" Blir 2021 året då inflationen gör comeback? Se där en av de vanligaste frågor som snurrar runt i huvudet på finansvärldens hundratusentals förståsigpåare just nu.

Svaret är att inflationen redan är här med besked – och har varit det länge.

1970 publicerade den amerikanske ekonomen Milton Friedman det manifest om aktieägarvärde som kom att dominera näringslivet de efterföljande decennierna. Lika känd är inte en annan av hans skrifter från samma år – om monetär teori. Där skriver han om inflation – ett fenomen som på den tiden var ett stort problem i många länder.

”Inflation är alltid och överallt ett monetärt fenomen i den meningen att det bara kan skapas genom en snabbare ökning av mängden pengar än av ekonomisk produktion”.

Enligt Milton Friedman, och andra så kallade monetarister, kan inflation uppenbara sig i olika skepnader – både som stigande priser på vardagsvaror som mjölk och bensin men även genom att tillgångar som fastigheter och aktier blir dyrare.

Den underliggande logiken är nästan barnsligt enkel. Ju mer betalningsmedel i omlopp i förhållande till ekonomins storlek – desto mindre värd blir varje peng. Priset på varor, tjänster eller tillgångar måste då justeras upp.

Denna idé kom inte att regera i världsekonomin. I stället valde världens centralbanker att fokusera på konsumentpriser när de satte sina räntor. Denna typ av inflation har lyst med sin frånvaro. I Sverige har konsumentprisindex stigit med mindre än 20 procent på femton år eller 1,2 procent per år i genomsnitt.

Den pandemichock som drabbat världsekonomin har fått inflationen att bromsa in rejält – under 2020 steg KPI i Sverige med bara 0,5 procent, i USA med 1,4 procent.

Men desto mer dramatisk har inflationen varit sett med Friedmanska ögon. Enligt Bloombergs index för global penningmängd, som omfattar världens 12 största ekonomier var ökningen under 2020 hela 15.000 miljarder dollar eller knappt 19 procent – den största siffran någonsin under ett enskilt år. Eftersom världsekonomin samtidigt krympte med i storleksordningen 4.000 miljarder dollar blev effekten ännu större. I USA var ökningen 3.900 miljarder dollar eller hela 25 procent, också det ett rekord. Av alla dollar som någonsin producerats såg en femtedel dagens ljus förra året.

Enligt en artikel i Bloomberg kan den snabbt växande mängden pengar vara den enskilt största faktorn bakom varför alla typer av riskfyllda tillgångar ökat i värde samtidigt som ekonomin gått på knäna, ett fenomen som förbryllat många. Det globala aktieindexet MSCI steg med 16 procent 2020 och amerikanska S&P500 med 18 procent.

I Sverige ökade penningmängden med 616 miljarder kronor eller nästan 17 procent under 2020. Stockholmsbörsen klättrade 14 procent och svenska huspriser med 11 procent enligt Valueguard.

Varifrån kommer då all denna nya rikedom? Ända sedan finanskrisen har vi fått höra hur världens centralbanker ”trycker pengar”. Det är rätt missvisande och inte bara för att pengar nuförtiden i allt väsentligt är en digital företeelse.

Förutom att fysiskt producera sedlar och mynt kan Riksbanken skapa vad som kan kallas för centralbankspengar ur tomma intet. Det är så banken finansierat årets stora köp av exempelvis bostadsobligationer. Detta syns i den så kallade ”monetära basen” på fikonspråk, som under 2020 växte med 485 miljarder kronor eller 98 procent. Men det är inte pengar som det går att glida ned på Ica med. De hamnar på bankernas konton i Riksbankens betalningssystem RIX.

Om penningmängden ska växa ute i samhället avgörs av de privata bankerna, framför allt genom att de ger ut nya lån eller omvandlar värdepapper till likvida medel. Under finanskrisen 2008-2009 ökade Riksbanken den monetära basen med flera hundra miljarder kronor. Trots det sjönk penningmängden.

2020 innebär en fortsättning på en trend som pågått länge: att det skapats pengar i betydligt snabbare takt än vad ekonomin växt. I Sverige har BNP ökat med 67 procent mellan 2005 och 2020 men penningmängden med 182 procent. I USA har antalet dollar under samma period blivit 187 procent fler, en tre gånger snabbare tillväxt än för ekonomin i stort.

Över hela världen har inflationen på detta sätt grasserat. Allra mest i Kina som kopierat västvärldens ekonomiska modell.

Det är lätt att se att detta i första hand utlöst kraftigt stigande priser på tillgångar. Kurvorna över penningmängd och börskurser skuggar varandra. Denna tillgångsinflation har förändrat världen i form av snabbt stigande förmögenhetsklyftor och stora sociala förändringar när bostadspriserna skenat. Och eftersom nya pengar skapas genom lån har även skuldsättningen ökat, från 120 procent av BNP globalt 2005 till 365 procent av BNP i slutet av 2020 enligt Institute of International Finance.

Resultatet är en allt mer sårbar världsekonomi. Nu finns en del som talar för att även konsumentpriserna kommer ta fart, eftersom de statliga stödprogrammen i covid-krisen syftat till att stoppa pengar i fickan hos vanligt folk, inte minst i USA. Högre inflation betyder stigande räntor. Med rekordhöga värderingar av obligationer, aktier, bostäder och galet skuldsatta och räntekänsliga stater skulle det komma...tja lite olägligt. För att uttrycka saken försiktigt.

När det tidiga 2000-talets ekonomiska historia en dag skrivs kanske det kommer låta så här: ”människan testade om det gick att bli rik genom att bara göra mer pengar. Det fungerade inte”.