Minns nu detta i anledning av Mannerheim, Stella Polaris, Gertrud ”Calle” Wallenberg som hade en relation med Mannerheim....

Operationsledaren för Stella Polaris handlade mikrofilmat material till Tyskland och Gehlen, sedemera atombombade Japan, USA, Frankrike och England - alltså motstående parter i kriget....

Inom C-byrån var arbetsfördelningen sådan, att chefen major Carl Petersén främst ansvarade för underrättelser om ryska och allierade förhållanden, medan Helmut Ternberg ansvarade för insamlande av underrättelser om tyska förhållanden. Ternberg byggde även upp en organisation av så kallade gränsombud, personer, som vistades vid gränsen och som kunde rapportera om vad flyktingar och andra resande hade att berätta.

En av de mest spektakulära underrättelseoperationerna under Ternbergs ledning var värvningen av tyskan Erika Wendt, även känd som Erika Schwarze, som agent för C-byrån. Wendt var verksam, som sekreterare, inom den tyska underrättelsetjänsten Abwehr i Stockholm och lämnade information om bland annat Gestapos verksamhet i Sverige till Ternberg.

C-byrån upphörde formellt 1946 genom beslut av försvarsminister Allan Vougt och Carl Petersén avskedades. Verksamheten fortsatte dock att bedrivas under annan benämning, ”T-kontoret” under Thede Palm och fortsatt med Ternberg i ledande befattningar, nu bland annat under täcknamnet ”George Bross”

Genom rapporten från försvarets underrättelsenämnd (FUN), som lades fram den 2 december 1998, framkom att det var LO, SAF och försvaret som låg bakom IB. För första gången redogjorde IB-chefen Birger Elmér om IB:s uppkomst och verksamhet och det framgick bland annat:

''att Gunnar Sträng uppmanade Elmér att hålla kontakt med Marcus Wallenberg. Två av Wallenbergs direktörer arbetade med underrättelsetjänst.

I dag vet vi att embryot till IB:s inrikesverksamhet startades redan i början av 1950-talet. Verksamheten pågick kontinuerligt fram till B-kontorets start 1957. IB bildades 1965 genom en sammanslagning av den hemliga militära underrättelsetjänsten (tidigare benämnd T- eller I-kontoret) och den över försvarsanslagen finansierade hemliga säkerhetstjänsten ''SAPO'').

Vi vet genom Thede Palms anteckningar påfallande lite om Jacob Wallenbergs roll. Thede Palm skriver dock i sina anteckningar o ifråga om Thede Palms relation till Marcus Wallenberg skriver han följande:

''Enskilda Banken åtog sig att sköta riksbanken och annat, om det behövdes. Jag kände inte Marcus Wallenberg då han träffade mig första gången, och jag kan förstå att jag verkade obekant. Dit kunde jag helt enkelt inte skicka någon annan. Han ordnade också utan att jag bett om det att en direktör tog sig an mig när jag ville. Vid några få tillfällen behövde jag träffa en VD i något företag - det kunde röra sig om personfrågor. Det var enkelt att då få både tid och gott resultat. Men det var uteslutet att skicka någon annan. Jag måste göra sådant själv.''

Boschaffären var då som nu en kedja av händelser, med en komplicerad intrig, då som utspelade sig under åren 1939-1950+.

Den blev allmänt känd i augusti 1945 då USA anklagade bröderna Jacob och Marcus Wallenberg och Stockholms Enskilda Bank för att ha varit bulvaner åt Boschkoncernen under andra världskriget. Allt i syfte att göra lönsamma internationella placeringar genom att skydda de tyska dotterföretagen från konfiskering i fiendeland. Anklagelserna medförde, att bankens och bröderna Wallenbergs tillgångar i USA blockerades och de amerikanska myndigheterna argumenterade för en svartlistning av såväl bröderna som banken.

