Euro kan absolut vara ett fungerande namn på verktyget för att förmedla betalningar mellan individer i handel med varor och tjänster.

Det som idag dock gör Euro fullkomligt omöjligt och dysfunktionellt som begrepp och funktion, är först och främst mekanismen för hur detta medel för betalning skapas och ges sitt förväntade värde.

Vidare så är den juridiska grundens upprätthållande i kombination med den ännu så länge alltför begränsade vidsynen hos befolkningarna fortfarande ett hinder i saken, men detta kan ju absolut ses som ett fredsprojektperspektiv ur det lite vidare perspektivet.

Frågan ur det perspektivet blir då närmast vilken väg som är den mest framkomliga vägen för att haverera denna den enskilda skuldens tillblivelse som mekanism och funktion som myntvärdefot för valutabildningen, detta samtidigt som funktionerna för handel inte helt upphör, så att social instabilitet etableras i samhället och att det fria krigets tillstånd inträder.

En primäråtgärd bli då givetvis att förhindra att de två tornen (City of London och Wall Street/DC) med sin Petrodollarhegemoni nu etablerar en situation av ofred, för att vidare kunna veckla ut sig över jorden, omskrivet alltså från att inte haverera under sin egen tyngd av skulder.

Med avseende på de attacker som tornen nu utsätter Eurounionen för, med syfte på att skapa mer hanterbara delar att fördela sin egen skuldbörda på, så är naturligtvis sammanhållning det enda direkt möjliga alternativet. Lever man inte idag så lever man ju ändå inte imorgon.

I detta så måste man dock alltså hålla glasklart för sig att det är samma skuldskapare som sitter i maktens torn med rätten till överblick och förmåga att hålla nära nog hela jorden skuldsatt. Så för att inte detta nära skall förvandlas till ett hela, så måste, och då menar jag måste, Europa först se till att ena sig i sig själv mot Tornen och Petrodollarhegemonin och sedan direkt liera sig med den del av jorden som ännu inte är helt kontrollerad av Tornen med sin Petrodollarhegemoni, vilket alltså var det som Angela Merkel började med i torsdags kväll, med sina nu pågående möten i Asien/Kina. Där Kineserna igår uttryckte att hjälp finns att få när skeppet är städat , för de vill inte drabbas av smitta från Tornen.

Samtidigt så börjar USrael nu alltså att öka sitt skramlande med vapen i frågan och hota den möjliga Kinesiska energitillgången genom att påstå att Iran bedriver kärnvapenutveckling och att detta utgör ett hot mot USrael. Det verkliga skälet till detta skramlande är givetvis att Tornen med sin Petrodollarhegemoni nu upplever att de är hotade. Denna upplevelse grundar sig nog inte helt osannolikt på det förestående sakförhållandet, att om utifall handel med varor som är denominerade i dollar istället genomförs i andra valutor, alltså utanför Tornens skuldsättningsrätt som värdebas, så innebär detta att värdet på Tornens skuldsedlar havererar. Tornens makt havererar och ögat faller då ner.

Detta är givetvis ingenting som USrael önskar sig eftersom detta skulle innebära ett totalt kaos på det nationella planet för USrael och att makten skulle elimineras helt, eller i alla händelser förändras monumentalt till sina förutsättningar. Detta är alltså likafullt det enda som resten av jorden måste sträva efter om inte Tornen med sin Petrodollarhegemoni skall vinna i sin globala strävan efter absolut makt. I detta vet jag att makt per definition alltid är absolut, men jag väljer att uttrycka detta som annat för att belysa strävandet ifråga.

Ett därför inte helt obetydligt problem i saken är då den representerade politiska viljan, som tyvärr nog främst har sina fundamentala värderingar kraftigt förankrade i det som den känner som mammas trygga gata och vidare i den individuella grund som skapat ett behov av yttre bekräftelser som speglar en själslig tomhet av närmast episka mått, hos de individer som är politiska företrädare för befolkningen.

Rasismen var som bekant ett i högsta grad OVETENSKAPLIGT projekt. Montelius och Retzius med flera, kan ju inte ens med bästa vilja i världen sägas ha kvalificerat sig för epitetet kvacksalvare och de har därför med fullkomlig naturlighet hamnat på den intellektuells soptipp där de rätteligen hör hemma. Detta alltså oavsett hur mycket pengar som den Svenska staten och Rockefeller foundation spenderade på raskulissens konstruktion.

Det pinsamt uppenbara i saken är att det hela både initierades, finansierades och genomfördes under samma politiska kuliss och religiösa förespeglingar. Detta genomfördes alltså under det förra seklet rakt igenom. Att folk inte begriper bättre och hellre är mätta än tänker, det är en mycket avgörande fördel när det kommer till frågan om att lyckas med förledning. Att hålla folket ömsom hungrigt och att locka med mättnad, varierat med att skapa mättnadens intellektuellt sövande bedövning, det har varit Rothschildianernas metodik i saken över tiden.

Möjligen så kan det ju av någon anföras att detta var den för alla bästa vägen att gå till nu, visst så kan det ju vara, men att egennytta och andra avarter av ledning inte skulle ha varit vägledande, det är helt enkelt inte den verklighet som har varit.