Archer I Ukraina

2023-12-06

Fan vet i ljuset av motmedlens tid idag, om detta inte är en teater-Pjäs i allt från Cornu till Ukraina...

För det var ju det där med neutralitet på sikt och den roll som den reguljära militära verksamheten har börjat att spela i förhållande till politiken inom ramen för folkbildningsprojektet...

I så fall kan vi nog utgå ifrån att JAS gör sig bättre, där det systemet faktiskt kan behöva användas...

Stabschefen till Ukrainas president Zelenskyj varnar för nederlag i kriget mot Ryssland om inte USA ger mer militär hjälp. Andriy Yermak säger att det finns "stor risk" att Ukraina förlorar om det amerikanska stödet uteblir. "Det kommer att bli svårt att hålla samma positioner och för folk att verkligen överleva", tillade han i ett tal vid US Institute of Peace i Washington DC på tisdagen. Det uppger BBC.

Zelenskyj ställer in tal inför senatorer i USA

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skulle enligt planerna ha talat inför senatorer i USA på tisdagen, dagen innan en första omröstning om stödpaket är planerat. Men presidentens medverkan har ställts in, rapporterar AFP.

– Förresten kunde inte Zelenskyj medverka – något hände i sista stund – vid vår genomgång, säger senatens majoritetsledare Chuck Schumer till reportrar.

https://www.svd.se/a/4opRVa/har-avfyras-sveriges-artillerisystem-archer-i-ukraina

"En bjässe – och en maktmaskin”, säger ukrainske kaptenen Fedir och visar ett 35 ton tungt fordon för SvD:s utsända. I leran står ett exemplar av artillerisystemet Archer. För första gången prövas nu den svenska kanonindustrins spjutspets i Ukraina.

Här avfyras Sveriges spjutspets i Ukraina

CHARKIVREGIONEN Under den iskalla grå himlen hörs salvor från kriget. Sedan snart två år har krigets buller i princip aldrig tystnat i Charkivregionen. Här har det rapporterats om hela byar som raserats, soldater som stupat i tusental och barn som kidnappats.

Under hela den tiden försökte Fedirs kanonbesättning slå tillbaka vågor av ryska soldater med en 40 år gammal sovjetisk haubits.

Tack vare Sverige har de nu uppgraderats avsevärt, enligt honom:

– Det här är något helt annat, säger Fedir.

Maktmaskinen – som ukrainske kaptenen Fedir kallar det svenska artillerisystemet Archer – med sina meterhöga hjul och bepansrade hytt står emot både splitter och kemiska attacker. Det är en dyrgrip värd mellan 50 och 100 miljoner kronor stycket och Sverige har skickat åtta Archersystem till Ukraina.

Men ukrainarna i den 45:e brigaden som vi besöker fruktar också att det är en potentiell jakttrofé för ryssarna, ungefär som de amerikanska, långskjutande Himarskanonerna:

– Alla har hört talas om de här Archersystemen. Det har gjort dem politiskt värdefulla. Om ryssarna lyckas slå ut ett enda av dem så kommer den nyheten att fara runt över allt, säger kapten Fedir.

Vägarna är svårframkomliga vid den här årstiden. Förhoppningen är att Archer ändå ska bidra till att rucka på stridslinjerna.

Det system som SvD som först av medier nu får se i krig är väl dolt under kamouflage, kvistar och grenar. Sveriges försvarsmakt bekräftade den 14 november att systemet är på plats i Ukraina.

Bakom den massiva hyttdörren – som för tankarna till en flygplanscockpit – försöker försteoperatören Dima beskriva känslan av att avfyra kanonen.

Archer hyllas för snabbheten

Han imiterar hur han kastas bakåt i sätet av varje skott, i regel två till arton åt gången.

– Det är, hur ska jag säga: som en wow-upplevelse, för att inte säga mer, förklarar han.

Tillsammans med sina två kamrater, befälet Maksym och föraren Volodymyr, sitter han av ett 24-timmars pass i den trånga hytten.

Hytten som försteoperatör Dima sitter i ska skydda både mot splitter och kemiska stridsmedel. Foto: Niclas Hammarström

Så fort en order med koordinater kommer så är besättningen redo att köra till en ny, utvald position. Hela idén med Archer är att artillerisystemet ständigt ska kunna dyka upp på nya ställen, slå ut fienden och försvinna lika snabbt som de kom – innan motelden kommer.

Någonstans i en ledningscentral långt därifrån sitter kollegor och tittar på drönarbilder för att eldleda och utvärdera attacken.

