Individen & Systemet

2016-01-03

Den värld vi lever i är en storslagen bedräglig illusion. Vi arbetar ständigt själva för att kunna få matas vidare med vad som i princip i allt väsentligt är en regi för ett massivt bedrägeri mot oss själva som människor och individer. Vi måste därför skära oss loss ur det manuskript som leder oss till vår egen kognitiva formatering, som leder till vår ovillkorliga ofärd och undergång. Vi måste som fria tänkande individer och människor utforma vår egen regi för vårt eget individuella tankesätt för att kunna verka tillsammans berikande utan begränsningar – vi måste förstå oss själva emotionellt för att kunna bygga broar av förståelse till och för andra människor. Vi måste utveckla oss själva moralfilosofiskt - förbättra vår emotionella självförståelse.

Varje större system som är på plats i vår omgivning är därför också byggt – regisserat – för rädsla-baserad kognitiv formatering. Utbildnings (indoktrinerings) – systemet, organiserad religion, hälsovård (sjuk – vård), media … osv. Ingen gren som har varit möjlig att påverka och styra med detta syfte är undantagen maktens mycket välvilliga insatser i detta. Precis allt som har varit möjligt att påverka är också påverkat och ingenting sker därvidlag av en slump. Makt är kraft att bryta motstånd och utan motstånd så blir makt som funktion också annars obsolet.
power2dapeaople.jpg
Slå bara på nyheterna – ja jag vet att jag tjatar; men det är i allt bara frågan om rädsla – propaganda, propaganda och propaganda, avsedd att förlama vårt medvetande, att få oss irrationella och möjliga att utsätta för önskade opinionsbildningsskapande effekter. När var det senaste gången du tittade på nyheterna och det fick dig att må bra, eller kanske snarare när du kände att det skapade en eftertanke som gjorde att du utvecklade ditt eget tänkande som process? Ja, vem som helst med en halv hjärna ser nu därför också rakt igenom allt detta mediala moras som rent nonsens förevigat. Det finns bara människor och det finns bara beteenden.

Vi blir hjärntvättade till sakligt obetingade trossystem och manipuleras in i konflikter. Dela och erövra, härska genom söndring, fungerar som en slags sjuklig charm på oss när vi programmerats med rädsla och vi ser andra ”sidan” som ”annorlunda” enbart på grund av dessa kognitivt formaterande – värderingsgrundande – etiketter som vi fortfarande så gärna sätter på allt och alla. Kommunister, Judar, muslimer, kristna, amerikaner, Eskiltuna-bor, vita, svarta, Moderater, socialdemokrater …ismer ismer och ismer osv. Vi söker oss fortfarande i stor utsträckning självmant in i den fålla – gruppering – där vi inbillar oss att vi skall finna och få känna vår så hett åtrådda trygghet – den där som befriar oss ifrån vår rädsla – för oss själva – vad vi egentligen är och som skall låta oss slippa undan att ta tag i vår egen utveckling. Trots att vi kan se det helt uppenbara i att den styrande maktens främsta syfte är och alltid måste förbli att skapa just denna polariserande indelning grundad på rädslan inom oss själva.
evangelical-divide
Det moderna samhällets fundament sägs ju vara den den individuella förståelsen människor emellan, vilket dock därför ingen normalbegåvad varelse av idag kan ens överväga att försöka ta på allvar. Det moderna samhället bryr sig naturligtvis alls inte mycket om den enskilde i annat fall än i eget syfte och för att vidmakthålla det rådande systemet. Makten bygger ju på kontrollen av den allmänna opinionen, varför alltså en kognitiv formateringsmodell har etablerats som i ljuset av verkligheten av idag framstår som så närmast orimlig och absurd att den snart inte ens går att beskriva i termer av något som helst existensberättigande, det mest är baklänges och upp och ner. Nu rasar illusionerna

Riksintresse, allmän ordning, och det gemensamma bästa hålls upp som ideal fast alla kan se att spektaklet faktiskt bara är en ren schimär anförd av en skock egennyttiga marionetter, en skock självhävdande töntar kort sagt. Vi hör visserligen bara läpparnas bekännelse uttryckas till den enskilda människans rättigheters fromma vid allt färre och enstaka tillfällen, eftersom ingen politiker med plånboken närmast hjärtat vill förlora sin trovärdighet, men det är ändå vid dessa tillfällen naturligtvis bara inom ramen för expanderad individuell träldom mot ett eller annat av den bankkontrollerade staten drivet kollektivt mål för en ökad kontroll av människor.

