Att leva bakom masken av självbedrägeri döljer ärligheten i känslorna åt båda hållen.

Självbedrägeriet - oviljan att ifrågasätta oss själva - hindrar oss alltmer med tiden från att uppleva våra känslor på en rimlig grund och vi blir alltmer känslomässigt tomma - ihåliga.

Håll upp huvudet och låt inte de accelererande galenskaperna göra dig nedstämd. Det är hela meningen och syftet bakom regin. Det finns mer ljus här och nu inom oss alla, vi vet och förstår mer än vad vi gjorde förut vilket gör att vi kan se mer av vad som är … ljuset av verkligheten som sanning verkar för oss, inte mot oss. Vi har inkarnerats av utvecklingen för denna tid när fel ska göras rätt, och det betyder uppenbarelser – insikter och förståelse, alltså inte minst för och av oss själva som individer. En rad olika sorters revolutioner och en hel del mod behövs därför också. Verklighet som sanning rensar vägen.

Vi kanske kan ta det fullkomligt uppenbara som en ”väckarklocka”, för vad vi egentligen tycker om den nu aktuella samhällsmatrisen och dess inneboende funktion och natur med denna polariserande och repressiva maktstruktur, som får oss att må allt sämre, vilket är, i grund och botten, det psykosociala ramverk som vi tidigare använde för att tro och lita på samt låta oss ledas av som vore det vägen till vår egen välmåga. Och kanske borde vi nu därför också erkänna för oss själva att vi har blivit grundligt bedragna? Om vi verkligen vill ha till stånd en förändring?

Eller vill vi liksom banksystemet försöka att bota problemet med mer av problemet? Tror vi verkligen på allvar att det skulle utgöra en rimlig lösning? Nej, det är nog faktiskt ingen som egentligen tror att någon blir friskare av att bli sjukare. Men vi måste våga säga ifrån oss allt vad som binder oss fast i vårt mönster av tankar och som gör att vi inte kan bli fritt tänkande. Vi kan inte vinna mer av oss själva än vad som vi är beredda att offra.

Hur lämpligt vore det inte om vi faktiskt skulle vakna till och inse att vi själva faktiskt främst är slavar under vår egen dumhet och fruktan för vår egen oförmåga att stå upp själva ensamma som moraliskt självkritiska och karaktärsmässigt högtstående individer? Så när nu Anglozionistimperiet närmar sig sitt absoluta slut, måste vi också börja förstå varför vi har betingats till att reagera som vi gör nu, annars kommer det värderingsmässiga tomrum som uppstår att riskera att fyllas med annat än vi skulle önska.

I tusentals år, genom historien har människor underkuvat varandra genom en metod som bygger på separation, dvs den ”andra” är inte jag eller de mina. Det folk / ras / religion som jag valde att födas in i har funnit en anledning att underkuva … . Och nu, grytan kokar av indelningsgrundade motsättningar, för det bara måste vara de andras fel! Härska genom söndring lever nu sina sista andetag i en verklighet med ett helt förändrat informationsrörlighetsklimat.

Kan vi kanske se att detta kokande är helt enkelt bara en träffande bild av verkligheten, att sjukdomen kanske aldrig har upphört, den har alltid funnits där - på plats inom oss själva… utan istället nu har fördjupats, bytt skepnad och faktiskt utökats med oss själva? Vad kan det bero på? Vi måste vara en del av förändringen - vilket innebära att vi måste alltid förändra oss själva

Kan det bero på att vi inte tänkte efter, före? Kan det vara detta som gjorde att vi inte kunde bryta oss loss från våra bojor?

Att ändra kursen till ett nytt liv är till grunden minst av allt något fysiskt. Det är en process som börjar i känslor och hjärna. När det lägre medvetandet är rationellt övertygat av högre påverkan av en större uppfattad verklighet och potentiella livsvägar, så utvecklas beslut naturligtvis och våra skrov börjar vända. Det tar sjömil för att ett fraktfartyg eller ett kryssningsfartyg ska komma till en helomvändning av sin kurs – kontrakurs – givet hastigheten. Vad är som häpnadsväckande är hur rodret fungerar kring en otroligt liten balanspunkt, det är ungefär som byte av vår personliga vilja – att släppa våra föreställningar, något som bokstavligen skapar ett vakuum som drar det mäktigaste av fartyg till en mer medvetet styrd kurs. En liten förändring i oss själva innebär en förändring av hela världen.