Att ställas inför fullbordat faktum framför att själva kunna ha handlingsfrihet och göra val är diktaturens grundval som funktion för människor.

Man kan snudd på ifrågasätta om inte lobotomeringsförsöksverksamheten som behandlingsmetod i Sverige, under det tidiga förra århundrade egentligen bara var allmänt demokratiskt välmenande provförsök för att få igång den sovande hjärnan på människor?

Jag har faktiskt annars riktigt svårt att se hur någon så kallad livspusselläggare idag, så flagrant kan undvika att ta hänsyn till den omgivande förutsättande tillvaron för pusslet ifråga? Att det inte redan är full revolution på gator och torg, det bara måste väl ändå bara kunna bero på någon form av patologiskt betingat tillstånd?

Är det verkligen möjligt att människor i Europa, exempelvis i tårgasmolnen på torgen i Turkiet eller i Grekland med nedstängd statstelevision, främst tänker på livspussel och inte på den miljö som krävs för att det överhuvudtaget skall finnas ett eget livspussel att lägga? Nej, Jag tror inte det, människorna synes i en ökad utsträckning göra gemensam sak i olika frågor! Jag tror att de flesta människor i de nu drabbade länderna snart har tänkt tanken att ett gemensamt tidigt proaktivt agerande hade varit att föredra framför det nu reaktiva.

Visserligen har världen stått i brand förut, utan att mandom, mod och morske män har gjort sig gällande annat än som nationalromantiskt svärmande väggbonader på utedassen i Sverige, men nu börjar detta bli så löjeväckande intellektuellt impotent att Sverige faktiskt inte förtjänar bättre än att drabbas minst lika hårt som något annat land kommer att ha drabbats, när en gång bokslutet skall skrivas för denna del av människans historia på jorden.

Ekonomi styr som bekant politiken och vad som styr ekonomin inom det kreditbaserade valutafinansiella systemet BIS och IMF, detta borde ju snart  vara uppenbart även för de mest imbecilla människorna, vilket är våra politiker som tror att ingen annan begriper detta.

Med tanke på den starkt politiserade naturen i dagens värld, är det nu närmast livsavgörande att ta på sig ansträngningen av att förstå de grundläggande realiteterna, snarare än att blint acceptera röken och speglarna som den presstituerade mediaapparaten spyr ut på uppdrag från den institutionella byråkratin på uppdrag av politiska quislingar som lyder det bankfinansiella kreditsystemet, som genom ägardirektiv och kontrollerar mediaapparaten.

Ur vilket politiskt, kulturellt eller ekonomiskt perspektiv som helst så är nationer i väst i total ovillkorlig nedgång och social upplösning. De historiska dygderna av skapande arbete, fritt tänkande och en gemensam kulturell integritet, samt historiska mänskliga principer är borta. Inte enbart beroende på informationssamhällets etablering, utan istället är det faktiskt så att detta är vår enda återstående chans att öka medvetenheten i en tillräcklig allmän omfattning för att kunna skapa en förändring.

Traditionellt goda värderingar har underminerats och ersatts av en betoning på vinstmaximering, skenande materialismen och ett konsumtionsdrivet samhälle för att stilla det finansiella kreditbaserade systemets inneboende matematiska natur som springer ur räntekostnadstillväxtens allt högre krav på berikande av en allt mindre och allt rikare elit.

Västerländska samhällen har förlorat sin själ på vägen. Den främsta orsaken är att den tidigare politiska ledningen av enskilda europeiska nationer, så ofullkomliga som de var, har adjungerats och tagits över av denna korrupta och egennyttiga finansiella maktelit som använder sin kontroll över demokrati genom ekonomi utifrån sin kontroll över skapandet av pengar, för att köpa bestämmande och inflytande över "representativa" regeringar i flesta västerländska nationer.

Definitionen av dumhet är att till givna förutsättningar upprepa ett beteende och förvänta sig olika utfall och paradoxalt nog var det så  att skaparen av det kreditbaserade valutafinansiella systemet med BIS, som är centralbankernas centralbank, var en banksionist som hette Hjalmar Schacht, vilken allt som oftast var centralbankchef eller riksekonomiminister i Tyskland från mitten på 1920 talet fram till och med 1937. Denna människofientliga och illasinnade individ kallades för Häxmästaren precis som vår egen Anders Borg kallas av systemet nu.

Vidare så skickade förresten denne trevlige Coubertinske idrottstyp Schacht brev lite hit och dit och här är ett exempel från processerna i Nürnberg efter andra världskriget. Hjalmar Schacht, uttryckte sig i ett brev till en Herr A. Hitler i november 1932:

” It seems as if our attempt to collect a number of signatures from business circles for this purpose
(your becoming Chancellor) was not altogether in vain “

Välkommen till 2013 och finansionismens diktatur.