Vem kan ens ha kommit med idén till denna konstruktion och varför....

" Flera av landets högsta makthavare har valt att lämna regeringskansliet för att arbeta åt näringslivet.

Karensnämnden, som ska godkänna sådana övergångar, har nästan aldrig invändningar.

Den tidigare energiministern Ibrahim Baylan (S) ska bli konsult i energifrågor, mitt under pågående energikris.

– Det är särskilt viktigt i dessa tider när alla goda råd är dyra, säger han.

Oavsett hur det går i det stundande valet kommer en rad högt uppsatta politiker att lämna sina nuvarande uppdrag.

2018 inrättades den nya myndigheten Karensnämnden. Numera krävs det att vissa av vårt lands allra högsta makthavare, exempelvis ministrar och statssekreterare, själva ska anmäla sig till nämnden när de vill lämna sin statliga tjänst för att ta nya icke-statliga uppdrag.

Myndigheten ska bedöma om det nya uppdraget riskerar att skada statens intressen. Till exempel om makthavaren kan utnyttja information från regeringskansliet för sin personliga vinning, inom näringslivet. Antingen ger Karensnämnden grönt ljus – eller så belägger den makthavaren med restriktioner.

Till skillnad från många andra länder har det i Sverige länge saknats regler för övergångar mellan politiken och näringslivet.

– Ministrar och statssekreterare representerar medborgarnas intresse och ska inte utan vidare kunna bli lobbyister över en natt, sade Ardalan Shekarabi, dåvarande civilminister, när den nya lagen presenterades.

DN har granskat samtliga anmälningar som kommit in till nämnden sedan den grundades. Det visar sig vara väldigt sällsynt att makthavare får någon slags restriktion.

Av 22 beslut som hittills har fattats i nämnden har bara två inneburit att personer belagts med någon form av restriktion.

I takt med att priserna på el och bränsle ökat har energifrågan har på kort tid seglat upp som en viktig valfråga.

Ibrahim Baylan (S) har varit socialdemokratisk minister sedan 2014. Först som energiminister och sedan som näringsminister. I somras meddelade han offentligt att han skulle starta eget bolag och ge sig in i energibranschen som konsult.

I sin anmälan till Karensnämnden berättade han om sina planer. Hans nya uppdrag ska bland annat gå ut på att vara rådgivare med inriktning på ”strategiska råd kring de europeiska energimarknaderna”. Nämnden skriver i sitt beslut att det finns risk att allmänhetens förtroende skadas, då den tidigare energiministerns klienter kommer få tillgång till information han fått genom sin högt uppsatta och centrala roll inom statsledningen.

– Jag ser inget problematiskt i detta. Det här är särskilt viktigt i dessa tider när alla goda råd är dyra, säger Ibrahim Baylan och syftar på energikrisen.

Han är en av få som belagts med restriktioner av nämnden. Ibrahim Baylan får fortsätta med sina planer – på ett villkor. Karensnämnden vill att han väntar några månader, fram till november 2022, för att kunna vara rådgivare i just energifrågor.

Är det inte problematiskt att du, bara månader efter att ha varit näringsminister, och dessförinnan energiminister, ska vara privat rådgivare i dessa frågor?

– Så länge man har ett gott omdöme och undviker att gå in på ärenden som behandlats, och som inte redan är allmänt kända, så har jag svårt att se något problematiskt i detta, säger Baylan.

I grund och botten handlar det om att ha ett gott omdöme. Det har jag haft tidigare och det tänker jag ha framåt också.

Hur ska allmänheten kunna veta att du inte ger ”strategiska råd” i energifrågan innan dess?

– I grund och botten handlar det om att ha ett gott omdöme. Det har jag haft tidigare och det tänker jag ha framåt också.

Så allmänheten får helt enkelt lita på ditt ord?

– Jag tror inte det går att göra på något annat sätt, säger han.

Ett annat exempel är den tidigare statssekreteraren Malin Quick Oljelund som lämnade finansdepartementet i november 2021 för att ta jobb på en pr-byrå. Karensnämnden bedömer att ”det inte kan uteslutas” att information hon skaffat sig inom regeringskansliet sprids vidare på det nya jobbet. Hon förbjuds därför, fram till november i år, att dela sådana uppgifter.

Malin Quick Oljelund och Ibrahim Baylan är hittills ensamma om att beläggas med restriktioner.

De allra flesta slipper restriktioner helt.

Niklas Johansson, tidigare statssekreterare vid Näringsdepartementet och Utrikesdepartementet, är en annan makthavare som under den gångna mandatperioden anmält sig till Karensnämnden. Strax innan julafton 2019 meddelade han att tänkte gå till den internationella gruv- och mineralkoncernen LKAB.

I sitt beslut skriver nämnden senare att Niklas Johansson som statssekreterare vid Näringsdepartementet haft ”direkt ansvar” för frågor som rör LKAB:s verksamhet och även ”omfattande samröre” med bolaget då han varit ansvarig för både gruvfrågor, industripolitik och innovation fram till samma år som han skickar in sin anmälan till nämnden.

Nämnden godkänner hans nya uppdrag utan restriktioner – eftersom han tillträder tjänsten på LKAB mer än 12 månader efter han slutat arbeta på just Näringsdepartementet. Däremot blev han kvar inom regeringskansliet i flera månader därefter, men då på Utrikesdepartementet.

Niklas Johansson ser inget problematiskt med sin övergång.

– Nej, jag tyckte inte det var problematiskt i mitt fall. I grunden är det bra att man kan lämna politiken för nya uppdrag. Men det är inte helt utan risker i alla lägen, och därför är det bra att det finns en nämnd som kan ta ställning i enskilda fall, säger Niklas Johansson, i dag direktör i LKAB:s koncernledning.

DN har undersökt hur Karensnämnden bedriver sin verksamhet. Det visar sig att nämnden aldrig utreder om någon låter bli att anmäla sig. Det är helt upp till varje minister eller statssekreterare att göra det – den som inte följer lagen riskerar varken sanktioner eller något straff.

Karensnämnden gör heller inga granskningar eller egentliga kontroller, utan utgår främst från det som anmälaren själv väljer att lyfta fram i sitt brev.

Nämndens ordförande Anna Skarhed, tidigare justitiekansler, beskriver själv systemet som ”tandlöst”.

– Att använda ordet tandlöst är ingen överdrift. Men samtidigt är det svårt att ge människor yrkesförbud under en för lång tid. Det här systemet bygger på att våra politiker själva ska ha ett gott omdöme, säger hon."