Givetvis, dessa mål presenteras som moraliskt högststående och socialt upprätthållande, det vet vi ju, men det finns en annan liten detalj – ingen kan – och kommer allt mindre att verkligen kunna välja bort att stödja de av staten utvalda målen. Vi måste säga ifrån och ingen annan kommer att göra detta åt oss. Tingens ordning nu är den att systemets repressiva karaktär måste växa för att inte systemet skall kollapsa under sin egen vikt. Gör vi ingenting så händer ingenting. Samhället, i all sin uttryckta välvilja, kommer att ta dina resurser ifrån dig för att stödja de kollektiva målen, för att gynna de allt färre utvalda som kontrollerar systemet, för ”samhället” vare sig man vill det eller inte. Och det alltså målet är att till varje pris stödja – vidmakthålla – det idag styrande banksystemet, där bankernas pengar styr den ekonomi som kontrollerar politiken.
SKRMAV~1
Tråkigt nog, de flesta individer köper detta rakt av och slår in på vägen till deras uppenbart ovillkorliga samhälleliga skuldslaveri eftersom standardprogrammeringen gör ett så bra jobb med att övertyga individer om sin egen oduglighet som människor och individer, eller då alltså avseende emotionell självförståelse. Standardprogrammeringen styr individer bort från sina egna egentliga intressen av att må bra och och leva med sina känslor och kanaliserar dem längs samma sagolikt andefattiga ”livsstilväg” samtidigt som människor pressas att ” vara produktiva medlemmar av samhället ”. Vi dresseras – betingas – emotionellt som Pavlovs hundar men människan är emotionellt större än hundgården och får inte längre plats, samhället upplevs som alltmer känslomässigt enfaldigt. Allt fler upplever nu den själsliga torftigheten som påfrestande. Att prata om vädret, mat eller TV – ättmaskinsprogrammeringen känns alltmer som en ren påfrestning

Bankregeringens utbildningssystem är center i programmeringskedjan och barn har sedan länge avstått försöken till egen emotionell självförståelse till förmån för den pedagogiska blinda fläcken vid progressivt tidigare åldrar över tid. Förskolan utvecklades för att föregå Första klass. Sedan utvecklades Förskolan för att föregå dagis. Nu har vi för – Förskola på plats för att föregå Förskola. Vi antar att de fick slut på kreativa namn vid den här sista varianten. Men barnen ser också därför allt tidigare igenom enfaldigheten i systemet.

Så barnen skyfflas in bankstatliga formaterings skolor där deras kreativitet, kritiskt tänkande förmåga, och sunda förnuft systematiskt förstörs och smulas sönder. Barnen lär sig att utan frågor lyda sina överordnade i alla tider och för att be om tillåtelse att gå på den allmänna toaletten. Barnen lär sig uppleva känslor betingat av referensramar av en nu uppenbart helt sällsamt förvriden karaktär, vars grunder alltså nu därför också blir alltmer uppenbart tvivelaktiga i takt med att de psykosociala ofärden breder ut sig i samhället. Till råga på allt, barnen blir verkligen skedmatade med felaktig historia och de får naturligtvis lära sig att regeringen är en rättfärdig institution som alltid, alltid och alltid strävar efter att göra deras liv bättre. Den växande förtroendekrisen för systemet är verkligen av monumental omfattning. Systemet lärare är nog, skall jag säga till deras försvar, mestadels anständigt folk, märk väl; de förstår egentligen bara inte vad regeringen egentligen är eller ägnar sig åt heller. De har kort sagt ingen aning om att pengar styr politiken.
BzWcAL-IUAAMYAO
Det finns emellertid ingen anledning att dras med i vansinnet, uppenbarligen eftersom allt detta nu krackelerar. Som medveten, när du är medvetet förankrad i verkligheten och strävar efter att alltid förstå dig själv och dina känslors grunder bättre, är allt egentligen ytterst bra, allt kommer ju att bli bättre, även om det kanske måste bli lite sämre först. Så därför blir det mellan varven lite förbryllande med malströmmen av vansinne, att fler av lämlarna inte snabbt vill lämna tåget trots att de uppenbarligen ser stupet, lite som vore det så att illusionernas haveri ett uppenbart slut på världen som vi känner till och uppfattar den och då vill vi inte leva?

Det allmänna klimatet för mänskligheten är för närvarande kanske oroande i bemärkelsen att många inte ser vad som kommer och vad som måste vara utgöra lösningen – primärt att vi måste förändra vårt eget sätt att tänka och hur vi ser och betraktar vår omgivning och våra medmänniskor. För att hålla en relativt rationell synvinkel, alltså i möjligaste mån ovanifrån, är uppenbarligen inte alltid så lätt för alla just nu, oavsett läggning. Vi är mitt uppe i skift efter skift som förändrar synpunkter och perspektiv av alla de slag, och inom loppet av nanosekund i en dator. De stora medierna är verkligen fortfarande ett verkligt lastfordon för att transportera den opinionsbildningsmässiga lasten till detta rådande alltmer instabila och skiftande opinionsbildningsmässiga landskap, men det finns som bekant numera mycket mer än vad som möter ögat på presstitutionens horisont, från fler många källor.

1917227_10206946720641321_2110471859047352315_n.jpg

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Engström.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram