Tre dagar före julafton larmades polisen till statsministerns bostad i Nacka – där omhändertogs en papperslös kvinna som var efterlyst och ska avvisas från Sverige. Kvinnan har i en intervju med Expressen berättat att hon var vid Magdalena Anderssons villa för att städa tillsammans med en kollega som av misstag råkat utlösa larmet i huset – vilket fick polisen att rycka ut. Hon berättade också att hon vid ett tidigare tillfälle varit inne i huset och städat.

Säkerhetspolisen – som ansvarar för ministrarnas säkerhet – har inte kunnat förklara vilka kontroller de gjort av städbolaget som Magdalena Andersson anlitat.

Till en början uppgav Säpos kommunikationschef Nina Odermalm Schei att städpersonal i hemmet inte alls omfattas av deras ansvar.

– När det gäller personer som ska utföra arbete hos en skyddsperson är det inte vårt uppdrag att kontrollera det, sa hon.

Ett uttalande som fick skarp kritik och som också Säpo-chefen Charlotte von Essen senare backade ifrån. Istället förtydligade von Essen att statsministerns säkerhet är deras ansvar.

Men vilka kontroller av städbolaget har då Säkerhetspolisen gjort sedan Magdalena Andersson blev finansminister 2014 och klev in i den innersta kärnan av det som kallas centrala statsledningen?

Expressen har gjort en egen granskning av bolaget och dess företrädare och hittat en rad uppgifter som borde fått Säpo att reagera för många år sedan.

2014: Magdalena Andersson blir Sveriges finansminister

Statsministern uppger att hon anlitat samma städbolag sedan 2005 eller 2006. Firman är registrerad i Nacka kommun och ägs enligt handlingar från Bolagsverket av en nu 55-årig man. Hos Skatteverket, Förvaltningsrätten, tingsrätten och kammarrätten fanns det 2014 uppgifter om att bolaget inte betalade sina skatter som de ska och att företaget med all sannolikhet anlitade svart arbetskraft i stor omfattning.

År 2009 hade ägaren dömts till ett års fängelse för grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott i tingsrätten. Anklagelsen var att han använt bluffakturor för städtjänster i ett av sina två bolag som i perioder haft snarlika namn.

Enligt Skatteverkets beräkningar betalade städbolaget 900 000 kronor i svarta löner under 2005 och 700 000 kronor under 2006 – alltså under de år som Magdalena Andersson började använda städbolaget. År 2007 skriver Skatteverket i en offentlig inlaga till Länsrätten (nuvarande Förvaltningsrätten) att det är är uppenbart att bolaget medvetet bedrivit ”en väsentlig del av sin verksamhet svart”.

Städföretagets ägare friades senare i hovrätten för anklagelserna men den rättsliga processen var inte över för det. I ett parallellt mål i kammarrätten försökte företagsägaren överklaga Skatteverkets upptaxering och den straffskatt som han fått. I domen i kammarrätten slogs fast att företaget använt sig av falska fakturor och att han som företagsledare kunnat tillgodogöra sig de beloppen.

Den domen vann laga kraft i april 2011 efter att företagsledaren nekats prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolshandlingar är offentliga och tillgängliga för allmänheten – såväl som för Säkerhetspolisen.

I handlingarna framgår också att ägaren uppgett att han hyrde in städpersonal från en underleverantör efter att ha ha fått ett erbjudande från en kvinna som han påstod hette ”Svetlana” men som han då inte kunde uppge efternamnet på.

Fakturorna för städpersonalen som han påstod att han hyrt in kom från flera olika företag men som alla drevs av en och samma person. En man som av allt döma endast var målvakt för bolagen. Denna man erkände att hans enda verksamhet i bolagen var ”att ställa ut osanna fakturor och att kontant återbetala fakturabeloppen”.

Målvakten dömdes 2009 till tre års fängelse i hovrätten för grova bokföringsbrott, tre fall av medhjälp till grovt bokföringsbrott, tre fall av medhjälp till grovt skattebrott samt vapenbrott. En rad andra företagare dömdes i samma härva för att ha utnyttjad hans tjänster med bluffakturor.

