Vi kan nu konstatera att vi befinner oss i någonting mer än i en kris av känd omfattning, detta kan mer korrekt beskrivas som en kollaps av en korrupt orättvist monetärt system, alltså att vi befinner oss i ett slags imperium som är byggt och stabiliseras av devisen divide et impera. Ett slags omedvetet ovillkorligt ofredsmonopol.

Det vi ser är enbart desperata försök till försvar av de stora västerländska bankerna för att bevara deras makt över nationer och deras regeringar genom ekonomi baserad på de av bankerna skapade pengarna, tillsammans med avskyvärda, ondsinta och våldsamma försök av USrael att behålla sitt privilegium som ägare av den stora Petrodollarförfalsknings maskinen.

Vi ser de fåfänga försöken till att förbli befälhavare för stora banker bestående av luft och att förbli befälhavare för ett stort militärindustriellt komplex. Men allt fler människor tar in de intryck som deras sinnen förmedlar och det gör kulissen till just bara vad den är, en illusion i sönderfall och upplösning.

För att vara säker, en kollaps inte bara kommer, den är redan här. Den händer framför våra ögon i vad som brukar kallas mycket långsam slowmotion. Men för varje ögonblick som går så ökar hastigheten på haveriförloppet.

För två år sedan var till exempel MF-Global stölden, som ingen ens minns längre, från ett kundkonto någonting som föregåtts av en annan röd-linje händelse några månader innan, som följdes av ytterligare en några månader efter. Men nuförtiden inträffar alltmera extrema händelser varje månad eller varje vecka.

Extrema händelser har alltmera blivit norm. En serie klimax händelser kommer därför mycket snart. Förändringarna kommer att vara snabba och otroliga.

Den extrema korruptionen kan inte reformeras. Det Angloamerikanska finansiella systemet med BIS och IMF måste släckas, och med det följer extrema skador och upplösning för många typer av finansiell ekonomi.

Några medelstora eller till synes mindre banker kommer att haverera först. Dessa kommer att ha kopplingar till en andra större banker i en fråga om kreditåtaganden via interbanksystemet. Skulderna kommer inte att vara möjliga att täcka. Smittan sprider sig till många stora banker inom BIS och IMF i Europa till London och New York. Derivaten kan bli direkt inblandade och då blir situationen mycket ohanterlig direkt. Om inte en medelstor bank går först, så kommer en större bank att misslyckas att innehålla kvar den djupa insolvens och massiva inre blödning som skapas av den finansiella likviditetsbristen.

Den grekiska zonen har hållit katastrofen igång genom inkapsling av problemet, men de större Italien, Spanien och Frankrike håller nu snabbt på att brytas ner, var och en på sitt eget unika och viktiga sätt. En stor mängd säkringar ligger redan på marken, granaterna befinner sig redan på det sluttande planet och de rullar dit som det lutar.

Inom ett kreditbaserat system som BIS - IMF så gäller att åtstramning är inte bara ett nationellt tillstånd i Europa, utan det är en fråga om matematisk in / solvens oberoende av geografisk belägenhet eller namnet(på valutan) som har satts på funktionen pengar. Om åtstramning inte fungerar i Grekland, Spanien eller Italien, så måste något annat land eller grupp av länder måste betala ersättningen eftersom någons pengar alltid är någon annans skuld - ELLER så måste Europas största banker acceptera att de måste bära förluster och det vill de inte acceptera.

Europas underliggande finansiella ekvation ändras inte även om man gör åtstramningar och räntekostnadstillväxten är ovillkorligt matematiskt betingad på pengar som krediter.

De Amerikanska åtstramningarna kommer därför att fungera exakt lika bra som på andra geografiska platser på jorden inom BIS och IMF, alltså inte alls utan dessa kommer enbart att skapa lidande för att bankerna skall kunna fortsätta att plundra människor och samhällen, istället för att det valutafinansiella systemet skall vara ett medel för människor och samhällen att kunna bedriva handel med varor och tjänster.