Helvetet är verkligt, tack vare dem som har betingat oss till att tro på det. Det är verkligt - ända ner till den svavelhaltiga gasen, eldfängda temperaturer och de vassa treuddiga gafflarna. Evig fördömelse, tortyr och lidande, det finns allt där enligt våra förväntningar. Hemska tjut och plågade skrik är vanliga biljettpris till denna gudlösa, tillvaro av makaber rök, svavel och aska. Det är verkligt. Det är verklig därför att vi säger att det är verkligt. Det är sanning eftersom miljontals människor tror att det är så. Det är sanning, eftersom det har varit manifesterats genom ett kollektivt medvetande, som spänner över otaliga generationer. Det är sanning därför att massorna har accepterat rädsla och plåga som motivator för deras liv. Det är sanning, eftersom människor har velat att det skulle vara så. Så det blir lika sant för mig eftersom det är sant för dig som en del av allt. Men vem skulle önska sig en sådan tillvaro?

I huvudsak, varje religion åtminstone anspelar på denna den onda underjorden. Vissa har sitt centrum fokuserat på den. Andra dyrkar den. varför är det så? Det är ett verktyg, ett verktyg för makt, ett verktyg för att styra och kontrollera människor genom att påstå sig erbjuda själslig vägledning bort från rädslan.

Samhället ingjuter dessa skrämmande tankar, så att vi skall vara en smula lite lättare att hantera. Rädsla är en av våra största svagheter och den är mycket lätt att exploatera. För de som inte har tillbringat någon tid på den ökända öde ön, eller som någon kallade det - i sällskap av den svarta hunden - så kommer de sannolikt att acceptera vad de har överlämnats till att tro på. Så de tar det "goda" med det onda och hoppar in i religionen - även om den numera har bytt namn till det moderna och upplysta samhället byggt på skuld och en rädsla för att förlora sin materiella status.

Ingen vill känna sig vilsen och ensam, vi söker därför stödet - ledning - utanför oss själva, så vi brukar anta våra föräldrars tro och sedan gå vidare därifrån.

Vi rekryteras till ett system som föder vår rädsla men bygger på vår lojalitet - till systemet. Vi ger tillbaka i form av samarbete och bidrag. När allt det viktiga är att vara en god, gudfruktig insorterad vara och att betala våra skulder när detta efterfrågas. Bara det, fundera över ordet gud - fruktig, alltså fruktan...

Men varför måste vi "frukta" Gud om Gud är allt? Det är inte den relationen jag känner till, eller ser som rimlig. Och att några extra pengar i fickan - på kortet - kanske anonymt kan köpa någon människa lycka på en till synes upptagen restaurang. Sådana bekräftelsebetingade handlingar kan inte ge mig mycket lycka. Ledsen kyrka - men det är min egen glädje att uppleva mina känslor baserade på min egen förmåga till självförståelse, och jag vet exakt vart pengarna går.