Destabilisering - som vi ser öka överallt - är som princip alltid en Anglozionistregisserad kuliss för att åstadkomma en förändring som leder till en av bankhegemonin öppet ökad kontroll av strategiska naturresursflöden, betalningsinfrastruktur och betalningsmedel, enkelt uttryckt införandet av en mer öppen diktatur. Detta både på sikt och i en eller annan form, beroende på samhällsklimat eftersom det är en och samma sönderfallande unipolära hegemoni som vi ser omkring oss.

Armenienupproret kommer alltså att misslyckas lika säkert som att det globala banksystemet är skuldmättat och den unipolära ordningen blir multipolär, vilket leder till att de länder, samhällen och individer som har profiterat - parasiterat - mest på kontrollen över strategiska naturresursflöden, betalningsinfrastruktur och betalningsmedel kommer att vara den stora förlorarna.