"Han har gjort sig känd för att klamra sig kvar vid makten. Nu ökar pressen på Israels premiärminister Netanyahu att avgå. Men det finns en faktor som kan gynna honom.

Nytt bakslag ökar pressen på Netanyahu

Israel befann sig i en konflikt långt innan Hamas startade det nuvarande kriget i och med terrorattacken den 7 oktober. Denna första konflikt handlade om Israels demokrati och utlöstes den 4 januari av att Benjamin Netanyahu och hans regering ville ändra maktbalansen mellan politikerna och domstolsväsendet.

Högsta domstolen skulle fråntas möjligheten att upphäva regeringsbeslut som den ansåg var ”orimliga”. Dessutom skulle den stoppas från att hindra brottsdömda folkvalda från att inneha ämbeten. Något som i framtiden skulle kunna bli ett hot mot den korruptionsåtalade Netanyahu.

Kritiker såg det som att Netanyahu därmed förklarade krig mot såväl domstols­väsendet som den israeliska statens normer och värderingar.

Det ledde till de största demonstrationerna i landets historia. Tusentals reservister vägrade att inställa sig till militärövningar och när försvarsminister Yoav Gallant i mars varnade för att landets säkerhet stod på spel fick han sparken.

Men sen insåg Netanyahu att det var att gå för långt. Därför fick Gallant stanna kvar och i stället meddelades att regeringen skulle söka en kompromisslösning.

Så blev det inte. Inför sommaruppehållet röstade regeringskoalitionen igenom en lag som upphävde ”rimlighetskriteriet”, med vars hjälp Högsta domstolen kunnat stävja korruption och maktmissbruk.

Därför väntade nya massiva protester inför sommaruppehållets slut i oktober, men innan dess drog Hamas igång ännu ett krig i och med attacken den 7 oktober.

Det ledde till att stödet för Netanyahus regering – som misslyckades med att förhindra attacken – kollapsade. Minst 70 procent av israelerna vill att Netanyahu avgår och hölls det val i dag skulle Netanyahus parti förlora hälften av sina platser i Knesset, samtidigt som oppositionen fick majoritet.

Men så länge kriget pågår kan han sitta kvar. Att byta regeringsstyre under ett krisläge vore oklokt – det anser både Netanyahu själv och en stor del av befolkningen. Under kriget har regeringen också breddats genom att oppositionspolitikerna och tidigare överbefälhavarna Benny Gantz och Gadi Eisenkot fått betydande roller.

Det senaste budet är att kriget i Gaza går in i en ny fas. Tusentals israeliska soldater dras tillbaka till Israel, men kriget kommer att pågå många månader till, enligt Netanyahu.

Det kan innebära att han kan fortsätta som premiärminister.

I det läget är Högsta domstolens beslut om att stoppa avskaffandet av ”rimlighets­kriteriet” ovälkommet för regeringen. Netanyahu och hans koalition tyckte att beslutet borde ha väntat till efter krigets slut, det vill säga ytterligare ett år, ungefär.

Regeringsföreträdare har visserligen protesterat mot beslutet och hävdat att kampen går vidare, men tillsammans med säkerhetshaveriet i samband med Hamas attack bedöms det som ytterligare ett misslyckande för regeringen.

Många ser också ett samband mellan de två. Bland annat sa IDF:s talesman Daniel Hagari på måndagskvällen att det var ”rimligt att anta” att en av faktorerna som fick Hamas att utföra sin fruktansvärda slakt den 7 oktober var dess uppfattning om hur ”splittringen” i Israel påverkade arméns beredskap.

Under tiden fortsätter tusentals israeler att demonstrera för att regeringen ska göra mer för att få de drygt 120 återstående gisslantagna israelerna fria. Krav på nyval har hörts och flera tidigare premiärministrar har också uppmanat Netanyahu att avgå.

Det är förstås inget han gör frivilligt och få har varit så skickliga på att behålla makten. Men på tisdagen kom en ny opinionsundersökning från Israeliska demokrati­institutet som visar att bara 15 procent vill att Netanyahu sitter kvar vid makten efter krigets slut."