Händelseutveckling

SEB hade med början år 1939 köpt åtta Boschföretag i neutrala länder och en majoritet av aktierna i det amerikanska Boschbolaget, American Bosch Corporation, ABC. Affärsuppgörelsen var sådan att moderbolaget tilldelades rätten att anvisa köpare om bolagen skulle vidareförsäljas. Bosch hade i gengäld förbundit sig att medverka till att SEB, i Tyskland, kunde placera de tyska statspapper för 15 miljoner kronor, Kreugerobligationer, som fanns kvar i resterna efter Kreugerkraschen. Förutom detta gav Bosch en premie på 2,7 miljoner till SEB. Förvärvet av ABC var den klart största affären och köpeskillingen var motsvarande 12,4 miljoner kronor. I praktiken kom Boschkoncernen genom affärsuppgörelsen att ha full kontroll över dotterföretaget.

SEB hävdade mot USA att man ägde ABC utan förbehåll och att man i framtiden avsåg att sälja detta till amerikaner. Samtidigt var man dock angelägen om att hålla tillräckligt stor andel aktier för att kunna tillfredsställa Boschkoncernen då kriget var över.

Misstänksamheten från USA förblev dock stor och i december 1941 förklarade Amerikanska Treasury Department, ATD, att ABC inte var ett rent svenskt företag. SEB:s amerikanska jurister, däribland den sedermera amerikanske utrikesministern John Foster Dulles, klargjorde för SEB att det var nödvändigt att svenska myndigheter intygade att ABC var svenskt, annars skulle det tas i beslag som fientlig tillhörighet.[1]

Marcus Wallenberg vände sig till den svenska regeringen och lyckades, efter ett möte med bland andra finansministern Ernst Wigforss, ordföranden i riksbanksfullmäktige Dag Hammarskjöld och riksbankschefen Ivar Rooth, att få den att ställa sig bakom en promemoria, som huvudsakligen hade formulerats av honom själv. Brevet som sändes till Washington den 13 januari 1942 innehöll inga referenser till att Bosch hade en option att köpa tillbaka bolaget. Treasury Department meddelades häri att ABC-aktierna var: "definitely bona fide Swedish and there exists no qualifying agreement undertakings or promises impairing this ownership".[2] Utrikesministern Christian Günther klargjorde dessutom för den amerikanske ministern i Stockholm, att han var säker på att SEB inte dolde någonting. Ansträngningarna var dock förgäves. Den 18 maj 1942 beslagtogs ABC av amerikanska Alien Property Custodian. Vid denna tidpunkt kom inga av dessa händelser att offentliggöras.

Bankens affärer avslöjades den 31 juli 1945, i en artikel i New York Herald Tribune. Amerikanska militära utredare hade minutiöst letat igenom Boschs huvudkontor i Stuttgart och därvid påträffat gömda dokument, med vars hjälp man kunde spåra det ifrågasatta ägarskapet av ABC tillbaka till moderbolaget Bosch. Den 8 augusti förklarade Treasury Department att bröderna Wallenberg personligen var spärrade, "special blocked nationals", och att SEB borde svartlistas i alla allierade länder. Avslöjandet ledde till att bröderna Wallenberg tillsammans med deras medarbetare Rolf Calissendorff kallades till utskottsförhör i ATD. Utfrågningarna pågick i perioder under hela hösten 1945. Vid dessa hade SEB-gruppen betydande svårigheter med att försvara sig mot beskyllningarna och amerikanernas slutsats blev, att banken inte endast hade undanhållit de rätta ägarförhållandena utan även, vid förfrågningar därom, hade fört fram lögner. Förhörsprotokollet kom att omfatta 1261 maskinskrivna sidor.