2018: Magdalena Andersson blir på nytt Sveriges finansminister

Den som i samband med valet hösten 2018 hade kontrollerat det bolag som utförde städningen i Magdalena Anderssons hem hade då upptäckt att det på samma adress som städbolaget också fanns en kriminellt belastad man folkbokförd där.

Den kriminelle mannen är nu i 45-årsåldern och hade vid den tidpunkten nio avsnitt i belastningsregistret, bland annat misshandel, narkotikabrott och vapenbrott. Just nu är han under psykiatrisk tvångsvård och i augusti 2020 dömdes han till drygt ett år fängelse för misshandel och grovt olaga hot. Mannen har också varit en del av den våldsamma huliganföreningen Firman Boys, enligt handlingar från Nacka tingsrätt.

I en personutredning som Kriminalvården gjorde 2019, då mannen satt häktad för misshandel, uppgav mannen att han hjälpt företagsägaren med ”diverse göromål under det senaste året”.

Sedan maj 2019 är mannen inte längre folkbokförd på adressen.

Företagsägaren skriver i ett mejl:

”Ja jag hade det tyvärr. Så fort jag fick reda på det så fick den personen flytta ut.”

November 2021: Magdalena Andersson godkänns av riksdagen som ny statsminister

Under inledningen av coronapandemin våren 2020 var Magdalena Andersson i egenskap av finansminister med och lanserade det enskilt största stödpaketet i modern svensk historia. Tiotals och åter tiotals miljarder kronor skulle betalas ut till svenska företag som drabbats av ekonomiska problem på grund av pandemin och alla de restriktioner som infördes.

Redan när stödprogrammet lanserades varnades för stora risker för fusk och att stora belopp skulle komma att försvinna till bedragare.

Hade Magdalena Andersson eller Säkerhetspolisen i november 2021 kontrollerat städbolaget hade de upptäckt att Tillväxtverket – den myndighet som ansvarar för utbetalningar av coronastöd – beslutat att kräva tillbaka nästan 600 000 kronor från städbolaget. En uppgift som också fanns tillgänglig hos förvaltningsrätten från början på november.

Under 2018 och 2019 hade statsministerns städbolag en omsättning på cirka 4,7 miljoner kronor. Men under krisåret 2020 då coronapandemin slog till ökade omsättningen plötsligt till över 6 miljoner kronor och i årsredovisningen presenterades ett rekordresultat på nästan en miljon kronor före skatt.

Samtidigt hade bolaget under året fått över en miljon kronor utbetalt i stöd för korttidspermittering. En förutsättning för att få stöd är att företaget ska ha drabbats av allvarliga ekonomiska svårigheter på grund av pandemin. Efter att ha fastnat i en kontroll gjorde Tillväxtverket en fördjupat granskning av bolaget. I ett offentligt beslut från den 18 oktober 2021 skriver de:

”Tillväxtverket finner att ert intygande om att företaget hade tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter i samband med er andra avstämning den 18 november var oriktiga uppgifter.”

Granskningen visade att omsättningen i november 2020 hade ökat med 67 procent mot föregående år, och i december var omsättningen hela 99 procent högre än jämförelsemånaden.

Tillväxtverket skriver att företaget dessutom uppgett felaktiga löner för flera anställda. De uppgivna lönerna var högre än de verkliga – något som fick Tillväxtverket att dra in hela stödet för de anställda.

”Arbetsgivare är återbetalningsskyldiga för allt preliminärt stöd som har betalats ut för en anställd under en avtalsperiod, om genomsnittlig arbetstids- och löneminskning inte överensstämmer med nivåerna i avtal eller lag.”

Av den miljon som företaget fick utbetald tvingas de nu betala tillbaka 589 251 kronor. Ett beslut som bolaget överklagade till Förvaltningsrätten i början på november.

Expressen har inför publiceringen på nytt sökt Säkerhetspolisen för en kommentar men de har avböjt och uppger att de ”har inget ytterligare att säga i det här ärendet”.

Städföretagets ägare vill inte ställa upp på en intervju och lämnar endast några kortfattade kommentarer per mejl.

Angående Tillväxtverkets beslut att kräva tillbaka coronastödet skriver han:

”Vi har överklagat det pga att vi anser att dom tagit beslutet på felaktiga grunder.”

I övrigt tänker han inte kommentera saken mera, skriver han.