som driver apartheidpolitiken som bär så mycket av ansvaret för det som nu sker.

Mina tankar finns hos min släkt, mina vänner bland Israels demokrater och alla dem i Israel som önskar sig ett liv i fred och medmänsklighet. De som kämpade så tappert på barrikaderna mot den högerextrema regeringen och deras vision av en religiös fundamentalistisk och intolerant stat. De som i dag är tysta eller bedövade av sorgen över de som mördats, förts bort och traumatiserats av terroristerna från Hamas.

Jag identifierar mig med de mörka tankar och den djupa oro som förlamade min mor under de första dagarna av sexdagarskriget 1967 då Israel såg ut att utplånas av angrepp på alla fronter.

Vi trodde länge att det trots allt fanns förutsättningar för fred och samlevnad. Vi hoppades på frön som spreds och kunde växa i humanism och förmåga och vilja att de den andre.

Jag kunde aldrig föreställa mig att vi skulle hamna i det totala mörkret igen, att Israels existentiella kris skulle bli så djup att vi på allvar fruktade för landets sammanbrott.

Anders Carlberg var ordförande i judiska församlingen i Göteborg (1998-2008) och har skrivit boken ”När lojaliteten prövas. Om Israel och svensk-judisk identitet”.