" Sveriges representant vid EU:s byrå för straffrättsligt samarbete Eurojust Solveig Wollstad har kallats att vittna inför hovrätten i Göteborg – men hon kommer inte.

Wollstad skulle ha svarat på frågor om de så kallade Encrochat-bevisen mot gängkriminella, men lämnade kort före förhöret återbud med hänvisning till diplomatisk immunitet.

Riksåklagaren och utrikesdepartementet bedömer att ett vittnesmål skulle kunna skada Sveriges utrikes relationer.

Advokat Thomas Olsson som hade begärt förhöret är starkt kritisk.

– Jag finner det otroligt anmärkningsvärt att en svensk åklagare inte vill bidra till att försöka utreda hur det gått till när man inhämtade Encrochatmaterialet, säger han till DN.

Thomas Olsson anser att det var just Solveig Wollstads ansvar att så fort man fick kännedom om Encrochat anmäla till svensk domstol att man ville använda bevisningen.

– Men så har inte skett. Nu åberopas diplomatisk immunitet och då kan förstås hovrätten inte tvinga henne. Riksåklagaren har tidigare försökt förhindra att förhöret hålls, men med andra argument. Detta blev väl ett slags last resort för att slippa svara på våra frågor.

Men Riksåklagarens verksjurist Robert Waldenström anser att man bara följt regelverket.

– Förhöret gällde en person som är Sveriges medlem i Eurojust och hos Eurojust finns en förordning om att det råder tystnadsplikt för de uppgifter som man får del av under sin tjänstgöring där. Sverige måste följa det regelverket.

Efter fyra månaders förhandlingar avslutade Hovrätten för Västra Sverige på onsdagen rättegången där 13 personer kopplade till gängmiljöer begärt att frikännas från delaktighet i det omskrivna mordet på en 33-årig känd kriminell i Gamlestaden i Göteborg 3 maj 2020.

Fyra av de 13 männen dömdes i somras av tingsrätten till livstids fängelse och en väsentlig del av åklagarnas bevis kom från tusentals meddelanden i den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat.

Fakta. Mordet i Gamlestaden

Mordet på den 33-årige mannen i Gamlestaden i Göteborg skedde vid 17.30-tiden på kvällen 3 maj 2020 då han skulle gå in genom en port upp till systern där familjen samlats för ett födelsedagskalas. Han sköts på nära håll med minst sju skott från två olika vapen.

Polisen har kunnat visa hur en större planering föregick mordet där ett antal bilar under dagen följde 33-åringen genom Göteborg.

Redan ett par timmar efter mordet kunde ett tiotal män gripas, eftersom polisen snabbt förstod vilken krets av personer man skulle söka bland och det visade sig att man hade telefonkontroll på en av männen och kunde se var dennes telefon befann sig.

Fransk polis kunde med en ännu hemlig metod i realtid följa vad som skrevs och flera andra länders polistjänster fick ta del av informationen, bland dem svenska polisens nationella avdelning, Noa.

För en man som fick livstids fängelse för medhjälp till mordet, en 30-åring från Göteborg, var texterna i Encrochat en helt central del av bevisningen, eftersom han vid tiden för dådet i Gamlestaden befann sig i Gambia. ”Det är visat att NN manat på, aktivt understött och lämnat instruktioner till gärningsmännen direkt eller indirekt om hur gärningen skulle utföras”, ansåg tingsrätten.

30-åringen har försvarats av advokaterna Thomas Olsson och Alparslan Tügel och de fick tidigt hovrättens godkännande att hålla vittnesförhör med åklagaren Solveig Wollstad. Hon är sedan två år tillbaka svensk representant i EU:s byrå för straffrättsligt samarbete Eurojust, baserad i Haag i Nederländerna. I den funktionen har Wollstad haft en viktig roll i hur Encrochat-bevisningen skulle hanteras länderna emellan.

I en rad svenska mordutredningar har advokater försökt få domstolarna att avvisa Encrochat som bevisning och anfört att själva insamlingen saknar stöd i lagen, eftersom det i Sverige krävs en konkret brottsmisstanke och domstolsbeslut för så kallad hemlig dataavläsning.

Svensk polis och åklagare har dock hänvisat till den så kallade fria bevisprövningen och Högsta domstolen har så här långt hållit med och avvisat ansökningar om prövningstillstånd.

Den 14 oktober skickade hovrätten en första kallelse till åklagaren Solveig Wollstad om att vittna. Förhöret planerades till den 21 december och beslutet gällde att hon skulle ”närvara personligen”, annars kunde hon dömas att betala ett vite på 4 000 kronor.

Kallelsen följde på en begäran från försvarsadvokaterna som motiverades med vad underrättelsechefen Linda H Staaf vid polisens nationella avdelning Noa skrivit i en PM om Encrochat. Där hade Staaf hänvisat till information från just Wollstad om vad som inom polisen kallades för ”Operation Emma”.

Ur hovrättens kallelse framgick att förhöret skulle handla om ”vilken information som gavs om hur Operation Emma genomfördes, vilka rättsliga överväganden som gjordes för att styrka att ”Operation Emma är olaglig enligt svensk och fransk rätt ”.

– Det Linda H Staaf uppgav var att Frankrike via Eurojust hade krävt ett skriftligt samtycke från behörig myndighet för att få läsa av telefoner i Sverige, och behörig myndighet är domstolen, säger advokat Thomas Olsson.

