Som av en slump så tycks ingenting ha blivit bättre någonstans inom det enskilt kontrollerade kreditbaserade systemet inom BIS och IMF, inatt heller...

Men de häpnadsväckande hycklarna i elfenbenstornen spar nu därför heller ingen möda med opinionsbildningen i morgontidningarna för att försöka ljuga människor fulla med varmluft - trollbinda - med sina finansiella besvärjelser. De har nu kommit till den rena politiska trovärdighetsnivå, där man vet att de talar sanning när de har munnen stängd och det börjar lukta illa i rummet.

Nu kommer intensiteten i allt att öka, men har du själv verkligen noterat detta och vad har du då gjort för att påtala detta för andra? Ofta kanske inte så mycket, du kanske har fullt upp med livspusslet? Trösta dig med att du snart kommer tvingas till att förändra ditt beteende.

Har du varit uppmärksam på vad som har hänt i Argentina, Venezuela, Brasilien, Ukraina, Turkiet och Kina? Om du är som de flesta svenskar, så har du inte varit uppmärksam och du har inte noterat detta. De flesta svenskar verkar inte heller riktigt bry sig för mycket om vad som händer i resten av världen, men tro mig, alla borde vara mycket mycket engagerade, för detsamma kommer att komma hit. Och då blir livspusselfrågorna av en helt annan natur, det man inte gör idag får man göra imorgon.

I större städer över hela världen just nu, det finns plundring, våld, brist på grundläggande förnödenheter och det hetsas mot bankerna. Ja, naturligtvis bortsett från mot politiker. Vi är inte på nivån av "global kris" ännu, men saker och ting blir värre för varje dag. Det kommer.

Ett tag, i typ en evighet eller så, har jag känt att senast 2014 skulle visa sig bli en stor "vändpunkt" för den globala ekonomin, och så här långt så är det ju precis vad det har visat sig vara. Jag har liksom blivit lite förvånad över varje ny dag som de har lyckats hålla denna tramsiga kuliss upprätt utan att människor ser vad som pågår egentligen.

Mot bakgrund av detta, så känns det nu ibland nästan lite konstigt att det ändå finns någon någon där ute som fortfarande är villig att hävda att "allt kommer att bli bra" för den globala ekonomin i detta system igen? När precis allting ser ut som det gör?

Tråkigt nog, de flesta svenskar är inte ens medvetna om de flesta av dessa saker.

Över hela landet i dag, är det nyhetsrubriker om nya saker utan betydelse. De traditionella medierna är helt besatt av kändisskandaler, och så är också en mycket stor andel av den svenska befolkningen. Självföraktets utbredning är smått förfärande att se.

En stor ekonomisk storm närmar sig snabbt, och de flesta människor verkar inte ens märka de orosmoln som samlas vid horisonten.

I slutändan kanske vi får vad vi förtjänar som en nation.

Det kan kanske förefalla vara helt rationellt att agera som om kejsaren är klädd i en vacker uppsättning kläder. Faktum är nu att när du är fångad i en gemensam kunskapsbas, så kommer andra att titta snett på dig om du agerar offentligt i enlighet med de bevissom dina egna ögon tillhandahåller, i stället för de bevis som är skapade för att publiken ska titta på publiken.

Men du måste faktiskt inse att det är vad du gör. Det är oerhört viktigt för att undvika att internalisera ditt beteende, att falla in i vad Kant kallade en "dogmatisk slummer", tro på ditt eget hjärta och känslor av alla hjärtan, alltså dina egna känslor och intryck, till skillnad från alla som tror på att kejsaren ser verkligen fantastisk ut och inte alls är naken. Tragedin i 1984 är inte att Big Brother styr Oceanien, utan tragedin är att till slut, så älskar Winston Big Brother och ger sig över till kollektiv solipsism och ger upp sin egen själ och sina egna känslor.

Något helt annat, men kanske någonting mer än en liten detalj måste det väl ändå anses vara för en individ att förlora sin fria vilja, varför är det då så oändligt viktigt att undvika att bli en udda person? Varför är det en så dålig idé när alla samtidigt likafullt skriker alltmer högljutt efter yttre bekräftelse? Tomheten inuti människor växer alltmer eftersom de likt Winston i allt större omfattning har givit upp utvecklingen av sin egen själ genom självbetraktelse.

Eftersom tango är en oförutsägbar dans och det krävs två för att dansa den är inte det bästa draget i något spel med människor inblandade, förutbestämt eller ens under någons fulla kontroll. Det bästa draget beror alltså inte alltid bara på självkännedom.

Det råd som Sokrates gav för nästan 3000 år sedan är fortfarande det smartaste, det djupaste som någon någonsin har sagt, men titta också på de andra människorna, den känslighet som alla sociala djur besitter för att leta efter och plocka upp de minimala förändringar i de signaler som våra kamrater i kupan släpper ifrån sig. Vi måste visserligen gå ensamma, men vi måste också gå tillsammans eftersom vi bara kan känna våra egna känslor som individer och döda ting egentligen inte kan skapa känslor. Glädjen i en vacker kropp har sina uppenbara begränsningar för den som är ensam kvar på en planet.

I det ögonblick du hänger dig själv över till tankarna hos opinionsbildningen i världen, som skapar vad som numer är alltmer allmänt känt, i det ögonblick som du abdikerar dina kanske ivrigt utvecklade mänskliga förmågor av självkännedom och annan utvärdering ... det är i det ögonblick som du utsätter dig för mest risk då är du som mest sårbar. Eftersom spelet kommer att förändras medan du fattar ditt beslut i en given tidpunkt med givna förutsättningar.

Även om de yttre förutsättningarna i världen i dag är exakt samma som de yttre förutsättningarna i världen igår, så kommer en förändring i de inre förhållandena i de andra spel-spelarna, oavsett om det är en bidrottning som Draghi eller en uppsättning av arbetstagare bin som - vi andra - oss själva, så är detta någonting som kan förändra vad som är ditt bästa drag. Så du får inte sluta att försöka att själv tänka och känna efter.

Detta är insikten om vad spelteori ger, en insikt som ekonometri (som bara tittar på yttre förhållanden) inte kan ge - hur social dynamik och gruppens interaktionseffekter skapar marknadsbeteenden. Det är på detta plan som makten spelar med sina opinionsbildningsinsatser

Det är inte främst nyheten i sig själv, vilket är vad ekonomiperspektivet skulle säga, utan hur nyheter får effekter i trosstrukturer som ingår i spelet och detta planeras noga flera steg i förväg.

Det är inte bara informationen i det kort som är behandlat (nyheter) som är det viktigaste, utan hur det kortet passar i förhållande till handen som din poker motståndare representerar. Ett ess i spader är möjligen goda nyheter för din motståndare i det abstrakta, men det kan likaväl vara fruktansvärda nyheter om han sparar för en färg i hjärter. Spelteori handlar om att spela spelaren, inte korten.

Detta är inte en ersättning för att förstå grunderna och matten för att dra det ena kortet eller det andra, men det är helt säkert en viktig kompletterande kompetens. Om du vill vinna din egen själ och förstå dig själv.