"Tre avgörande händelser har fört Finland och Sverige närmare varandra. En så tät relation som i dag har länderna inte haft på flera hundra år.

– Det har skett en enorm omsvängning i hur finländare uppfattas i Sverige, säger Finlands ambassadör i Stockholm, Maimo Henriksson.

Storebror Sverige och lillebror Finland. I årtionden var det stereotypen för ländernas relation. Ett storasyskon som gick före med reformer och välfärdsstat. Och Finland som tog efter fem eller tio år senare, men försökte undvika misstag som Sverige gjort.

– Finländarna kände sig ofta klart underlägsna svenskarna, berättade president Sauli Niinistö i programmet Sommar i P1, som sändes i augusti.

Han tillade:

– I dag är det annorlunda.

Finlands ambassadör i Stockholm, Maimo Henriksson, har liknande erfarenhet. Hon jämför med när hon bodde i Sverige på 1970-talet och den stora arbetskraftsinvandringen från Finland ledde till sociala problem.

– Då var man inte så stolt över att vara från Finland. Nu kommer det personer till mig och berättar stolt om sin finska anknytning: sin egen, sin hustrus, sin svärmors eller sin farfars farbrors. Det har skett en enorm omsvängning av hur en finländare uppfattas i Sverige, säger Maimo Henriksson.

Finlands ambassadör i Sverige, Maimo Henriksson, säger att det är en stark upplevelse att vara Finlands representant i Sverige i dessa tider.

Länderna har förts samman av det som hänt i omvärlden, konstaterar hon.

– Med Rysslands brutala krig i vårt närområde har båda insett att våra bästa vänner är de allra viktigaste. Då gäller det förstås att vårda den relationen. Finland upplever att Sverige är vår bästa vän, säger Maimo Henriksson.

Redan vid millennieskiftet kom en avgörande förändring i relationerna. 2002 införde Finland euron och kände att man gick före i en fråga. I Sverige röstade folket nej.

Det ändrade balansen mellan länderna, har Niinistö påpekat. Han var finansminister vid valutabytet och tog på sig rollen att informera sin svenska kollega, Bosse Ringholm, om vad som sades på euroländernas möten. Möten som Sverige inte fick delta i.

I september 2003 röstade svenska folket om euron. 56 procent sade nej, 42 procent ja, 2 procent röstade blankt. I Stockholm, Skåne och Haparanda var det fler jaröster än nejröster.

En annan avgörande händelse var pandemin. Den blev en väckarklocka. Kanske är länderna inte så nära varandra, trots allt? Sveriges relation med övriga Norden sattes på prov.

När Finland stängde stora delar av samhället och kraftigt begränsade möjligheten att passera gränsen slog det hårt i norr. Maimo Henriksson fick höra sorgliga historier när hon besökte Haparanda, hennes första arbetsresa efter att hon tillträtt som ambassadör i september 2021.

– Där finns en månghundraårig tradition att jobba på ena sidan av gränsen, men bo på den andra. Barn kan ha en vårdnadshavare på ena sidan och en annan på andra, exemplifierar hon.

Hon anser att Norden handlade på fel sätt.

– Först fattade vi de nationella besluten. Sedan kom vi på att det kanske har effekt på grannlandet, på grannlandets medborgare och även på egna medborgare i grannlandet.

Kravallstaketet mellan Haparanda och finländska Torneå sattes upp när Finland stängde gränsen i mars 2020 med anledning av pandemin. Staketet delar städerna, som i princip är sammanväxt.

Nu finns flera projekt mellan länderna om hur man ska samarbeta i kriser. Beslutsordningen är ändrad.

– Först informera och konsultera varandra, sedan fatta nationella beslut, säger Maimo Henriksson.

Att samverkan med Sverige är viktigt finns fastslaget svart på vitt i finländska regeringsprogrammet: ”Regeringen sörjer för nära relationer med Sverige, som är Finlands närmaste partner.”

Henrikssons svenska motsvarighet, ambassadör Nicola Clase i Helsingfors, är lika tydlig i sin syn på relationen Sverige-Finland.

– Den är närmare och starkare än någonsin i modern tid, säger hon när vi träffas på ambassaden, invid Salutorget och hamninloppet.

– Om man tar syskonbegreppet så blir man ju äldre. Man blir mer jämbördig och då är åldersskillnaden inte påtaglig. Det är väl där vi är nu, säger Nicola Clase, Sveriges ambassadör i Helsingfors, om relationen Sverige-Finland.

Byggnaden ligger mitt i stadens politiska maktcentrum, med ministerier och presidentens slott i grannkvarteren.

Nicola Clase framhåller att svenska och finländska ministrar ofta besöker varandra och att länderna samma vecka undertecknade sina nya, och rätt lika, säkerhetsavtal med USA.

– Det finns också andra områden: i Finland har det väckt uppmärksamhet att svenska ungdomar söker sig till universitet här, särskilt Svenska Handelshögskolan, Hanken, säger hon.

Av tradition har studenterna annars flyttat andra hållet, främst de svensktalande på Åland och i Österbotten.

– I år hade vi närmare hundra svenska sökande till Hanken. För några år sedan var det nästan ingen, berättar Nicola Clase.

En av dessa studenter på Hanken är 20-åriga Margarethe Böhme Nyström. Hon får ofta frågan varför hon pluggar i just Finland.

– Egentligen borde det vara ganska naturligt. Med vår gemensamma historia har vi starka band med Finland. Det är enda landet utomlands där du kan studera på svenska, säger hon.

