Fotboll är utmärkt att exemplifiera påpekanden om människobeteenden.
Det gapas från läktaren på att allt är den randiges fel. Den randige är blind men från läktarn ser alla vad som pågår. På läktarn håller alla med varandra, i vart fall på samma flank.
Alla där vet vad som är viktigast i livet,
det är vad som sker i hagen, som är det enda värt att höja rösten för.
Ingen glädje är som delad glädje så det gäller ju att uttrycka det
som mest där den är som störst och viktigast i alla fall.
Därför är det en marginell insats att resa för en match och
om inte annat dränka timmar framför teven så man kan dela sin syn
på saken om livets källa. Varför spara sig alls, det är försnack, eftersnack och timtal med analyser, intervjuer med de som utför gudomliga verk.
Det är en enorm tur att så många står beredda att jobba ideellt och
att så många företag förstår mänsklighetens bästa och sponsrar
verkligt mänskliga insatser som fotboll. För att inte nämna Guds försyn och lite spelbolag, insatsen är billig jämfört med den viktiga
återbörd det återfår på livets grundsten.
Jo, på en fotbollsarena vet alla vad som är huvudsak och bisak.

Ingen har missat något alls.