Vi kommer aldrig att bli fullt medvetna om allt och det gäller även avseende oss själva. Så vi kommer alltid att försöka göra andra mer medvetna. Så vi kommer också att fortsätta att klandra andra fast den ende som någon kan påverka är sig själv. Men för att någonting skall bli bättre måste naturligtvis någon förändra någonting.

Men Egot är inte bara dåligt, det är helt enkelt bara omedvetande - medvetslöst oförstående. Så det måste kontrolleras av oss själva för att inte blir dominerande. De kognitivt formaterande landskapsarkitekterna har nu därför bråda dagar för att hålla våra Egon under fortsatt kontroll. Ego är den allra djupaste drömmen av medvetandet och den lägsta närvaron i nuet där känslor kan upplevas, vi kommer aldrig få bort det helt, bli fullkomliga, så vi måste alltid leva tillsammans med Egot i en eller annan omfattning, så vi måste lära oss att kontrollera egot för att inte egot skall kontrollera oss. Om en individ har möjlighet att lägga märke till detta och analysera funktionerna hos Egot, kommer han eller hon att kunna övervinna detta hinder mot vidare omformatering och utveckla sig själv som människa.

I sådana fall, kommer alltså den person som har letat efter en mer fullständig uppfattning om Egot och dess innebörd också att inse att Egot egentligen alltid har funnits där, men att funktionerna i Ego -identifikation med föremål och tankar, har drivits på i bakgrunden och gömt egot bakom upplevda känslor i nuet. Vi såg inte skogen för bara träd, vi blev känslostyrda. Så ett av sätten att överskrida Egots befogenheter är därför att inte reagera "helhjärtat" - att alltså inte rusa med känslorna, att försöka att bromsa - reaktionerna på det ständigt föränderliga kaleidoskopet av tankar och ytliga känslor och istället koncentrera sig på medvetet medvetande i bakgrunden istället.

I de flesta människor, är termen "medvetande" identifierad i sig själv med ett socialt kognitivt formaterat Ego. Hos ett antal personer har denna identifikation blivit så kraftfull att de är närmast helt omedvetna om att deras liv styrs helt av ett socialt betingat(kognitivt formaterat) sinnelag - sinne. Det är idag dessutom så illa att det är som att den allmänna och ytliga socialt kognitivt formaterade känslokartan inte längre står ens i indirekt kontakt med våra djupare och underliggande naturliga känslor, detta genom att Egot har uppmuntrats och låtits dominera. Det mesta är nu därför gravt förvridet, från det lilla till det stora.

De som har möjlighet att gå djupare ner än till den platta identifieringen med sinnet, inser givetvis att detta tillstånd av att vara så starkt socialt kognitivt betingad, även ger möjlighet att lämna denna sociala konditionering bakom sig. Att utveckla sig själv som individ och människa och detta genom att kontinuerligt släppa taget om sina föreställningar för att kunna gå vidare. En sådan person kommer inte identifiera sig med med det kognitivt formaterade sinnet - känsloreflexionen - speglingen - projiceringen, utan i allt högre grad med det medvetna Medvetandet (vad som bevittnar rationell närvaro i nuet - nuvaro). Närvaro - medveten medvetenhet kommer därför kontrollera sinnet i allt större utsträckning och det kommer att manifesteras genom att det lugnar sinnet.

Egot är ansvarigt för integriteten av personligheten, detta för att vi inte skall bara ge upp helt inför vår egen ofullkomlighet, detta för vårt driv framåt såväl som för vårt inre välbefinnande. Detta är ingen liten uppgift för Egot och det är inget litet steg att ta för människor från att vara kollektivistiskt materialistiskt orienterade till att bli intellektuellt emotionellt orienterade. Vi måste därför försöka se oss själva ur ett vidare perspektiv och i större sammanhang med början i oss själva.