Att till en given förutsättning förvänta annat utfall av samma beteende.

2014-03-06

noaks ark

Det är uppenbart inte sällan nervpåfrestande att leva i det historiska ögonblicket av en episk kulturell vändpunkt, särskilt när den stora stönande skräppråmen till industriell civilisation inte vänder sig snabbt nog, när du vet så väl att den måste och man står kvar där på samma plats och känner sig naken och skäms med sin mörka världsbild, sina noggranna förberedelser för en svår framtid och sina hånfulla eller fnissande släktingar som påminner varje dag om vilken konspirationsdåre man är som oroar sig för de samverkande tendenserna av händelser.

Härda ut. Det finns värre saker i livet än att inte vara exakt rätt i tid på schemat, timing är inte allt denna gång, tålamod är däremot allt.

Två enkla ord som förklarar varför mer robusta tecken på en ekonomisk kollaps har uteblivit sedan 2008: tröghet och bedrägeri .

Aldrig i mänsklighetens historia har det funnits en sådan matrix av komplexa system, så stora, täta, tunga och kraftfulla för att driva det dagliga livet (och inte heller en större befolkning som bedriver systemet). Så mycket samtida betingelser i rörelse tar ett tag att sakta ner, trögheten i systemet är betydande. Den förkroppsligade energin har hållit nog av systemet igång för att ge ett intryck av evig kontinuitet. Till exempel, fortfarande sänder jordbruks bizniz fortfarande sin GMO - majs och tankfartyg av majssirap till Monsantos snack-livsmedelsfabriker, och köpladornas lastbilar förmedlar fortfarande troget pallar med Cheetos, Fritos, Funyons och Tostitos från Monsantos lastkaj till bigpack gångarna av härlighet.

Motorvägar surrar fortfarande med trafik även om bensinen är dyr, oljan ligger på runt 100 dollar per fat. Lamporna lyser. Den eviga mello och sportbedövningen av kabel-TV fortsätter obarmhärtigt i bakgrunden av livet. Allt detta skapar tröghet. Detta ger det ytliga intrycket av att det gamla normala rullar på. Saker rullar på tills de inte kan, men det rullar också likafullt dit som det lutar.

Bedrägeriet är närvarande i missbruk och förvrängning av officiell statistik som används som mått på regeringens politik, i den genomgripande redovisningen genom lagvrängning av samma regering och dess finanspolitiska kontakter - herrar, liksom i våra ledande finansiella institutioner och företag, inklusive bedrägerikontroll[FI, EBM] inom bank, riggning av räntor, inteckningar och hypoteksbedrägerier, front-running, naked shorts, över – om – re –inteckningar av säkerheter, penningtvätt, pump och dump, ändlösa innovationer av bedrägerier, och viktigast av allt, ett grundläggande prissättningsfel av kostnaden för pengar, vilken reflekteras genom allt annat, alldeles särskilt fastigheter, aktier och obligationer. Allt beroende på det rådande enskilt kontrollerade kreditbaserade system som råder inom regleringsbanken, där bankernas pengar styr den ekonomi som kontrollerar politiken. Till nytta för de som kontrollerar detta system och till men för allt och alla andra.

Utöver detta, finns ett allt djupare mörker skapat av Skuggan av det som kallas skuggbanker, en dold värld av hemligheter och intriger, inom vilken endast ett fåtal har förmånen att veta om vad som händer, och där du dessutom kan vara säker på att de bara känner till sin egen ände av handeln - medan enorma summor av allt mer abstrakta "pengar" skvalpar genom derivatavloppet på väg till glömska i havet av misslyckade förtroenden….och havererade betalningssystem för handel med varor och tjänster – arbetsdelning.

Så, må inte dåligt av att denna kolossala struktur av dårskap, som fortfarande står upp, i sin tro på att det bländande ljuset av Guds dom så småningom kommer att lysa ända till det vattniga djup dit misslyckat förtroende har sjunkit. Förr eller senare så kommer förhållandet mellan verklighet och sanning återgå till en kalkyl av vad som faktiskt händer.

Under tiden, de stora frågorna är värda att reflektera över: Hur är formen på framtiden? Hur kan vi förhålla oss i det och på väg till den och hur ska vi tänka och känna ifråga om allt det där? Det är mycket troligt att resan till dit vi ska kommer att vara tuffare än den verkliga destinationen, när vi kommer dit. Det finns en rejäl och alltmer växande samsyn utanför de traditionella finansiella medierna och snårigheten av de akademiska modeller som vi har använt för att förstå att ekonomin ser mer och mer trasig ut för varje månad och detta kommer säkerligen att öka svårigheten med att bygga våra egna mentala modeller för hur vardagen för de kommande åren kommer att fungera, alltså inte minst eftersom syftet med det mesta som vi har lärt oss har varit att vi inte skall förstå hur allting egentligen fungerar.

