Redan Aischylos såg den mänskliga naturens förhållande till den rådande informationstillgängligheten.
På makronivå så har hela det finansiella systemet blivit hopplöst sklerotiskt. Den kroniska västerländska finansiella krisen är nu mer som ett uppenbart monetärt krig för eliten för att behålla kontrollen över produktionen av pengar, fastställandet av regler, processer för förverkande, medan de desperat försöker bevara det kreditbaserade finansiella valuta systemet med den amerikanska petrodollarn som dess flaggskepp på det maktens hav där bankernas krediter styr den ekonomi som styr politiken.

Det skeppet seglar under olika opinionsbildande falsk flagg för sitt skydd mot upptäckt. Vägran att avveckla stora insolventa banker står dock som kvintessensens budskap om korruption för att utföra denna fascistiska plundringsmodell, vilket kommer att resultera i ett systemiskt misslyckande. Med oräkneliga stödpaket, räddningspaket och Cypern Bankplundringar (Bail In) skatter om vartannat, skiktade ovanpå varandra till oändlighetens fattningsbara gränser, så är dock de fascistiska bankirerna äntligen avslöjade.

De stora bankerna tjänar inte längre som motorer för bruttoinvesteringar. De fungerar inte längre som affärspartners för investering. De är bara rena uppenbara finansiella rovdjur, girighetens organiserade inkarnation. Billiga månglare i Mammons tempel.

På en mikronivå, är de gigantiska ihåliga skal mogna att bli upptäckta med rena bondfångerier, falsk bokföring, och insiderhandel, fyllda med finansmarknadens parasitära funktioner. De är inte längre kreditmotorer för handel, de bromsar nu uppenbarligen istället handel, eftersom funktionen i ett enskilt vinstmaximerande kreditsystem är dödsdömd från starten grundat på räntekostnadstillväxten. Bankerna är nu uppenbara bulvanplattformar och penningcentra för organiserad storskalig penningtvätt via offshoresystem för plundring av offentliga bolag och det allmännas tillgångar.

Om de stora bankerna inte avvecklas, kommer absolut ingen lösning komma och ett systemisk misslyckande med samhällskollaps kommer så småningom att uppstå. Bankerna är inte för stora för att misslyckas som institutioner, de är för stora för att finnas om inte samhället skall misslyckas . De är inte systemviktiga finansinstitut. De är kriminella syndikats instiftade högkvarter. Rädslan för att om de likvideras, så kommer detta leda nationen in i en evigt mörker, är en ren bluff. Det är så enkelt. Vårt så kallade politiska ledarskap kommer att innebära en fascistisk polisstat utvecklas i stället för att avveckla de stora bankerna där den verkliga maktens centrum ligger.

Eftersom de stora bankerna aldrig kommer att likvideras, så är det i stället nationen som kommer att likvideras. Dess rikedom kommer att utsättas för försvinnande handlingar i form av bedrägerier. Landets pensionärer har lidit förluster av inkomst, de kommer aldrig mer ges en motiverad avkastning på sina besparingar, vilket i själva verket innebär att dessa tillgångar redan har konfiskerats av bankerna. Det uttrycktes en gång av Torsten Nothin att "det svenska folket är dömt att upptäcka att dess välstånd har offrats på den falska solidaritetens altare", domen kommer inom kort att meddelas och folkets frikännande är lika troligt som att bankerna INTE är vinstmaximerande.

En av de konsekvenser som följer av att inte delta i politiken är att du kommer att styras av dina intellektuellt naturligt underordnade, vi har naturligtvis redan numera kommit en bra bit på den vägen, vill jag nog påstå. Gårdagens Uppdrag Granskning var häpnadsväckande och statsrådet Maria Larsson lämnade därtill ingen osäker på tillståndet i detta.

Vi kommer nu dessutom att bli överhopade med räntebelastade och oförbätterliga pengar som kallas för krediter, som representerar inget annat än brutna löften, ond tro, konkursade företag, lurade borgenärer och ett förstört folk. Pandoras ask är nu öppen och nu kommer lidandet för dumheten.

Man brukar ju säga att Gyllene Tider kommer till mänskligheten först efter att de har återupptäckt guldets värde, men detta måste ovillkorligen nu mera ses som en floskel i tiden för populärsmusiken. Guld är givetvis ingenting som är särskilt mer användbart än något annat grundämne, ur ett allmänt mänskligt perspektiv och det har därför heller inget särskilt egenvärde. Gyllene Tider kommer snarare till mänskligheten i ljuset av upplysningen till förståelse och insikter och då menar jag inte den synnerligen anmärkningsvärt intellektuellt bedövande musiken, som också återinträder i samhället som vore det på beställning.

Hur angelägna alla mänskliga institutioner än har varit att inte förfalla, hur ovilliga de mest bildade och mest klokt organiserade regeringar än har varit för att bevara sin maktfördelning, lika svårt det har varit för mänskligheten, genom alla åldrar och länder, att bevara sina mest värdefulla rättigheter och därmed grundläggande rättigheter till medbestämmande, eftersom det alltid sedan den tidiga medeltiden har funnits en oemotståndlig korrumperande kraft i pengarnas inneboende funktion, en kraft som skapar despotism.

Denna kraft kan bara motverkas genom öppenhet, upplysning och transparens till en ökad allmän förståelse, detta är därför både det allmänna målet och vägen för det strävande som alltid måste fortgå för att inte samhället skall kollapsa och dö, hoppet är därför alltid det sista som finns kvar i asken, det förstod redan Aischylos.