År 1954 undersökte en särskild kongresskommitté i USA ett samverkande nätverk av skattefria stiftelser för att se vilken effekt deras bidrag hade på det amerikanska befolkningsmässiga psyket. Kommittén snubblade på det faktum att vissa av dessa grupper hade inlett ett gigantiskt projekt att skriva om amerikansk historia och införliva detta i nya skolböcker. Så var det även i Sverige där dessa stiftelser också har haft ett betydande direkt eller indirekt inflytande på en lång rad av samhälleliga utvecklingsprocesser.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Carnegiestiftelsen

Och det räcker med att titta på vilka studier i nedan som uppenbarligen finansierats i Sverige för att göra saken omisskännlig. Då behöver vi inte ens nämna rasbiologiska institut och andra direkt avgörande avarter i saken

http://www.rockefellerfoundation.org/uploads/files/15242f30-6631-4d06-b386-bd7f6d55d626-1952.pdf

Norman Dodd, utskottets forskningschef hittade i arkiven för Carnegie Endowment for International Peace följande lite märkliga uttalade syfte:

Det enda sättet att behålla kontrollen över befolkningen var att få kontroll över utbildningen i USA. De insåg att detta var en ofantlig uppgift så Carnegie närmade sig Rockefeller Foundation med förslaget att de skulle gå i tandem och den del av utbildningen som kan betraktas som inhemskt orienterad tas över av Rockefeller Foundation och den del som var inriktat på internationella frågor tas över av Carnegie Endowment.

Rockefeller Foundation gick med på att ta på den inhemska delen av uppgiften. Syftet med allt detta intresse för historia, var alltså att skriva om historien. Dodd förklarade:

De bestämde att framgången för detta program låg i det sätt på vilket den amerikanska och alltså även den Svenska historien skulle presenteras. De närmade därefter fyra av de dåtidens mest framstående historiker - som Maria och Charles Beard - med förslaget att ändra det sätt på vilket de var vana att presentera ämnet. De blev smickrade av rikedomens uppmärksamhet, så de bestämde att de skulle bygga ett kotteri av historiker med egna val.

Guggenheim Foundation samtyckte till att ge stipendier till historiker som rekommenderas av Carnegie Endowment. Gradvis, genom 1920-talet, samlade de en grupp 20 lovande unga akademiker, och tog dem till London. Där informerades dessa om vad som förväntades av dem när de blev professorer i amerikansk historia. Att dessa 20 var kärnan i det som skulle komma att bli den amerikanska Historical Association, är hyfsat givet.

År 1928 blev American Historical Association beviljat 400.000 $ från Carnegie Endowment för att skriva en volymstudie om riktningen som nationen skulle komma att ta. Syftet med dessa böcker, enligt Dodd var att ge bilden av att "framtiden för detta land tillhör kollektivism och humanism."

Jo tjena Charlie Picture!

Dodds vidare inte så komplicerade slutsats från studien av dessa skattefria stiftelser - var att genom att de betalar för dessa studier - låg i centrum av en grupp som bestämt sig för att förstöra USA för sin egen vinnings skull.

Dessa pedagogiska förändringar tillämpas mycket gradvis, för att inte larma det allmänna medvetandet i den amerikanska befolkningen, men de har dokumenterats så någon diskussion om förekomsten är inte nödvändig. Detta parallellt med statliga och federala domstolsbeslut under den senare hälften av nittonhundratalet, har visat sig mycket effektivt för att uppnå detta mål.

Kanske den största fördelen som de globalistiskt verkande krafterna bakom denna Nya världsordningen besitter, är att de vet att de är i krig. Medan Amerikas befolkning och resten av jorden i bästa fall endast misstänker detta. Vad den svenska befolkningen gör som en gång fick landets nuvarande statsminister att skriva en bok i ämnet sömn gör, behöver måhända inte närmare kommenteras. Hur den nya världsordningen kommer att manifesteras i detta århundrade kan inte förutsägas, men en sak är klar: Hemliga sällskap kommer att fortsätta att maskera sig som benägna humanitära organisationer och att attackera kritiker som hotar dess förklädnad.

Framtiden kan därför sägas ha stulits från oss. Den är borta och kommer aldrig att lämnas tillbaka av tjuvarna frivilligt. Vi måste ta den tillbaka för våra efterkommandes skull. Den har stulits av en sammanslutning av skrymtande skojare som jag vanligtvis har kommit att kalla finansiella globalister. Denna sammanslutning leds av avkommorna inom flera mycket rika bank familjer, mestadels europeiska (även om det finns tre amerikanska inblandade familjer vars rikedom härrör från tidiga företagslån till dem från sina europeiska motsvarigheter).