Detta är en märklig dag, imorgon börjar en ny vecka vilket i sig har inträffat några tidigare söndagar förut, men ingen gång under de senaste 80-åren så har systemet med banker och deras rättt till valutaskapande varit under så stor press när en vecka börjar

Detta innebär att blodomloppet till hjärtat av det nätverk av centralbanker som dominerar det globala finanssystemet, alltså banker som Bank of England, Europeiska Centralbanken och Federal Reserve, IMF och BIS, vilka i grund och botten är privata institutioner som verkar under statliga myndigheters flagg, men vilka i själva verket främst agerar för oligarkiska finansiärers väl, detta omlopp är nu i realiteten brutet.

Idag är frågan om vem som kontrollerar en nations kredit och valutaväsen som bekant av den absolut största vikt för nationens självbestämmande.

Detta är vidare den fråga som kommer att avgöra i bestämmandet om huruvida mänskligheten kommer att till välstånd eller obestånd, eller om vi kommer att kunna återhämta oss från åtta årtionden av finansiell galenskap, och sedan vidare fortsätta uppgången ur imperiernas mörka tidsålder till moderna nationalstaternas upplysta tidsålder. Samförståelse bygger på samarbete och gemensamma insikter, inte på organisatorisk bestyckning. Det ena kan leda till det andra, men aldrig det omvända.

Det enda sättet att stoppa detta fria fall ned i den nya mörka tidsålderns avgrund, är att regeringarna verkligen börjar att sin hävda suveränitet, till sina egna befolkningars försvar, och vidare tillsammans agerar för att frånta de oligopolistiska finansiärerna deras makt att manipulera nationer och deras ekonomier.

Nationalstaten, vars bästa exempel faktiskt, förvånande nog konstitutionellt sett är USA såsom detta grundades och var avsett genom oavhängighetsförklaringen och konstitutionen, det är den regeringsform som klart överträffar alla imperiebyggen, vilket inbegriper de parlamentariska marionettdemokratierna i Europa, vilka egentligen bara är oligarkiska system baserade på "adel och bönder" med en tunn modernare fernissa eller polityr av ansvarsskyldighet inför befolkningen.

Först och främst, så borde det vara helt uppenbart för alla att den globala värdepappershandelns död, nu innebär att den mängden transaktioner, vilken har behövts för att hålla alla de spekulanter som växt upp runt valutabubblan vid liv, nu inte längre existerar. Värderingarna av dylika institutioner och företag kommer nu därför denna vecka att mycket snabbt realvärdeanpassas.

Detta inbegriper alldeles särskilt de sju stora investeringsbankerna och därtill besläktade grenar av investmentbolag. Trots att dessa företag redan har rapporterat förluster på mer än 400 miljarder dollar sedan kollapsen började förra året, så är detta ändå bara från den första vågen av förluster, alltså nedskrivningarna av värdepapperens värde, som nu dessutom alltså anges ha minskat, men vänta nu och se, för nu förestår det något hel annat.

De efterföljande skadeverkningarna som nu arbetar sig igenom systemet, sker samtidigt som effekterna av stigande mat- och bensinpriser, kombinerat med fallande fastighetsvärden, ödelägger hushållsbudgetar och kraftigt inskränker konsumtionen.

Hushåll kommer nu i en alltjämt ökad grad tvingas att ställa in betalningar på sina skulder, vilket även företag som är beroende av konsumenterna kommer att tvingas till.

Allt detta kommer till slut givetvis att falla tillbaka på bankerna, där effekter då skapas, vilka då kommer att drabba alla. Utan en värdepappersmarknad för att skapa nya skulder kan skulderna inte förnyas, och då kommer skuldbomben ovillkorligen att implodera. Så att minska kraven på kapitaltäckningskvoterna som FI ju har gjort, det är ju i det närmaste en ren barnslighet.

Valutasystemkollapsen där dollarvalutan är överexpanderad så till den milda grad att om antalet dollar, mätt i 1 dollarsedlar, staplas på varandra så räcker stapeln från jorden och till att runda månen, är bara 333 gånger…

Nu är ju endast ett fåtal procent i realvaluta, och den överväldigande delen är fiktivvaluta, men denna fiktiva valuta har nu alltså börjat inflatera den reala valutan.

I samband med att det nu finns en så stor del fiktiv valuta relativt fysisk valuta, och att den fysiska valutan har ett konkret realhandelsvärde för konsumenten, så upptäcker konsumenten ovillkorligen att köpkraften i valutan har urholkats.

Det måste till händelser av mycket stark opinionsbildande natur, för att förskjuta fokus så mycket att den ekonomiska tillvaron tappar betydelse för individen. Vilket av olika anledningar nu tycks vara just det som mest sysselsätter mediaetablissemanget.