Riksrevisionen ger Trafikverket svidande kritik mot megamyndighetens sätt att förhålla sig till pengarullningen i stora infrastrukturprojekt.

”Trafikverket tar inte de tidiga kostnadskalkylerna på tillräckligt stort allvar, eftersom de inte är speciellt viktiga för Trafikverket. Däremot är de jätteviktiga för de politiska besluten. Det innebär att politikerna fattar beslut på alldeles för osäkra underlag, och sedan omvärderar de inte sina beslut när det kommer mycket mer tillförlitliga underlag”, säger Magnus Landergren, revisor på Riksrevisionen och den som ansvarat för granskningen, till Dagens industri.

Riksrevisionen har satt 142 investeringar under lupp, projekt som ingått i både den nationella planen från 2014 och den från 2018.

På bara fyra år har den kostnaden ökat med i genomsnitt nästan 40 procent, eller 58 miljarder kronor.

Det ska ses i ljuset av att investeringsanslaget under den granskade tidsperioden var 87 miljarder.

Vad är det mest uppseendeväckande resultatet i granskningen?

”Det första är omfattningen, att det är så väldigt många miljarder det har ökat. Det andra är att man inte omvärderar sina beslut, att trots att man har så omfattande kostnadsökningar kan vi inte se ett enda exempel på att man stoppar ett projekt av kostnadsskäl”, säger Magnus Landergren.

Varför tror du att man inte stoppar några projekt över huvud taget?

”Min misstanke är att det uppfattas som ett löfte till en ort, att ’vi ska bygga den här vägen, eller järnvägen’. Det är politiskt kontroversiellt.”

Den politiska prestigen kan illustreras med tre mycket uppmärksammade stora infrastruktursatsningar.

Ostlänken, den 15 mil långa dubbelspåriga järnvägen mellan Järna och Linköping, har skrivits upp med 10 miljarder.

Utbyggnaden av tunnelbanans blå linje i Stockholm har blivit 9 miljarder dyrare.

Som Di kunde avslöja redan innan Trafikverket medgav det har även Förbifart Stockholm sprängt sin budget, med i nuläget 3,3 miljarder.

Totalt har de tre flaggskeppsprojekten fördyrats med 22,3 miljarder kronor från ursprungliga 111 miljarder.

Men som rapporten konstaterar är fördyringar inget som Trafikverket offentliggör. Inte heller beställaren, regeringen, går ut och meddelar hur budgetarna skenar.

Vad ser du för konsekvenser ur ett demokratiperspektiv?

”Både Trafikutskottet och allmänheten vill veta hur mycket kostnaderna har ökat. Det känns som en ganska självklar sak att ha insyn i”, säger Magnus Landergren.

Hur stor del av ansvaret vilar på Trafikverket respektive regeringen?

”Ganska jämnt fördelat. Det är Trafikverket som sitter på datan, så det är de som måste göra jobbet - men de har ju uppenbarligen inte på något sätt blivit uppmanade att göra det.”

Riksrevisionen, som återkommande granskar Trafikverket, har vid flera tillfällen uppmanat myndigheten att samlat dokumentera fördyringarna.

Numera gör Trafikverket visserligen det, men i ett exceldokument som inte fylls på med historisk data utan bara från pågående projekt.

Avsaknaden av helhetsbild dömer Riksrevisionen ut som ”särskilt allvarlig”.

När tror du att man kommer åtminstone ha en samlad bild av de fördyringar som gäller nu?

”Det är väldigt långa tidshorisonter vi talar om, så mer än ett årtionde”, säger Magnus Landergren.