Det är bättre att sprida upplysning än att förbanna mörkret.

Tja, så om du trodde att du nu hade sett allt ifråga om galenskap och absurditet som skulle kunna kunna komma ur det finansiella systemet, så är du definitivt fångad på fel plats med foten i detta nu. Och det finns ingen tvekan om att mycket mer av detta kommer att avslöjas när vi nu går vidare tillsammans.

Är världen alltmer galen eller är det bara vår fantasi? Är det kanske på så vis att det är ett galet system som blir alltmer uppdagat i ljuset av verkligheten?

Jag är ändå förvånad över att så många människor är så omedvetna om vad som egentligen händer i den politiska, ekonomiska och finansiella världen. Om människor var medvetna, så skulle de vara chockade. Och om människor hade någon moralfilosofi och kunskap om ekonomisk historia, så skulle de förmodligen vara bestörta.

Vad människor kommer bli när de väl inser att bankerna gör människors "egna" skulder till bankerna till de pengar som bankerna sedan lånar ut, det blir inte helt ointressant att beskåda.

Men kanske många människor avsiktligt håller sig i mörkret för sin egen mentala hälsas skull, för att undvika att drabbas av en överväldigande inre dissonans. Jag hör "Jag vill inte veta" och en hel del "Jag orkar inte". Men som Ayn Rand sa, "Du kan ignorera verkligheten, men du kan inte bortse från konsekvenserna av att ignorera verkligheten."

Allt sedan det sista kvartalet 2008 och dess efterföljande "hänsynslösa" valutakrigföring mellan "länder" inom samma kreditbaserade skuldunion - samma banker som alltså har parasiterat på de viktigaste globala ekonomierna, sedan dess så har denna konkurrens egentligen hittills varit mer eller mindre icke-antagonistisk och regisserad av bankerna, men nu kommer denna konkurrens snart bli mera antagonistisk på grund av inneboende ekonomiska skillnader emellan ekonomierna som är oförenliga. Konkurrensen hårdnar då mellan de banker som till grunden är beroende av sitt globala oligopol. Någons pengar är nämligen alltid någons skuld till en kostnad av ränta, en funktion av tid.

Konsekvenserna för den globala ekonomin kommer att vara förödande för vanligt folk, massarbetslöshet och social oro kan nu faktiskt garanteras komma i ökande omfattning när betalningssystemen havererar.

De politiska beslutsfattarna i alla dessa länder som står inför en kollaps av det internationella finansiella systemet, de har utifrån detta, i de fall där de alltså har nåtts av denna insikt, så har de dragit den mindre briljanta slutsatsen att lösningen dels är den enda lösningen och att lösningen är att tillföra ökade mängder av problemet - skulder - (dvs. massiva likviditetstillskott) för att exempelvis rädda "systemkritiska" banker och fylla på deras deprimerade balansräkningar med likviditet - alltså mer skulder.

Genom historien har människan försökt göra sitt bästa för att undvika att bli lurade av monetär inflation. Det mest framgångsrika sättet att göra detta har historiskt varit genom att hålla tillgångar bundna i guld och fastigheter.

Således, hörs ofta ropen om att det enda sättet som vi kan komma tillbaka till en mer stabil värld av penningvärde, är genom att gå tillbaka till någon form av en guldbaserad valuta.

Men är det verkligen sant i den digitala tidsåldern? Ärligt talat, nej och av flera skäl dessutom. Först av dessa skäl och det är överlägset den enskilt viktigaste faktorn som vi alla måste förstå: Att ha en guld eller silverbaserad valuta hindrar inte ekonomiska depressioner. Den som kontrollerar den cirkulerande penningmängden kommer då fortfarande att kontrollera den ekonomiska aktiviteten genom att styra tillgången på pengar i cirkulation.

