Demokrati utan tillräcklig individuell självbetraktelse är definitionen på diktatur.

Låt oss då se, vad bankerna egentligen rent praktiskt kan göra om en nation väljer att inte betala sina skulder och istället själva behåller värdet av sin produktion i stället för att betala räntor till bankerna.

Dom kan kanske anfalla med sin militär! Nej, banker har ju ingen militär! Då kan dom kanske arrestera hela landet och sätta dom i fängelse? Nej, det går ju inte heller. Kan dom kanske säga att som idag att Grekerna inte får sätta sig i ännu mera skuld och inte betala ännu mera räntor till bankerna?

Men är detta verkligen en så genial idé för bankerna, eller är detta möjligen skälet till att det är så viktigt att "rädda" Grekland?

Uppenbar dumhet går som skam på torra land liksom att udda blir med tiden jämt.

Jag gissar att namnet på skulden, den som används till värdemarkör som verktyg för arbetsdelningen i Grekland, alltså handel med varor och tjänster, egentligen i det närmste helt saknar betydelse för det Grekiska folket. Detta medialt bedrivna finansiella horeri, påstår jag också därför ovillkorligen är ett utslag av medialt skrymtande och en kulissbildning eller således annars ett utslag av ett hittills hos mänskligheten, nu noterat oförstående hos det Grekiska folket, som i så fall alltså skulle säga att det hellre vill ha kvar sina skulder till bankerna, vilket jag helt enkelt inte tror på utifrån den politiska situationen i landet.

Och så var det då därför dags för ett nytt möte idag igen, vilket i ordningen det vet jag inte längre. Men det jag dock vet är att det uttrycks att det har lagts enorma resurser på att rädda bankerna och banksystemets rätt att plundra befolkningar och nationer och att situationen bara har alltigenom förvärrats och verkligen allt hastigare har blivit enormt mycket sämre.  Alla borde nu därför också kunna känna sig säkra i sitt vetande om att det därför nu är helt ovillkorligen så att det är systemskicket-funktionen som utgör problemet och inte symptomen som politikerna anför.

Vi har de politiker som vi förtjänar och vår Svenska ignorans och ovilja att engagera oss i annat än oss själva tycks nu få en alltmera växande och mycket obehaglig nota att betala.

Den mänsklig själsliga utvecklingen har inte sällan nått anmärkningsvärda nivåer, man kunde ju tänka sig att det borde ha skett en mera ihållande positiv utveckling, men korruptionens smala lycka över förra århundradet var att lyckas övertyga världen om sin egen obefintlighet. Och med hjälp av bedövnings TV så har den befolkningsmässiga ignoransen nått mycket anmärkningsvärda nivåer.

Att nu JP Morgan lämnar City of London, det måste nog ses som ett hyfsat stort tecken på att systemet är i upplösning. Det kan inte ens de mest fanatiska systemkramarna försöka att förklara på annat sätt. Nu kommer det sannerligen intressanta tider.