I slutet av detta år 2013, kommer Ben Shalom Bernanke gå i pension som den största illusionisten genom alla tider, vilket förhoppningsvis kommer att innebära ett slut på den mest lysande karriären inom historien av illusionernas "magi".

Hans häpnadsväckande framgång måste ju förvisa alla storheter som Houdini, Copperfield, Harry Blackstone och för all del min gamla arbetskamrat från Bacchi Wapen, Joe Labero - till en status som obetydliga byfånar, av vilken ingen av dem uppnått någonting som ens är i närheten av vad Ben Shalom har uppnått eller åstadkommit.

Joe Labero, till exempel, är en innovatör som skapat några av de mest kända och mest kopierade föreställningarna inom publik magi av idag, Blackstone var en annan som uppfann bland annat att "såga en kvinna i hälften" tricket. Houdini var berömd för att åstadkomma det omöjliga, att fly från dödsföraktande situationer som lämnade publiken i flämtande andnöd.

Men ingen illusionist genom historien har lyckats med ett illusionsmässigt bedrägeri av denna omfattning och djärvhet, ja faktiskt själva omfattningen av den djärvhet som Ben Shalom Bernanke har uppvisat saknar motstycke,

Hans trick har varit så väl genomförda, så briljant utförda, att hela hans globala publik fortfarande är till stor del både hänförda och omedvetna om att allt överhuvudtaget bara var ett illusionstrick.

Efter 2008 fick Ben hela världen att tro att den amerikanska dollarn och världens största finansiella system fortfarande existerade. Det har varit den största, mest skamlösa, och definitivt det mest framgångsrika skapandet av en illusion genom historien av illusionernas magi.

Den allmänna opinionen och medvetandet i världen, börjar dock nu i ljuset av informationen om verkligheten att ställa allvarliga frågor om de verkliga motiven bakom alla dessa återkommande krig de senaste åren. Många länder, inte minst som Kina och Ryssland med stora dollarinnehav, vet mycket väl att en intervention för att de-stabilisera Syrien (precis som i Irak och Libyen) har mycket mer att göra med att rädda petrodollarhegemonin, än vad det har att göra med massförstörelsevapen, som förresten, Förenta staterna som av en händelse själva har varit de första att använda (Japan,Vietnam, Iran, Irak och så vidare).

Sun Tzu sa ju att - alla krig är en lögn. Vi ser nu öppet att de länder som ifrågasätter dollarns hegemoni systematiskt deklareras som <terrorist stater>, med varierande former av vilseledande argument, de senaste åren. Men tiderna förändras och de internationella ledarna, alltså de ledare som inte har något intresse av dollarns överlevnad, har därför blockerat allt vad militärt ingripande i Syrien heter.

Båda illu-sionisterna Ben Shalom Bernanke och Barack Obama har blivit helt förändrade de senaste veckorna. Denna nya attityd innebär och kommer att innebära radikala konsekvenser för dollarn och det internationella kreditbaserade monetära systemet, som vi vet är byggt på ... FÖR - TROENDE.

Dessa två utvecklingsförlopp, USA:s skuldsituation / krigshetsandet, är alltså kopplade parallellt och måste förstås som en del i ett försök att stärka - expandera, den amerikanska dollarn som världens reservvaluta och därmed bevara detta privat kontrollerade kreditbaserade monetära system ytterligare någon tid.

USA måste nu alltså expandera skuldbasen för att vidare kunna fördela ut betalningsansvaret ytterligare. Detta eftersom betalningsförmågan genom den, inhemska amerikanska ekonomiska organiska tillväxten, närmast ser ut som ett skämt i förhållande till det krav som skapas av den ackumulerade räntekostnadstillväxten på den kreditbaserade skuldbördan. I en ändan alltså krig och i andra ändan bankernas balansräkningar med sina tillgångar bestående av skulder. Cui bono?

Men det motsatta till skuldbasexpansion sker nu istället: dollarn överges nu kraftigt och det finns en allt snabbare växande förlust av globalt förtroende för dollarn och USA blir mer och mer isolerat. Kraften i illusionen ebbar ut genom ljuset av verkligheten som skapas av de förändrade informationsklimatet.

Den faktiska förklaringen till krig brukar ju i traditionell analys främst uttryckas som kontroll av naturresurser (naturgas och olja), men det är framför allt eller egentligen så att detta numera i allt avgörande handlar om att bestämma vilken valuta som kommer att användas för att handla med dessa viktiga resurser. Det är nämligen så oändligt mycket enklare att knappa in siffror i en dator än att exempelvis plocka upp olja ur havsdjupen, den som kontrollerar skapandet av dessa pengar kontrollerar därför naturresurserna.

Därför kan också anställandet av krig mellan inblandade parter, på andra geografiska platser än just de där naturresurser finns belägna, användas som verktyg i det geopolitiska spelet. Exempelvis nu upptrappningen mellan dollarhegemonins Nato och Ryssland i Baltikum.

Om vi då betraktar grunderna så ser vi nu därför en kamp mellan två <läger>: det ena lägret, mer och mer isolerat och försvarar ett monetärt system baserat på skuldbaserad digital konfetti och det andra lägret, är inte i stånd att utfärda världens reservvaluta, eftersom en alltmer medveten skara människor människor vill ha ett monetärt system baserat på att pengar är någonting som alla kan lita på och som inte tjänar något enskilt eller särskilda intressen.

Genom att analysera dessa ekonomiska och geopolitiska händelser parallellt men med fokus på dollarn och bankerna bakom Federal reserve, kan man bättre förstå varför dessa nya ekonomiska och geopolitiska händelser utspelas och vidare förutse konsekvenserna av en kollaps för världens reservvaluta, vilket kommer att dra med sig hela det enskilt kontrollerade kreditbaserade valutafinansiella systemet inom BIS och IMF.