”Det är bara att peka med hela handen”. Så sade Elisabeth Svantesson (M) i en intervju tre veckor före valet. Moderaterna lovade att införa en paus i amorteringskravet och det kunde ske med en gång, ”det behöver inte utvärderas eller utredas”, var beskedet.

Nu, fyra månader efter valet, finns inget förslag om en paus i amorteringskravet i sikte och den ansvarige ministern, finansmarknadsminister Niklas Wykman, kan inte säga vad som krävs för regeringen ska föra fram ett sådant förslag. Han hänvisar till att Finansinspektionen ska titta på frågan.

– Jag har inga fler besked kring amorteringskravet att lämna än det att vi har gett uppdraget att se över ventilen, säger Niklas Wykman.

Det uppdrag Niklas Wykman nämner är att Finansinspektionen (FI) ska utreda hur den nuvarande så kallade ventilen fungerar.

Ventilen innebär att bolånetagare, hos sin bank, kan begära undantag från kravet på amortering till följd av särskilda skäl som exempelvis sjukdom, arbetslöshet, dödsfall. FI ska redovisa resultatet senast den 30 juni.

Beskedet från Moderaterna före valet var ju att det inte behöver utvärderas eller utredas?

– Det vi nu gör i alla fall, och det får jag ta ansvar för, det är att vi ser över hur ventilen fungerar i praktiken. Det räcker ju inte att den finns i teorin, säger Niklas Wykman.

Det är bråda dagar för finansmarknadsministern. På tisdagen håller finansutskottet en öppen utfrågning med anledning av det extraordinära läget. Niklas Wykman är en av talarna, liksom nyblivne Riksbankschefen Erik Thedéen, FI:s vikarierande generaldirektör Susanna Grufman och Riksgäldens chef Karolina Ekholm.

Både Riksbanken och FI har tydligt uttryckt att de inte vill ha en paus i amorteringskravet.

I närtid väntas både den amerikanska centralbanken Federal Reserve och den Europeiska centralbanken höja sina styrräntor.

Riksbankens nästa räntebesked kommer den 9 februari. Då väntas besked om ytterligare en räntehöjning, den femte på nio månader. Samtidigt visar inflationen ännu inga tecken på att avta.

Den höga inflationen spelar också en roll när det gäller amorteringskravet. I en intervju i SVT:s Agenda tidigare i januari motiverade finansminister Elisabeth Svantesson omsvängningen i frågan om amorteringskravet med att inflationen nu är mycket högre än när förslaget presenterades i höstas.

”Då (i september 2022, reds anm) var det ett läge när vi trodde att inflationen skulle landa på 3 procent det här året (2023, reds anm). Bara några månader senare kom en annan prognos där vi landade på flera procentenheter högre, sade Elisabeth Svantesson.”

Enligt Niklas Wykman vore det oansvarigt att besluta om en paus i amorteringskravet nu, eftersom det kan motverka effekten av Riksbankens räntehöjningar.

– Man måste alltid fatta ekonomipolitiska beslut i rätt miljö. Nu har vi en hög inflation och får man inte bukt med den, då finns det allvarliga problem för hushållen under lång tid framöver, säger Niklas Wykman.

Niklas Wykman återkommer gång på gång till att regeringen kommer att göra en helhetsbedömning av ekonomin och att den finansiella stabiliteten är det överordnade målet. Han säger också att vallöftet om ett pausat amorteringskrav ska ses över en hel mandatperiod.

Men om vi får prognoser om en inflation på 3 procent, kommer ni då att genomföra en paus i amorteringskravet?

– Vi kommer alltid att göra en helhetsbedömning av ekonomin och det går inte att lyfta ut ett mått eller ett sammanhang och sedan dra säkra slutsatser på det.

Kommer du att sträva efter att få en paus i amorteringskravet?

– Vi kommer alltid göra en helhetsbedömning. Det vi har gjort nu och det som jag vill, det är att man följer den här ventilen. Hur den fungerar.

Men du svarar inte ja på frågan. Är inte det konstigt eftersom det är ett vallöfte?

– Jag kommer inte låsa mig kring ett agerande utifrån ett mått. Man måste alltid göra en samlad bedömning kring ekonomin.

Samtidigt som hushållens räntekostnader stigit, tjänar bankerna mer än någonsin på sin in- och utlåning. Så sent som förra veckan rapporterade SEB ett oväntat starkt räntenetto. Swedbank väntas redovisa ännu ett starkt resultat när banken på tisdagen släpper sitt bokslut.

Han talar om ”en bekymmersam situation för hushållen” men påpekar att lönsamma banker har bidragit till en motståndskraft i det finansiella systemet.

– Det är klart att det viktigaste konsumentskyddet är att vi värnar den finansiella stabiliteten. Att alltid göra det från politikens sida. För att annars kan hushållen få oöverstigliga problem."