Vi hade en ganska rejäl koppling före 1930-talet och guld var då verkligen knutet till vår valuta. Men ännu viktigare är att begreppet pengar är någonting som samhället behöver i överflöd och saknar rikligt. Pengar skall vara ett medel för handel med varor och tjänster - arbetsdelning, pengar skall inte i sig själv utgöra någon form av vara med onödiga inneboende funktioner för samhället. Pengar skall inte vara någonting som genom sin inneboende funktion parasiterar på allt annat och som skapar en kanalisering av tillgångar till de som kontrollerar pengarnas funktion.

Begreppet pengar behöver ärlighet. Moral. Sanning. Utan dessa begrepp till grund för begreppet pengar så kommer valutan förvrängas oavsett vad det är som den förmodas ha sin värdemässiga fot stående på.

Det hela kokar ner till att människor antingen skall ha ett samhälle eller att människor skall motverka varandra i inbördes konkurrens.

Sedan 2008 har allt färre, allt större och allt mer kraftfulla finansiella och juridiska institutioner kommit till stånd, dessa besitter en enorm makt och kontroll över politiska organ och hela befolkningar i ljuset av den alltmer exponerade verkligheten.

Dessa organ understöds av ett upprätthållande juridiskt system i varje nation. Vi har både anonyma och synonyma ägare till ett enormt kraftfullt banksyndikat med en icke transparent redovisning. Dessa ägare åberopar alltmer därför laglig immunitet mot varje form av revision och insyn. De har alltså dessvärre också beviljats denna immunitet av de politiskt valda innehavarna av folkens mandat. Den juridiska korruptionens utbredning är snart lika uppenbar som den finansekonomiska rötan är uppenbar för den allt bredare allmänna medvetenheten.

Det torde nu vara helt tvunget att befria dessa individer och deras organisationer ifrån sina vidlyftiga möjligheter att plundra jorden och exploatera dess invånare, genom att reformera det valutafinansiella systemet.

Om världens tillgångar definieras som det uppmätta marknadsvärdet på alla valutor som finns (skulden) så kan detta ses som en ballong med varmluft, denna ballong sprack under 2008. Och detta är bara en faktiskt omständighet i sak, eftersom den beskrivande valutamängden inte på något rimligt sätt kunde förhålla sig till priset på de tillgångar i världen som valutamängden skulle mäta värdet på.

När ballongen sprack (och pengarnas värde uppenbarligen försvann i form av kollapsande priser på olika tillgångar), så skapades mer pengar (skuld) i ett försök att återfylla - reflatera - ballongen, men den totala ballongens storlek gick inte att fylla ut, det var ett växande hål i ballongen. Alltså de beskrivna värdena var mycket mindre relativt tillgångarna och än viktigare så var själva sammansättningen av ballongen förändrad, luften rörde sig mot hålet.

Krisens åtgärder har därför skapat en ökande rikedomsöverföring ifrån (inte too big to fail som förlorat pengar) till (too big to fail som fick pengar). Pengarna började att uppenbart röra sig från den organiska ekonomin till de finansiella tillgångarna. Miljarder i förluster socialiserades, medan vinsten alltjämt och i ökande utsträckning har förblivit privatiserad.

Räddningskapitalet blev sedan direkt avskummat av den översta delen av de individer som orsakat krisen med den förskönande omskrivningen "bonus" uttryckt av deras mediala presstituerade.

Så sedan 2008, har centralbankerna inte löst några som helst några problem för samhället, inte i något som helst annat avseende än för deras egna globala nätverk av centralbanker, aktieägare, deras dotterbolag som i princip har genomfört en gigantisk global rikedoms överföring ifrån alla andra och till sig själva. Det är mycket anmärkningsvärt att så stora delar av jordens befolkningar stillatigande accepterar denna så uppenbart ökade skuldsättning.

Denna ballong återuppblåsning var helt finansierad av digitala skuldkonfettipengar i form av en garanti av en massa länder för att kunna beskatta människors framtida arbetskraft.

Så alla borde titta på en godtycklig momentan skuldballongs storlek som ett cirkeldiagram, det kapital som avsattes till bankerna ökade och det kapital som alla andra disponerade minskade.

Detta är själva definitionen av en samhällelig utplundring och en förklaring till det sanna tillståndet i ekonomin idag