Medan av Clintonsorosentusiaster Hitlerklassade Donald Trump portar presstitutionen på löpande band från att närvara på presskonferenser och medan det finns många människor där ute hela i hela den Anglozionistiska västvärlden som fortfarande kan känna sig övertygade om att Grekland har förtjänat vad de har fått och att utkämpande av krig i fjärran länder, det är det enda sättet att hålla västvärlden med sin Aglozionism säker och givetvis att Putin är det största och elakaste spöket på denna sida om Stalin, om inte rent av värre, SÅ har ändå väldigt många – som dessutom blir allt fler – också kommit att till att börja ifrågasätta den officiella versionen (erna) av händelser som beskrivs i de ägardirektivstyrda opinionsbildningsmedierna. Något som, om någon frågar mig, alltid är bra, även om det inte nödvändigtvis betyder att de slutsatser som dras alltid är helt relevanta i förhållande till verkligheten.

Mycket av det, tror jag, har att göra med den växande känsla av missnöje som kommer på grund av det sätt på vilket ett uppenbart stort antal ämnen hanteras falskt av de stora medierna och den politiska världen. Eftersom något som kan tyckas självklart, vissa ämnen ligger öppna på mycket transparenta sätt som beskrivande av hur finans och geopolitik är sammanflätade. Människor förstår enkelt att bankernas pengar styr den ekonomi som kontrollerar politiken och teatern ser bara barnslig ut.

Om du tar ett steg tillbaka och tittar på saker från ett givet avstånd, så är det hela verkligen för dumt för att vara sant, men oändliga upprepningar av samma linjer, vare sig de är sanna eller inte, har gjort rena sagor accepterade som vore de huggna i sten. Det begränsade är verkligen ansett som större än det obegränsade.

Det är som att sälja tvättmedel. Det är precis så där: säg något tillräckligt ofta och folk börjar tro på det, att ansluta sig till den förmedlade versionen. Fan vad trött jag kan vara mellan varven på Edward Bernays-ligan. Naturligtvis är verkligheten någonting som gör så ont att människor just nu väldigt mycket vill tro på att en saga. Precis som att de verkligen vill tro på att produkt X kommer förvandla dem till skinande glada människor klädda i ultra vita skjortor som skuttar runt på en blomstrande äng. Men det kan vara värre saker som kommer ifråga också.

Någonstans längs den inte längre så skarpa kanten mellan pengar och makt, finns det massor av människor som ägnar hela sitt liv till att utforma olika sätt för att göra upp din kognitiva formatering för dig. Och om du är som de flesta människor, så gillar du det, eftersom det frikänner dig från att behöva tänka själv - du blir en slav under ditt eget självbedrägeri. Men priset som skall betalas, det kommer inte med reklamen, det kommer i efterhand: om du låter andra tänka åt dig, kan du eller dina barn hamna i krig när som helst baserat på någon annans godtyckliga val – som avser att främst gynna sig själv och inte dig.

Det är naturligtvis ingalunda första gången jag tar upp det här temat, men jag ska göra det igen tills det inte längre finns något mer behov av det. Berättelserna vi bombarderas med 24/7 under det ganska lustiga missvisande begreppet ”Nyheter” har upprättats, masserats och för-tuggats för vår smidiga och smärtfria kognitiva matsmältningen och som sådana innehåller de endast små små flingor som beskrivning av näring i förhållande till verkligheten. De är utformade för att få oss att må bra på kort sikt, inte för att förstå världen omkring oss så att vi väljer att påverka våra liv.

Vi har den vilseledning som vi har förtjänat så länge som människan är ofullkomlig. Så kampen mot oss själva är evig.
Detta definierar den ovillkorliga riktning som vi måste gå inom oss själva om vi inte vill gå under, vi måste ta vårt eget ansvar.