För SvD:s utsända är skillnaden slående mot hur det går till i andra situationer. I Donbass såg vi hur tunga artilleripjäser grävs ned i marken i en skogsdunge och avfyrar uppskattningsvis hundra granater om dagen från samma ställe. Och där motelden kommer efter kanske en timme - och då övergår i ett duellerande så att besättningarna får kasta sig ned på marken eller söka skydd i jordhål.

Dimas befäl Fedir understryker snabbheten i det helautomatiska svenska artillerisystemet. Helautomatiskt innebär att ingen behöver lämna förarhytten för att sikta och skjuta med det 14 meter långa kanonröret.

– Archer är snabb i ordets alla bemärkelser. Snabb att rigga upp, att avfyra och att fälla ihop och sedan är den dessutom snabb på vägarna. Speciellt på de här vägarna, säger han pekar uppgivet på de djupa spåren i leran på skogsvägen.

Archer kan åka i upp till 65 kilometer i timmen på landsvägarna. Beroende på vilka granater som används så kan ett Archersystem skjuta på mål upp till fem mil bort.

Stort hemlighetsmakeri

Hans mannar har redan hunnit skjuta mot både ledningscentraler och stridsvagnar med Archer. Häromdagen fick de in en direktträff mot en rysk stridsvagn ett par mil bort. Såväl stridsvagnen som dess besättning trasades samman.

Kamouflaget är Archersystemets viktigaste skydd. Sprängs den så är det inte bara Volodym (till höger) som betalar med sitt liv, men det är också en kostnad på upp till hundra miljoner kronor och långa produktionskedjor.

Det är just det som kriget nu bedöms handla om i Ukraina: att trasa sönder, döda och förstöra, utan att för den skull vinna mer än några hundra meter lerig åkermark. Men båda parter hoppas på att få ned den andre på knä.

Åkermarken är inte heller vad den en gång var. På vägen genom Charkivregionen ser vi hur soldater bränner åkrar för att sedan minrensa dem, hektar för hektar. Hela regionen är som ett gigantiskt minfält efter att de stridande parterna har avancerat och retirerat i samma områden. De soldater som agerar närskydd åt det åtråvärda artillerisystemet måste vara försiktiga med var de sätter ned sina kängor.

– De här däcken tål i alla fall en explosion på upp till fem kilo TNT, säger Fedir.

Det innebär att de klarar vissa – men inte alla – minor utmed vägkanten. Faran kommer mer från skyn som i Charkivregionen är full av drönare, granater och missiler. En direktträff skulle bli fatal.

Därför är hemlighetsmakeriet massivt kring var de svenska systemen befinner sig. Därför skrivs heller inte den exakta platsen ut, där SvD:s utsända befinner sig. Av samma skäl får ingen mat får lagas på plats av rädsla för röjande värme och rök.

– Systemen är alla utspridda, långt ifrån varandra, säger soldaten med krigsnamnet Yurgen.

Fick träffa Sveriges ÖB

Av de åtta Archersystem som Sverige totalt har skickat till Ukraina och som nu sätts i bruk uppges sex stycken vara i strid och två i reserv för bland annat reservdelar.

Just underhållet väntas bli det verkliga elddopet för de svenska artillerisystemen.

Få krig, om än något, i modern tid har varit så högintensivt som Ukrainakriget. Det tär på soldater som inte får någon ordentlig sömn eller vila år ut och år in, men det sliter också på materielen. Ukraina förbrukar i runda tal ett par miljoner granater om året. Det uppgav den ukrainska parlamentsledamoten Oleksandra Ustinova till CNN.

– Vi förstår att ni också måste kunna försvara er, men ändå: ge oss fler Archer, säger Yurgen.

Morskt talar han om hur Ukraina en dag kommer att slå sig ända fram till Krimhalvöns sandstränder.

– Men det kommer att bli en blodig historia. Den dagen döper vi kanske om Svarta havet till det Röda havet, säger han.

För någon vecka sedan fick Yurgen träffa Sveriges överbefälhavare (ÖB), Micael Bydén som var på besök i Ukraina. Det kändes viktigt, menar han, och det blev ett tillfälle att ge några kompanistickers till den svenska ÖB:n.

För även om varenda soldat i den kyliga och skräpiga dungen främst slåss för sitt land och för Ukrainas existens så ger samarbetet med Archer en känsla av att inte stå ensamma, berättar de.

Fedir räknar upp alla Fredrik, Ulf och André som han skulle vilja hälsa till, långt där uppe i norra Sverige i Boden, där ukrainarna fick sin utbildning på Archersystemen. För honom var det viktiga och livslånga vänskapsband som knöts.

Kanske just för att livet är någonting extremt skört öster om Charkiv."