Kragh Tänker Storkrig I SvD
2023-06-30
Och Voila voila...
"Efter den alltmer kaotiska utvecklingen av kriget i Ukraina har världen närmat sig en farlig fas. Ett krig mellan Ryssland och Nato, liksom mellan Kina och USA, är inte längre uteslutet.
Ett storkrig är inte längre otänkbart
Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
För första gången på årtionden diskuteras demokratins ställning. Illavarslande trender i världen, inte minst det rysk-ukrainska kriget, har väckt frågan huruvida detta århundrade kommer att präglas av fred eller konflikt. Stora värden står på spel. Inte minst för aspirerande demokratier i diktaturernas skottglugg.
Situationen har flera likheter med 1900-talets första hälft. Å ena sidan pågår stora maktskiften: då från Storbritannien och Frankrike till Tyskland och USA, nu från EU och USA till Kina. Å andra sidan har världen att hantera ett antal svårlösta kriser: då två världskrig, spanska influensan, hyperinflation och den stora depressionen, nu finanskrisen 2008, covid-19 och Rysslands invasion av Ukraina.
Politiskt finns liknande paralleller. I mellankrigstiden blev länder som Tyskland, Italien och Spanien diktaturer. Av 24 demokratier år 1922 återstod bara nio när tysk militär rullade in i Frankrike 18 år senare. En liknande renässans för maktfullkomliga autokrater pågår nu, i länder över samtliga världsdelar. Även om situationen var mer illavarslande för ett århundrade sedan är trenden mot demokratisk instabilitet och skörhet oroväckande.
De säkerhetspolitiska konsekvenserna är allvarliga. Vladimir Putins mål att ”ena” de ”rysktalande folken” i en storrysk enhetsstat, eller insisterandet på att Ukraina inte är ett riktigt land, har haft mer än en likhet med Adolf Hitlers retorik om ett ”Stortyskland” och Polen som en ”artificiell” konstruktion. När det talas om krig mellan Ryssland och Nato som en tänkbar realitet, liksom mellan Kina och USA, är det otänkbara inte längre otänkbart, om än osannolikt.
Implikationerna av vad som sker i Ukraina sträcker sig sålunda långt bortom den europeiska kontinentens gränser. Minst fyra tidigare, och spridda, föreställningar bör omvärderas.
Den första föreställningen var att länder genom ekonomisk utveckling, allteftersom de nådde en viss nivå, också skulle anamma liberala och demokratiska statsskick. Det föreligger inget sådant samband. Tvärtom har politiska eliter i länder som Saudiarabien, Ryssland och Kina använt sina ökade resurser för att stärka sina egna maktpositioner. Synen på handel som naturligt demokratifrämjande har förblindat ledare i väst inför verkligheten.
I händerna på diktatorer kan sociala medier utgöra en källa till övervakning och kontroll.
Den andra föreställningen var att demokratierna genom sina tekniska landvinningar skulle upprätthålla ett övertag gentemot autokratierna. Teknikoptimismen återkom i den arabiska våren 2011–12, där sociala medier betraktades som centrala för mobiliseringen av civilsamhället. Nya plattformar framhölls som ett progressivt komplement till allmänhetens etablerade arenor, som television och dagstidningar.
Tekniska landvinningar kan givetvis användas på olika sätt. I händerna på diktatorer kan sociala medier utgöra en källa till övervakning och kontroll. Världen över har sociala medier använts för att främja samtal och kommunikation, men också för att manipulera demokratiska processer samt sprida hot och koordinerat förtal.
Missbruk av teknik är inget nytt. Aleksandr Solzjenitsyns ”Första kretsen” beskriver livet i en sovjetisk sjarasjka, ett specialfängelse där ingenjörer tvingades arbeta på en maskin för röstigenkänning. Syftet med verksamheten var att understödja den sovjetiska säkerhetstjänstens förföljelser av oliktänkande. På samma vis använder dagens kinesiska kommunistparti ansiktsigenkänning för att massövervaka sin befolkning, med teknik utvecklad i väst.
Pekings beslut att ta politisk kontroll över Hongkong var ett massivt bakslag för mänskliga rättigheter.
Den tredje föreställningen var att västvärldens politiska modell ägde sådan attraktionskraft att den kunde införas utifrån med militärmakt. USA:s invasion av Irak 2003, och två årtionden i Afghanistan, demonstrerade varför försöken inte bör upprepas. Demokratisk utveckling är en process över tid. Stabilitet och förutsägbarhet är centrala komponenter för att den ska lyckas.
De auktoritära staterna arbetar å sin sida för att förhindra demokratiska utfall såväl på hemmaplan som bortom sina gränser. Pekings beslut i juni 2020 att ta politisk kontroll över Hongkong, och sålunda avskaffa systemet med ”ett land, två system”, var ett massivt bakslag för mänskliga rättigheter. I ett slag underminerades den frihet som Hongkongs invånare tidigare åtnjutit.
Uppträdandet var en tydlig signal. Demokratiska styren är sårbara, etablerade rättigheter kan försvinna snabbt. Vad som ägde rum i Hongkong har betydelse inte enbart för Taiwan – i sin tur världens främsta tillverkare av de halvledare som används i alla datorer, telefoner och satelliter – utan också för den internationella rättsordningen.
Peking och Moskva insisterar på att vissa stater tillmäts en större vikt på bekostnad av alla andra.
Den fjärde föreställningen var uppfattningen att demokratier och icke-demokratier kan ha gemensamma intressen och mål, om än inte samsyn avseende hur dessa bör uppnås. Men Peking och Moskva insisterar på en reviderad ordning, där vissa stater – i kraft av sin ”stormaktsstatus” – tillmäts en större vikt på bekostnad av alla andra. Det var innebörden i de ”ultimatum” som Putin presenterade för omvärlden i december 2021, och som blev hans casus belli mot Ukraina.
Världen har närmat sig en farlig fas. Tidigare traktat för nedrustning och kontroll av kärnvapen faller samman. I en destruktiv spiral tillmäts kärnvapen en större betydelse hos såväl de auktoritära staterna som demokratierna; för att tilltvinga sig geostrategiska fördelar, alternativt som en upplevd självförsvarsåtgärd. Föga förvånande har Putin och hans mediala stödtrupper i Ryssland återkommande påmint omvärlden om landets destruktiva potential, ett hot som ytterst syftar till att avskräcka västländerna från att solidarisera sig med Ukraina.
Historiens ljus skiner över framtiden.
Historiens ljus skiner över framtiden. Hongkongs öde och de auktoritära staternas uppträdande är en påminnelse om hur snabbt frihet kan övergå i förtryck. De olika geografiska arenorna – från Asien till Europa – hänger samman. Ett stöd för demokratin i Ukraina är ett stöd för demokratin globalt.
Martin Kragh är biträdande chef vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.