Hovrätten informerade i det skedet Riksåklagaren om att det skulle ställas frågor till Solveig Wollstad ”om de felkällor som finns vid inhämtning och överföring av Encro-materialet”.

Hovrätten skickade en påminnelse till Wollstad 27 oktober. En månad senare meddelade Riksåklagaren, RÅ, att man inte tillåter vittnesförhöret med hänvisning till den så kallade utrikessekretessen. RÅ informerade också utrikes- och justitiedepartementet.

Försvarsadvokaterna vidhöll sin begäran, medan de åklagare som drivit fallet i Göteborg skrev att de inte ansåg att vittnesmålet var relevant.

Den 14 december skickade hovrätten en Europeisk utredningsorder om att i stället hålla förhöret via videolänk från Nederländerna. 4 januari bekräftade åklagarmyndigheten i Haag att det kunde ske 19 januari. Riksåklagaren i Stockholm informerades samtidigt.

Men i måndags, bara två dagar innan förhöret skulle hållas, återkom åklagarmyndigheten i Haag med besked till hovrätten att Wollstad måste åberopas sin diplomatiska immunitet och inte kan höras som vittne.

Tjänstemannen tillade en beklagan att beskedet kom ”i ett så här sent skede” och att ”vittnet själv inte kan återkalla immuniteten, det kan bara Eurojusts chef”.

Hovrätten gjorde ett försök att få fram ett snabbt beslut från Eurojust, men fick svaret att det inte skulle hinnas med till den utsatta förhörstiden 19 januari.

Advokat Thomas Olsson vidhöll sin begäran om att förhöret skulle ske på plats i Göteborg och skrev att Wollstad ”inte kan åberopa diplomatisk immunitet för att undvika att inställa sig i en svensk domstol för att svara på frågor om vilka kontakter hon, i egenskap av anställd hos åklagarmyndigheten, haft med andra svenska myndigheter”. Utan vittnesmålet kunde inte heller rättegången avslutas, menade Olssons kollega Alparslan Tügel och fick i rättssalen stöd från samtliga övriga åtalades advokater.

Efter överläggningar meddelade hovrättsrådet Eva Lönqvist på tisdagen att förhöret med Wollstad nu skulle avvisas eftersom ”det har gjorts rimliga ansträngningar att ta upp förhöret” och att ”målets avgörande inte bör fördröjas ytterligare”.

I dag säger advokat Thomas Olsson:

– Nu är situationen som den är och eftersom åklagarna inte velat medverka till att reda ut hur inhämtningen av Encrochat gått till får det falla tillbaka på deras talan, och domstolen måste då utgå från att bevisningen inte kan användas och måste bortse från det.

Det resonemanget avfärdas av Linda Wiking, en av de tre åklagarna som drivit mordutredningen i Göteborg.

– Vi har tagit del av den överskottsinformation som funnits enligt de regler som finns. Hur det gick till när man tömde informationen i Frankrike vet vi inte. Frankrike har kommit åt Encro i enlighet med fransk lag och frågan har prövats av fransk domstol.

Wiking menar att ”Encron ska bedömas som all annan bevisning”.

– Fri bevisföring är en viktig princip i Sverige och HD har valt att inte meddela prövningstillstånd vid flera tillfällen nu. Vi kan bara konstatera att Wollstad har immunitet.

Riksåklagaren, RÅ, avvisade att vittnesmålet skulle få ske bland annat efter samråd med justitiedepartementet.

Riksåklagaren anser fortsatt att ett vittnesmål från Solveig Wollstad skulle kunna skada Sveriges relationer till övriga EU-länder. RÅ:s verksjurist Roger Waldenström säger:

– Det riksåklagaren hade att pröva var om det fanns skäl att göra undantag från utrikessekretessen, och RÅ landade då i att ett offentliggörande allvarligt skulle kunna störa Sveriges mellanfolkliga förbindelser.

Kunde inte Solveig Wollstad ändå ha infunnit sig i rättssalen och väl där ha bedömt vilka frågor hon kunde svara på?

– Det som hovrätten säger i sitt beslut är att det kan finnas frågor som man skulle kunna ställa, trots utrikessekretessen. Men RÅ:s uppfattning är att det som de uppgivit att de ville höra Wollstad om råder det utrikessekretess för.

DN sökte på onsdagen Solveig Wollstad som via Eurojust meddelade att hon är upptagen och inte hinner svara.

Rättelse: I en tidigare version av artikeln beskrevs Eurojust som EU:s åklagarmyndighet. Den samverkar visserligen med den svenska åklagarmyndigheten, men är EU:s byrå för straffrättsligt samarbete som hjälper nationella myndigheter med rättslig samordning och samarbete för att bekämpa terrorism och grov organiserad brottslighet som drabbar flera EU-länder.

Fakta. Över tusen fängelseår utdömda

Exakt hur många så kallade fängelseår som dömts ut av svenska domstolar där bevisning från Encrochat varit en del kan ingen säkert säga i dag, nya domar tillkommer löpande. Men i en sammanställning som polisen publicerade för sju månader sedan bedömde enbart polisen i Stockholm att drygt 200 fängelseår dömts ut för försök till mord, grova vapen- och narkotikabrott, penningtvätt och anstiftan till försök till mord.

Enligt en sammanställning som Expressen gjorde i augusti hade 1 094 fängelseår dömts ut i landet som helhet."