Några av kommentatorerna i bloggosfären och på andra håll vill därför skylla allt på kapitalismen och andra allt på kommunismen. Kapitalismen är en fantommotståndare precis som kommunismen. De är inte ekonomiska system. De är inte ideologier, egentligen, eller inte ens rationellt betingade trossystem. Om orden betyder något, beskriver dessa beteenden möjligen olika sätt att fördela ett ackumulerat överskott av rikedom i samförstånd med de kända fysiska lagarna - förflyttning av energi genom tid och rum - och de val vi gör organisera samhället i relation till det. Problemet är att fördelningsmekanismen i pengarna ligger som grund och inte tar hänsyn till det efterkommande beteendet. Räntan uttrycker kostnaden för pengar över tiden och de risker som är förknippade med att låna ut den. Förresten, räntorna fungerar alltså på samma sätt i alla politiska system, trots försök i vissa samhällen att ge sken av att vilja kriminalisera den.

Under högvattnet av den industriella expansionen, då fossila bränslen var utvinningsmässigt”billiga” och vi [….] hade samlat det största rikedomsöverskottet någonsin i historien, så gjorde mänskligheten en del andra mycket dåliga val, fördelningen, detta var möjligen en engångs bonanza. Vi kämpade oss igenom två världskrig och massor av slösaktiga [fördelande] mindre sådana. Ryssland och dess imitatörer försökte kollektivisera rikedom genom gangsterregeringen och lyckades utarma alla utom gangsters. Amerika byggde förorter och Las Vegas och gjorde samma sak. The winner took it all.

En sak som inte "modern" kultur gjorde var planera för en framtid då orgien i fossila bränslen och den teknisk-industriella festen kunde varva ner, vilket är precis fallet nu. Den organiska ekonomiska tillväxten kan inte längre försörja den aggregerade räntekostnadstillväxten. Så i stället valde vi dårskapen i att korsa våra fingrar och hoppas att några namnlösa kopplingar till den geniala guidningen av innovatörer skulle mildra problemen med resursbrist och befolkningsökning precis i tid. Ingen adresserade att problemen låg i andra änden av linjalen. Ingen ifrågasatte det rimliga i att systemets inneboende natur medförde en alltmer orimlig fördelning till förmån för de redan välbesuttna giriga människor som kontrollerade systemen bakom kulisser av antingen politisk eller merkantil form.

Så länge som det finns mänskliga samhällen som är beroende av arbetsdelning så kommer det att finnas saker att utbyta, vilket skapar en nödvändighet av att ha en kvalitet som vi kallar "pengar" och så länge som det är fallet, kommer vissa individer vilja har mer av det än andra, och de kommer att försöka låna ut en del av sina överskott till andra genom villkor.

Vad som spricker upp först är komplexiteten och abstraktionen av vår nuvarande penningverksamhet, ibland löst kallad finansiell ekonomi. Om vi ska skylla på något för våra problem med pengar, så skyller vi våra halvdana försök att mildra misslyckandet av den techno - industriella kavalkadens framsteg [organisk ekonomisk tillväxt] genom att utfärda ett tillsatsöverskott – tillväxten - av rikedom i form av skuld - det vill säga, löften om att punga ut överhypotetiskt inte – ännu - ackumulerad rikedom [framtida ännu inte utfört arbete] någon gång i framtiden. Det finns alltför många löften nu, och alltför få möjliga trovärdiga givare av löften och dåliga utsikter för generering av volymerna av rikedom som vi gjorde under den senaste tiden.

Den dolda (eller ignorerade) verkligheten i detta dilemma uttrycker sig oundvikligen i den degenererade kulturen av i dag. Vi gör därför alltmer för att undvika att konfronteras med verkligheten, denna freak show av pornifierad brottslig girighet som samhället har blivit utgör det slutliga symptomet på den förestående kulturella omvälvningen. Detta visar hur demoraliserande vår närhistoria har varit, alltså att den kollektiva nationella uppmärksamheten fokuseras på sådana vulgära dumheter som Mello, eller kändis porno romantik, gärningar av kungadynastin och de festande dårarna på Stureplan. Med redan långa steg sedan tiden då Olof Palme blev skjuten i ryggen, har vi accelererande blivit ett land där allt är tillåtet och ingenting ifrågasätts. Den politiska skulden för detta kan fördelas lika mellan progressiva (t.ex. uppfinnarna av politisk korrekthet) och den "fria marknadens" konservativa (t.ex., är pengar yttrandefrihet ). Slutsatsen: vissa saker spelar en avgörande roll, till exempel om den mänskliga rasen kan fortsätta att vara civiliserad på något sätt när den mekaniska tekniska - industriella orgien lider mot sitt slut.

coming up

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Engström.
Carl på social media

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram