Med bara ett uns av eftertanke så kan man nog vara förvissad om att den skendemokratiska liturgins regissörer, helt enkelt har sett till att förslaget går igenom den grekiska omröstningen imorgon. Europas framtid ligger givetvis inte i dess enfald, även om man lätt kan förledas att tro detta utifrån det beteende som det politiska garnityret återkommande uppvisar som exponent för folklig lynnesart då de förvisso spelar en viktigt roll som avhållsamhetsverkande insats för nationellt intellektuellt övermod, utan givetvis istället i dess mångfald och då även i form av statliga och regionala organisationer.

Om vi förstör dessa småskaliga strukturer till förmån för kontinentala organ, då vi förstör demokratin i Europa. Hur svårt nu detta kan vara att förstå?

Det viktiga är hur som helst och uppenbarligen, att det systemiskt inte skapas någon skuldreduktion och att grekerna inte kan betala, det spelar uppenbarligen bara en allmera krympande roll i sammanhanget. Jag misstänker dock någonstans trots detta att det likafullt ändå är den faktiska åtebetalningen som bestämmer värdet på den skuldfordran som bankerna håller mot Grekland.

Nåja, men lite schablonmässigt uttryckt med avstamp i Westfahlen 1648 så är kanske epitetet demokrati en smärre överdrift och kanske bättre borde skrivas som de sista återstående resterna av tidigare infama demokratiska ansatser.

Vidare kan man säga att det luktar försök att stänga in information från omvärldens betraktande, helt bedrövligt banalt om Omar Gaddafi.

Krieg in Libyen – Strafgerichtshof erlässt Haftbefehl gegen Gaddafi

www.sueddeutsche.de

På den direkta frågan om bankerna vill förlora lite eller gå omkull inför morgondagen, så väljer de uppenbarligen och kanske inte så där helt oväntat det tidigare.

Tyska banker nära förlänga grekiska lån - DiSe

di.se

Vad vi  förresten har kommit att kalla den grekiska krisen är bara den första delen av finalen på den internationella bankkrisen. Grekland är definitivt inte too big to fail, ånej. Men det är däremot alltför sammankopplat för att kunna tilllåtas att falla, alltför sammankopplat till det internationella banksystemet, alltför sammankopplade med intellektuellt ohederliga och moraliskt tvivelaktiga politiska ambitioner, hos dem som numera har lagt årtionden av insatser på att ersätta systemet av nationalstater från 1648 med ett enat Europa.

Men alldeles oavsett hur många miljarder euro som penningmängden kommer att öka så gäller följande fundamentala förutsättning i tillvaron: Grekland är i konkurs med mer skuld än det någonsin kan betala. Varje euro som nu görs tillgänglig är i alla fall bara ett stöd till de kreditgivande bankerna och ett uppskov för Europeiska centralbanken, som utan någon rättslig grund och på bekostnad av sina nationella ägare har köpt skräpobligationer för miljarder och - i syfte att sanera de kreditgivande bankernas balansräkningar.