Vi sitter i en korridor där det runtomkring oss talas både finlandssvenska och rikssvenska.

Hanken lockade med kurser i entreprenörskap, som var precis det hon ville plugga, och att det ingår en termins studier utomlands.

– Inför att jag började här var jag nervös att det skulle finnas tajta grupper mellan de finlandssvenska studenterna, som har gått i samma skolor tidigare. Men det har varit otroligt öppet, säger Margarethe Böhme Nyström.

Under sina 1,5 år i landet har fått grepp om finlandssvenska uttryck och även lärt sig lite finska. Hon kallar Finland för studentvänligt, med bland annat rabatter på luncherna och en fungerande hyresmarknad.

Historikern och samhällsanalytikern Mikko Majander, vid tankesmedjan Magma, stämmer inte helt in i hyllningskören över de svensk-finländska relationerna.

– Jo, det finns ett mycket stort intresse i Sverige för Finland nu. Jag har jobbat med relationerna i 30 år och har aldrig varit med om något liknande. Men, hur genuint är det? Ser man vad det skrivs om hos er är det framför allt två frågor: försvaret och skolan.

Enligt Mikko Majander var Sverige på 60- och 70-talen en förebild för finländska vänstern. I dag är det högern som blickar över Bottenviken.

– Näringslivet har just nu en stor kampanj att Finland måste genomföra de reformer som Sverige gjort, ungefär som arbetslinjen som kom med regeringen Reinfeldt.

Enligt Mikko Majander var Sverige på 60- och 70-talen en förebild för finländska vänstern. I dag är det högern som blickar över Bottenviken. – Näringslivet har just nu en stor kampanj att Finland måste genomföra de reformer som Sverige gjort, ungefär som arbetslinjen som kom med regeringen Reinfeldt. Foto: Timo Kari

Sedan är det tunnare, anser Majander, och exemplifierar med kulturområdet.

– Det är lättare att sälja finska författare i Tyskland än i Sverige. Jag var på Göteborgs bokmässa i år. Där fanns inte en enda författare som skriver på finska.

I Finland är efterfrågan däremot stor på svensk litteratur, noterar han. Svenska serier ständigt visas på tv. I Sverige lyckas författare som Kjell Westö, Monika Fagerholm och några till, men sedan tar det slut.

Ambassadör Maimo Henriksson håller med.

– Kanske har man inte fått upp ögonen i Sverige för att finsk litteratur mår väldigt bra och att populärmusiken utvecklats starkt. Finland har ett kulturutbud i dag som borde kunna vara framgångsrikt också i Sverige, säger hon.

Trögt går också resandet mellan Finland och Sverige, som inte återgått till nivåerna före pandemin.

– Det kan vara dåligt på sikt. Om inte medborgarna i våra länder i samma utsträckning besöker varandra har man inte de personliga erfarenheterna. Det finns en risk att relationerna blir annorlunda om tio, tjugo år, säger Maimo Henriksson.

Även inom nyhetsbevakningen råder obalans. Det finns fler finländska korrespondenter i Stockholm än svenska i Helsingfors. Nyheten att den svenska regeringen vill ha mobilförbud i grundskolan uppmärksammades till exempel omedelbart och frågan ställdes om det är aktuellt även i Finland.

Och så finns ett område där Finland inte alls uppskattar Sverige: ishockey. En hockeyälskande finländare hejar aldrig på Tre Kronor, undantaget möjligen om Sveriges motståndare heter Ryssland.

– Ishockey är på allvar. Det kan man inte säga så mycket om, säger ambassadör Nicola Clase.

Hon befarar att man kanske måste lägga till Eurovision. Kampen var hård i våras mellan Loreens ”Tattoo” och Käärijäs ”Cha cha cha”. Svenska folket gav tolv poäng till Käärijä. Finländarna gav Loreen noll, men hon fick poäng av landets expertjury.

– Här kände de att de var så nära, så nära. Och så kom svenskarna som har vunnit så många gånger, säger Nicola Clase, som analyserat Eurovision ur en diplomats synvinkel.

Hon fastslår, precis som flera andra, att Natoprocessen fört länderna samman och lett till att svenska medier rapporterar betydligt mer om Finland.

– När det blir allvarsamt och man måste ta ställning i svåra frågor. Då är det otroligt viktigt att ha fungerande relationer.

Sverige nästan dubbelt så stort som Finland

Sverige har 10,5 miljoner invånare (2022).

Stockholm har 979 000 invånare (2020).

Medellivslängd är 81 år för män och 85 år för kvinnor (2022).

BNP per capita är 50 700 US-dollar (2020).

Viktigaste exportländerna är Tyskland, Norge och Finland.

Viktigaste importländerna är Tyskland, Nederländerna och Norge.

Nationaldag är 6 juni (Gustav Vasas val till kung 1523 och antagandet av 1809 års regeringsform).

Finland har 5,6 miljoner invånare (2022).

Helsingfors har 645 000 invånare (2018).

Medellivslängd är 79 år för män och 84 år för kvinnor (2022).

BNP per capita är 47 300 US-dollar (2020).

Viktigaste exportländerna är Tyskland, Sverige och Nederländerna.

Viktigaste importländerna är Tyskland, Sverige och Ryssland (uppgifterna är från innan kriget i Ukraina).

Nationaldag är 6 december (självständighetsdagen 1917)."