"EU ska öppna medlemsförhandlingar med Ukraina – men parallellt måste landets korrupta och haltande rättssystem göras om. Frågor återstår om hur det ska gå till medan kriget pågår.

Ukrainas stora EU-hinder – rättssystemet

”En seger för Ukraina”, kallade president Volodymyr Zelenskyj beskedet som kom i december 2023.

Stämningen i Kiev var hoppfull, sa han då, inför löftet om att landet äntligen ska få inleda formella förhandlingar om medlemskap i EU. Trots att varken USA:s kongress eller europeiska länder kunnat komma överens om det som Ukraina behöver mer akut – pengar, vapen och ammunition.

En framtid i Europa har länge varit en politisk ambition – Ukraina bad om medlemskap bara några dagar efter att Ryssland invaderade, och kommissionschefen Ursula von der Leyen åkte personligen till Kiev och lämnade över mappen med ansökningshandlingar.

Ukraina hade gjort ”strålande framsteg” mot att uppfylla EU:s krav på kandidatländer, sade hon vid sitt senaste besök i november 2023, och tillade att det var ”imponerande”.

Men bakom kulisserna låter allt inte lika självklart eller översvallande.

EU har pressat Ukraina hårt på en rad punkter för att ens komma på fråga för att få öppna förhandlingar.

Bland flera andra områden bedöms Ukrainas rättssystem inte höra hemma i unionen i nuvarande skick, utan ha stora likheter med ett icke-demokratiskt post-sovjetiskt system där mutor är vanligt förekommande.

När ordföranden för Ukrainas högsta domstol greps i somras, misstänkt för att ha tagit emot en muta på motsvarande 27 miljoner kronor, var den svenske juristprofessorn Mark Klamberg på väg till en konferens i Lviv i västra Ukraina i syfte att stärka landets rättssäkerhet.

– Det var ett hårt slag kände jag då, säger han.

Professor Klamberg är specialist på internationell rätt vid Stockholms universitet, och numera också knuten till Atlantic Council i Washington DC. Det är en tankesmedja som har finansieras av utländska regeringar och företag som Facebook (nu Meta) och Goldman Sachs.

Han är sedan ett år tillbaka även anlitad som konsult av amerikanska biståndsmyndigheten USAID i ett projekt för stödja genomförandet av Ukrainas krigsförbrytarrättegångar. Som en av flera nödvändiga åtgärder har EU exempelvis krävt att Ukraina ska anställa 200 nya domare över hela landet.

– Det är en sån sak som USAID arbetar med: nya strukturer och nya sätt att rekrytera domare, säger Klamberg till SvD.

Utredningarna försvåras av kriget

Nyligen kunde SvD i ett reportage från Ukraina berätta om hur hundratals krigsbrottsrättegångar redan genomförts sedan 2022. Hittills har 99 procent av de misstänkta dömts som skyldiga, enligt en oberoende granskning som människorättsorganisationen Zmina i Kiev gjorde i höstas.

Men det är inte bara uppenbara och tydliga ryss-sympatisörer som döms, utan även ukrainare som pekats ut av lokala invånare och överlämnats till myndigheterna efter att ockuperade städer i Ukraina befriats igen. De som tvingats leva under ockupation säger sig ofta ha varit osäkra på vad som till exempel räknas som olaglig kollaboration med ryssar, enligt både undersökningar från människorättsorganisationer och SvD:s intervjuer på plats.

Utredningarna försvåras av kriget, och många ukrainska poliser, åklagare, försvarsadvokater och domare har vittnat om stor osäkerhet inför vad som gäller och hur de ska hantera både misstänkta och åtalen. Sedan SvD:s reportage gjordes har Ryssland attackerat städerna i östra Ukraina med ett hundratal missiler och drönare bara under nyårshelgen.

Krigslagarna, som hastigt skrevs och infördes under invasionens första dagar 2022, tolkas sedan olika i domstolarna. Straffsatserna skiljer sig också markant, enligt rapporterna.

Det innebär att en av flera grundbultar i en demokrati – som likhet inför lagen och rätten till ett försvar och att få en rättvis rättegång – inte är säkrade, enligt de ukrainska jurister som SvD intervjuade i reportaget.

Mark Klamberg känner igen det, men vågar ändå uttrycka en försiktig optimism.

– Min bild är att de problemen du pekar på är aktörerna medvetna om. Man vill göra något åt det. Min bild är inte att man lever i någon form av förnekelse. Inte när jag träffar dem där.

De utländska experterna, inklusive Klamberg, har uppmanat sina ukrainska kollegor att ”höja nivån” – vilket de själva också önskar.

– De tar rättssäkerhet och legalitet på allvar. Jag upplever inte att de intar försvarsställning. De tar till sig detta.

De rättegångar som hållits sedan krigsutbrottet ”måste genomföras och det är ofrånkomligt”, tycker han.

Varför då? Är detta verkligen högsta prioritet under ett pågående krig?

– Normalt när man har rättegångar så vill man ha det så snart som möjligt. För minnesbilder försvinner, säger Klamberg. Men flera av de mindre domstolarna i öst har inte heller tillräckligt många domare. Det finns en diskussion om att till exempel skapa specialdomstolar för krigsförbrytelser.

Var femte ukrainare har förtroende för rättssystemet

Just nu pågår också tusentals utredningar om misstänkta krigsbrott i Ukraina begångna av ryska medborgare. En del ukrainska domare har uttryckt en önskan om att de allra svåraste fallen av misstänkta krigsbrott ska prövas utanför Ukraina, för att helt undanröja misstron mot landets eget rättsystem och dess brister. För det kanske internationella brottmålsdomstolen i Haag komma på fråga, tror Klamberg.

– Så mycket kan jag säga att det finns en diskussion om svåra rättsliga frågor.

De ukrainska jurister Klamberg träffat är överens om en sak: ”Vi måste göra det här på ett korrekt sätt”, säger han.

Många av krigsrättegångarna i Ukraina sker redan nu utan att den åtalade närvarar – eller kanske ens vet om att hen är misstänkt, om denne fortfarande befinner sig på ockuperade områden. Det frångår ytterligare en rättighet – att själv få veta vad man anklagas för, och att närvara inför domaren.

– Domare på alla nivåer säger det här är inte riktigt optimalt, säger Klamberg.

Rättegångar ”in absentia” är tillåtna, förklarar han, men enligt Europadomstolens praxis måste rimliga ansträngningar göras för att kontakta den tilltalade, eller hålla en ny rättegång om de skulle dyka upp igen.

– Ukrainskt rättsväsende behöver göra detta på ett mer rättssäkert och konsistent sätt. En del kan domarna göra själva, i sitt dömande, men i vissa delar behövs lagändringar.

Enligt opinonsundersökningar i Ukraina har bara var femte invånare förtroende för sitt eget rättsystem. Främst hänvisar människor till korruptionen. För 2024 har EU därför krävt att Ukraina ska instifta fler särskilda åklagare för att bekämpa korruptionen inom hela statsapparaten, inklusive rättssystemet.

Om Ukraina ska behålla sin nyvunna ställning och kunna förhandla om EU-medlemskap måste alltså arbetet med att reformera rättsystemet öka takten, trots det pågående kriget mot Ryssland. Mot slutet av nästa år måste alla ansträngningar redovisas, för att sedan utvärderas och bedömas av EU. "