" Chockhöjda energipriser, risk för ransoneringar och protester mot rusande elpriser. Regeringen svarar med ett stödpaket på 65 miljarder euro – och ger beskedet att tyska kärnkraftverk ska vara igång till april.

Samtidigt som Tysklands regering ger besked om att landets kärnkraftverk ska kunna fortsätta att producera el till april nästa år har startskottet inletts till vad som kallats för Tysklands ”heta höst”. I Leipzig i östra Tyskland demonstrerade tusentals mot rusande energipriser och mot kraftbolag som enligt kritiker redovisar skyhöga ”övervinster” när gaspriset drar med sig priserna på övrig energi.

Tyskland beslutade efter kärnkraftolyckan i japanska Fukushima 2011 att släcka ner kärnkraften senast 2022. Av de i dag tre återstående kärnkraftverken ska nu kärnkraftverken Neckarwestheim och Isar 2 i Sydtyskland fungera som en energireserv. Det meddelade på måndagen näringsminister Robert Habeck. Beslutet att avveckla kärnkraften kvarstår dock.

Sammanlagt gick flera demonstrationståg genom staden. De arrangerades av bland annat vänsterpartiet Die Linke, högernationalistiska Alternative für Deutschland (Afd) och det regionala högerextrema partiet Freie Sachsen.

Vänstern tågade under parollen ”ingen ska i vinter vara hungrig i kylan och mörkret” och efterlyste slopad moms på livsmedel. Extremhögern krävde däremot ett stopp på de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland för att få igång gasleveranserna igen.

– Vi vill att tyska intressen ska tillvaratas i stället för att det förs ett ekonomiskt krig mot Ryssland, manade Afd:s gruppledare i förbundsdagen Tino Chrupalla inför protestmötet i Leipzig.

Trots kriget mot Ukraina vill Afd att Tyskland går Ryssland till mötes. Bland annat ska den redan färdigställda gasledningen Nord Stream 2 öppnas. Ledningen som går mellan Ryssland och Tyskland har ännu inte tagits i drift på grund av sanktionerna.

Lagom till protesterna noterades på måndagen en ny dramatisk prishöjning på gas. Som mest steg priset med 34 procent i spåren av ryska Gazproms beslut i förra veckan att på obestämd tid stoppa leveranserna genom gasledningen Nord Stream 1. Gazprom har motiverat stoppet med oljeläckor vid den ryska kompressorstationen i Portovaja. Men tyska regeringen ser det som politisk utpressning.

– Putins Ryssland bryter sin avtal, kritiserade i helgen Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och tillfogade att Tyskland har förberett sig på detta.

– Vi kommer att klara oss igenom denna vinter, försäkrade han.

Just detta tvivlar många tyskar på. I en färsk enkät av Civey uppgav häromdagen mer än en tredjedel av de tillfrågade att de var oroliga. Mer än hälften har ändrat sina vanor och sparar energi var de än kan.

Runt om i landet drar kommuner, delstater och centrala myndigheter ner på energiförbrukningen. I offentliga byggnader sänks uppvärmningen till högst 19 grader, belysningen av monument släcks ner och ett förbud mot uppvärmning av privata simbassänger har införts. I flera stora tyska varuhus har rulltrapporna stängts av och hyresgäster är inte längre tvungna att hålla en lägsta temperatur i lägenheterna.

Allt detta ingår i regeringens energisparplan som trädde i kraft den 1 september och som syftar till att minska gasförbrukningen med 20 procent, varav hushållen och näringslivet ska stå för hälften av neddragningarna.

För närvarande är gaslagren i Tyskland fyllda till 85 procent. Men läget är trots det spänt, konstaterade i helgen Bundesnetzagentur, myndigheten som reglerar bland annat el- och gasförsörjningen.

Andra varnar för en regelrätt ”blackout” i vinter. I ett dystert scenario pekar oppositionsledaren Friedrich März på att elnäten riskerar att kollapsa ifall allt fler går över till uppvärmning med el i stället för gas. Omkring hälften av hushållen i Tyskland värms i dag med gas.

Än så länge är det ingen i regeringen som öppet talar om ransoneringar. Men förvärras situationen finns planerna redo. I den så kallade Notfallplan Gas regleras hur försörjningen ska säkerställas och hur energin ska fördelas om det råder brist. För närvarande har regeringen utlyst beredskapsnivå två av sammanlagt tre krisnivåer.

I den sista så kallade nödfallskategorin sätts marknaden ur spel. Den statliga myndigheten Bundesnetzagentur får i uppdrag att fördela energi mellan så kallade systemrelevanta företag och kritisk infrastruktur som sjukhus, polis och brandkår. Högst prioritet har hushållen som ska garanteras energi in i det längsta."