I ett desperat försök att rentvå sig själv och banken gjorde Marcus Wallenberg åter en framstöt till den svenska regeringen om hjälp. Från regeringshåll bemöttes hänvändelsen med kyla. Man ansåg sig ha blivit förd bakom ljuset några år tidigare och ville inte lämna något som helst stöd till banken. Den nytillträdde utrikesministern Östen Undén ställde sig helt avvisande. Någon "allmän förtroendeförklaring" var man inte beredd att avge.[3][4] Marcus Wallenberg tog nu ett initiativ, som kom att skapa en klyfta mellan honom och hans broder Jacob. Utöver den allmänna promemoria, som ATD begärt, författade han en personligt hållen privat promemoria. Denna innehöll ett beklagande av affären och ett erkännande av att den varit illa hanterad av banken. Han betonade att hans syn på förhållandet till Bosch skilde sig från de övrigas i SEB-gruppen och påstod, utan Jacob Wallenbergs vetskap och utan att beslut hade tagits, att denne snart skulle avgå från sin post som VD och då ersättas av Marcus själv.

Marcus Wallenbergs offensiva agerande och hans nära vänskap med den engelske ministern i Stockholm, Victor Mallet, kan ha bidragit till en positiv effekt för banken. När den allierade gruppen för svartlistning sammanträdde i maj 1946, yrkade engelsmännen för en återhållen reaktion mot SEB-gruppen och trots att det påpekades att bröderna Wallenberg förtjänade att bli svartlistade, så beslutade man att inte rekommendera detta.

Boschaffären kom inte att bli avslutad förrän 1950. SEB-gruppen stämde 1947 Alien Property Custodian med krav om att få tillbaka sina tillgångar. Efter en långdragen process med negativ publicitet och vars slut man inte kunde se godtog SEB 1950 en förlikning, som innebar att man skulle få 2,6 miljoner USD, vilket motsvarade endast en tredjedel av ABC:s dåvarande värde.

Boschaffären blev ekonomiskt en klar förlust för SEB. Den avgjort största förlusten var dock de negativa verkningarna på bankens och bröderna Wallenbergs anseende i Sverige och internationellt. I amerikansk press kom de under ett antal år att associeras med det nazistiska Tyskland.

"I fredags meddelade det tyska industribolaget Bosch att man gått in som ny storägare i trädgårdsutrustningsbolaget Husqvarna. Bosch ville dock inte kommentera vem säljaren var.

På tisdagen inkom ett flaggningsmeddelande till Finansinspektionen om att Bosch har köpt drygt 27,7 miljoner B-aktier i Husqvarna, motsvarande 4,81 procent av aktierna i bolaget. Bosch säger sig också ha ”ingått avtal” om att köpa ytterligare 41,5 miljoner B-aktier, motsvarande 7,2 procent. Det skulle betyda att Bosch äger 12 procent av Husqvarna.

Vem säljaren är är fortfarande höljt i dunkel. I flaggningsmeddelandet upprepar Husqvarna att köpet är villkorat godkännande av den brasilianska konkurrensmyndigheten. Nytt är att bolaget ska få grönt ljus innan den 27 oktober för att affären ska gå igenom.

Husqvarnas två storägare, Investor och Lundbergsföretagen, sa i fredags att de inte har sålt några aktier i bolaget.

Boschs intåg i Husqvarna reser stora frågetecken på aktiemarknaden, kunde Di berätta på måndagen.

”Alla jag har pratat med kliar sig fortfarande i huvudet och undrar vad Bosch vill och vad det här betyder för Husqvarna”, sa Christer Magnergård, analyschef på DNB.

Det ställdes också frågor om varför Bosch kom med ett pressmeddelande om köpet innan ett flaggningsmeddelande skickades in till Finansinspektionen, FI, då reglerna för flaggning gäller även för finansiella instrument som optioner och swappar.

”Vi kan inte ge förhandsbesked om flaggningsskyldighet i enskilda fall”, skrev Finansinspektionens presstjänst till Di och uppgav att flaggning ska ske tre handelsdagar efter avtal om förvärv eller överlåtelse av aktier eller andra finansiella instrument."